Uppsatsen behandlar kvinnor i ledande positioner där de är en marginaliserad grupp. Studien omfattar organisationer inom idrott, bygg, skogsindustrin och IT. Syftet är att undersöka om det ges olika förutsättningar för kvinnor i ledande positioner i organisationer inom näringslivet och idrotten där kvinnor är en marginaliserad grupp. Studien bygger på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med kvinnor på ledande positioner. Resultatet visar att kvinnorna bryter ett mönster som dominerat olika branscher under en längre tid. De speglar inte stereotypen kvinnligt utan visar egenskaper som förknippas med bra ledarskap, vilket indikerar på att en ledare får med sig hela gruppen och arbetar mot gemensamma mål. Fördelen med att vara kvinnlig ledare, speciellt där gruppen kvinnor är liten, är att hon syns mer och kan på så sätt göra sin röst hörd. Genom att kvinnorna i undersökningen har blivit erbjudna sin ledarposition visar det att organisationer verkar för jämställdhet. Trots arbetet mot jämställt arbetsliv visar studien att kvinnorna stöter på hinder som går att förknippa med de normer som finns kring kvinnor och män och ledarskap. / The essay deals with women in leadership positions where they are a marginalized group. The study includes organizations in sports, construction, forestry and IT. The aim is to investigate if the different organizations give different conditions to their female leaders. The study is based on five qualitative semi-structured interviews with women in leadership positions. The results show that these women are breaking a pattern that has dominated various industries for a long time. They do not reflect the stereotype feminine, instead they show properties associated with good leadership, indicating that a leader can bring the whole group working toward common goals. The advantage of being a female leader, particularly where the group of women is small, is that she appears more and can thus make her voice heard. The females in the study have been offered their leadership position which demonstrates that organizations are working to promote equality. Despite the work towards equality, the study shows that women faces obstacles that can be associate with the norms around women and men, and leadership.

Syftet med arbetet är att undersöka hur genusbegreppet tolkas i förskolan beroende på pedagogernas kön. Vidare undersökts hur pedagogerna tänker kring den manliga förskollärarens roll som en minoritet i förskoleverksamheten. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerad intervjumetod. Åtta pedagoger, varav fyra manliga och fyra kvinnliga, har fått svara på frågor gällande genus, jämställdhet och mannen som en minoritet i förskolan. I denna studie analyseras mannen utifrån att vara en minoritet i förskolan i ett genusperspektiv. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna tolkar genusbegreppet som att alla barn ska ha samma möjligheter att utvecklas och att barnen inte ska särbehandlas eller rotas i traditionella könsmönster. Majoriteten av pedagogerna anser att det bör vara fler manliga pedagoger. Ett fåtal av pedagogerna menar dock att de föredrar en kunnig pedagog, oberoende av kön, istället för att anställa en man enbart för hans kön. Synen på genus skiljer sig inte mellan de manliga och kvinnliga pedagogerna. Intervjuerna visar dock att pedagogernas kunskap kring genusfrågor varierar. Av intervjuerna framgår också ett tydligt mönster av att arbetet med genusfrågor har i praktiken kommit i skymundan. Även om pedagogerna menar att de alltid har genusproblematiken i bakhuvudet, är det inte säkert att de dagligen arbetar med dessa frågor.

Planeringens främsta uppgift är att forma stadens offentliga rum, det vill säga den bebyggelsemiljö som är till för allmänheten och som utgörs av exempelvis torg, parker och passager. Gestaltningen av de offentliga rummen har stor betydelse då det är genom planering och arkitektur som de materiella förutsättningarna för rörelsemönster skapas. Det offentliga rummets strukturer utgörs av makt och underordning utifrån samhällets sociala och ekonomiska system. Ett sätt att förstå det offentliga rummets hierarkiska struktur är genom feministisk teori. Idag finns riktlinjer både från Europeiska Unionen och från staten för kommunerna att förhålla sig till när det gäller jämställdhetsmål. Men för att kunna tillämpa jämställdhetsperspektivet i praktiken i gestaltningen av de offentliga utrymmena krävs kunskap, något som inte finns i tillräckligt stor utsträckning bland planerare eller i planeringsprocesser. I takt med att jämställdhet etablerats på en politisk agenda har också en ny grupp experter vuxit fram. Det är erfarenheterna från några av dessa experter om jämställdhet inom planeringsfältet som denna uppsats empiriskt baseras på. Genom intervjustudie ämnar uppsatsen undersöka vad som utgör hinder för jämställdhet inom planeringsprocessen samt hur en slutgiltig gestaltning av en offentlig plats kan bidra till att socialt konstruerade könsmönster överskrids.

