Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Uppsala kommun arbetar med jämställdhet och miljömässigt hållbar utveckling inom trafikplaneringen. Tyngd har legat vid hur begreppen uppfattas, prioriteras och implementeras. För att svara på syftet har fem planeringsdokument analyserats och en gruppintervju har utförts med trafikplanerare på Uppsala kommun. Resultaten visar att den miljömässiga hållbarheten ges mer plats i trafikplaneringen. Delvis på grund av miljöfrågans tyngd, men även på grund av att mer resurser och kunskap finns kring denna fråga. Inom aspekten miljömässig hållbarhet arbetar kommunen mycket med att försvåra bilanvändning och uppmuntra till hållbara transportsätt. Jämställdhet ges väldigt lite plats inom trafikplaneringen men hos trafikplanerarna framkommer under intervjun en medvetenhet angående vad som brukar räknas som jämställdhetssatsningar. Tydligt framträdande är också hur trafikplanerarna har en uppfattning om att arbete med miljömässigt hållbara transporter, i längden leder till att jämställdhet gynnas. Det finns ingen ovilja mot att arbeta med jämställdhet men resurser och kunskap saknas. Generellt framträder att det ofta krävs att en samhällelig vinst kan göras, för att direktiv ska implementeras.

Syftet med studien är att undersöka om pedagoger upplever att det förekommer skillnader i barns lek inomhusmiljön respektive utomhusmiljön ur ett genusperspektiv. Detta har skett genom att pedagoger blivit intervjuade kring deras syn på barns lek i dessa två miljöer ur ett genusperspektiv. Upplever pedagogerna några skillnader i barns lek inomhus gentemot utomhus? Pedagogernas upplevelser av dessa skillnader är centralt i studien. Syftet är också att bidra med mera kunskap kring hur pedagoger ser lek i olika miljöer i förhållande till genus. Studien visar att pedagogerna upplever att det finns skillnader i hur, vad och med vem barn leker med i olika miljöer. Generellt sett anser pedagogerna att inomhusmiljön segregerar barns lek till en mera könsuppdelande lek, där flickor leker på ett vis och pojkar på ett annat vis. Det beskrivs också hur utomhusmiljön i kontrast till detta öppnar upp för en mera gränsöverskridande och normbrytande lek där flickor och pojkar leker mera blandat över könsgränserna. Denna gränsöverskridare lek över könsgränserna relaterar pedagogerna till bland annat utemiljöns ofta större ytor och den större mängden dynamiska och könsneutrala material.

Syftet med detta arbete är att analysera hur diskussioner kring diskriminering i arbetslivet har visat sig i statliga utredningar under 1990-talet jämfört med 2005. Tre statliga utredningar analyseras, med flera för kontextualisering. Resultatet visar att diskussioner 2005 fokuserar mer på etnicitet och lokaliserade lösningar på diskriminering, medan utredningar 1990 fokuserar mer på kvinnofrågor med nationella lösningsförslag. Andra tydliga förändringar inkluderar diskussioner om hur olika former av diskriminering interagerar med varandra där 2005 visar på ett större intresse av detta som ett skapande av utanförskap.

Inledning I arbetet för ett jämställt Sverige har förskolan en viktig roll, där barns utveckling enligtförskolans styrdokument ska utformas på så sätt att det främjar jämställdhetsarbetet och alla människors lika värde. Ett väsentligt jämställdhetsmål i förskolan är att frångå normativa könsroller så att varje barn ges möjlighet att utforska nya områden och därigenom upptäcka nya intressen och förmågor utan några begränsningar. Trots detta pekar viss forskning på att samhället, däribland förskolan, stärker och reproducerar normativa könsroller. Att "köna" barn redan i förskolan kan försämra förutsättningarna att nå jämställdhetsmålen. Barns inflytande och delaktighet ska prägla förskolans verksamhet. Ett samarbete mellan barn och pedagog kan eventuellt synliggöra de hinder som finns. Med detta i åtanke kan det vara intressant att studera barns perspektiv. Syfte Studien riktar in sig på barn i fyra-fem års ålder där syftet är att undersöka barns uppfattningar om könsroller. Metod Studien utgick ifrån en kvalitativ forskningsmetod där observation i kombination med intervju användes för att samla in informationsunderlag. För att nå barnen och lyfta deras resonemang använde vi oss av