Antalet kvinnliga styrelseledamöter i svenska börsbolag förväntas öka i och med en politisk strävan efter förbättrad jämställdhet i bolagsledningarna. På grund av att studier har funnit en skillnad i synen på risk mellan kvinnor och män är det möjligt att en representation av fler kvinnor i styrelserna skulle kunna leda till lägre earnings management då earnings management medför risk. Samtidigt har tidigare forskning på sambandet mellan kvinnor och earnings management erhållit varierande resultat. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett negativt samband mellan kvinnliga styrelseledamöter och earnings management i svenska börsbolag. Hypoteserna har undersökts med en kvantitativ metod baserat på bolag på Nasdaq OMX Stockholm mellan åren 2010-2014, där earnings management har estimerats med Jones uppdaterade modell och sambandet mellan kvinnor och earnings management har prövats med multipla regressioner. Resultaten visar ett signifikant svagt negativt samband mellan kvinnor och earnings management.

Syftet med den här studien har varit att undersöka upplevelser av jämställdhet, med fokus på vårdnads-, boende och umgängesutredningar. För att synliggöra eventuell problematik kring jämställdhet har syftet varit att undersöka upplevelsen från två olika perspektiv. Det ena perspektivet som undersöktes utgjordes av två kvinnliga familjerättssocionomer som själva arbetar med vårdnads-, boende och umgängesutredningar. Det andra perspektivet utgjordes av en pappa som själv varit aktuell för en familjerättslig utredning. Utöver pappan har även en manlig Mansjoursarbetare varit med och utgjort det manliga perspektivet, då han träffat många fäder med erfarenheter av Familjerätten. Totalt har fyra kvalitativa intervjuer genomförts och sedan analyserats genom konventionella innehållsanalyser. I det insamlade materialet framkom åsikter som skilde de olika perspektiven åt men också åsikter som visade sig vara gemensamma. Det båda perspektiven hade gemensamt var uppfattningen om att det finns förutfattade meningar om kön som riskerar att påverka familjerättsliga ärenden. Det fanns även en uppfattning om att det får konsekvenser att Familjerätten domineras av kvinnor, då det manliga perspektivet på så sätt tenderar att saknas. Några av de viktigaste strategierna för att främja jämställdhet mellan föräldrarna ansågs vara att lyfta barnets perspektiv samt att professionalitet och objektivitet tillämpas i bedömningarna.

This study is based on a qualitative research and the aim is to study how teachers work with gender equality perspective in the classroom with newly arrived pupils from abroad, and how the teachers approach and pay attention to the female and male pupils in class. The study also defines and analyzes the teachers´ perspective on the subject of gender and equality and what approach and educational methods are used when teaching on the subject. Data was collected through observations from four different occasions and interviews with four teachers. The observations revealed no difference in the teachers´ treatment of their male and female pupils where both genders received equal attention. The teachers´ point of view was that gender is a social construct and that equality is linked to gender, and that therefor education on gender and equality is imperative in order to prevent stereotypical roles to take effect. The teachers referred to the curriculum as the primary tool to educate on the topic of gender and equality, but emphasized it requires awareness and familiarity with the topic. It was also found that the teachers considered education on the topic itself to be crucial from a societal and immigration perspective as it could help newly arrived pupils to integrate into their new society. Furthermore, the teachers were critical of the opinion that lack of language skills could be considered a barrier preventing education on the subject. The general consensus among the participating teachers was that the main objective should always be that female and male pupils are treated equally and are given equal opportunities in education, and that finding alternative tools and methods in order to effectively deliver that message is part of their responsibilities.

Sedan 1990-talet har konceptet om mångfald blivit mer och mer omdiskuterat i både vetenskapliga och företagsmässiga sammanhang, något som i synnerhet riktat fokus mot de frågor som berör kvinnor och mäns horisontala och vertikala fördelning på arbetsmarknaden, samt utlandsföddas integrering på arbetsmarknaden. Med inriktning mot dessa komponenter samt två allmänna frågor om syn på jämlikhet och prioritering av lagstiftning kommer denna studie undersöka egenföretagares preferenser och inställningar gentemot mångfald med hänsyn till faktorer såsom kön, ålder, utbildning, yrkesklass samt förälders medborgarskap. Det underlag som ligger till grund för undersökningens analys är ett datamaterial som framtagits av SCBs enkätenhet på begäran av Umeå universitet mellan september 2011 och februari 2012. Slutsatser från undersökningen visar att främst egenföretagare med anställda är mindre progressiva än allmänheten i sin inställning till mångfald. De har mer främlingsfientliga attityder mot personer av utländsk bakgrund samt en mer konservativ syn på könsroller. Egenföretagarna i denna studie är dessutom mer ojämlik i sin syn på människors lika värde samt prioriterar lagar och regler i mindre utsträckning än allmänheten. I likhet med tidigare forskning visar denna undersökning dessutom att i synnerhet lågutbildade män inom okvalificerade yrken såsom lantbruk och industriproduktion har de mest konservativa inställningarna.

Den här uppsatsen ämnar analysera diskursen om jämställdhet i en alternativ mediesite som upplyfter konservatism och politiska nyheter, Avpixlat. Uppsatsen fokuserar huvudsakligen på artiklar och kommentarer på delen ”jämställdhet” på deras hemsida, som är analyserad genom kvantitativ innehållsanalys och kritik diskursanalys. Den teoretiska utgångspunkten är ett intersektionellt angreppsätt och feministisk medieteori. Den huvudsaklige slutsatsen gällande jämställdhet på Avpixlat är att den diskuteras inom kontexten av kritik mot islam och invandring. Både artikelförfattaren och kommentarerna beskriver jämställdhetsdebatten som en kamp mellan de öppna progressiva Sverige och det fundamentalistiska elementen av islam och det förändringar som kan ske med det svenska samhället. Diskursen skiftar mellan att promota sexuell öppenhet (när de jämför den svenska livsstilen med islam), och att förhålla sig konservativt gentemot exempelvis gender mainstreaming och implementeringen av nya kvoteringslagar.

Samhällskunskapsämnet är under ständig förändring, precis som samhället. I kursplanen för samhällskunskap har flera centrala innehåll tillkommit i och med läroplansreformen 2011. Det är inte längre ett ämne som enbart berör demokratisk fostran och kunskap. I undervisningen för årskurs 4–6 ska ”Hur könsroller och sexualitet framställs i medier och populärkultur” och ”Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet” (Skolverket, 2011b, s. 201) behandlas. Denna studie utreder vad könsroller, sexualitet och jämställdhet innebär samt vikten av ett normkritiskt förhållningssätt i samhällskunskapslärarens undervisning. Det redogörs även för hur kön och sexualitet gestaltas i medier. Syftet med studien är att redogöra för hur synen på sexualitet och könsroller framställs och förstås i olika sammanhang. Metoden som har använts är en kvalitativ litteraturstudie där vi analyserat tidigare forskning. Resultatet av studien visar att alla människor är medskapare och återskapare av normer, vilket inte behöver vara dåligt i sig, men de bör inte föras vidare utan reflektion. Det är alla lärares uppdrag att ifrågasätta normer som kan vara av kränkande eller diskriminerande karaktär. Det är därför viktigt att samhällskunskapslärare utmanar och ifrågasätter stereotypa gestaltningar av kön och sexualitet i sin undervisning. I studien framgår även att många lärare undervisar om jämställdhet och genus utan att ha gedigen kunskap i ämnet. Undervisningen baseras då på lärarens åsikter i ämnet, när det istället bör baseras på kunskap och vetenskap.

Pedagogers syn på pojkar och flickor, i enlighet mot de traditionella könsmönstren, har förändrats över tid. I dagens fritidshem ska flickor och pojkar ha samma möjligheter och lika rättigheter. Studiens syfte är att öka kunskapen kring fritidspedagogers syn på de traditionella könsmönstren samt hur de bemöter flickor och pojkar utifrån dessa. Frågeställningen som är framtagen vill belysa om de traditionella könsmönstren påverkar fritidspedagogers syn på flickor och pojkar samt om de arbetar för jämställdhet mellan pojkar och flickor. I studien skildras även tidigare forskning som bland annat belyser pedagogers syn på pojkar och flickor. Under analysen skapar det en helhetsbild för studiens syfte. Genom att använda intervju som metod får läsaren en fördjupad insyn kring pedagogers åsikter om traditionella könsmönster samt jämställdhet på fritidshemmet. Resultatet är uppdelat i kategorier efter hur frågeställningen är formulerad. Resultatet visar att pedagogerna har en övergripande uppfattning kring de traditionella könsmönstren, däremot skiljer den sig från pedagog till pedagog. Det visar även på hur pedagogerna dagligen arbetar för ett jämställt fritidshem där flickor och pojkar bemöts utifrån samma villkor.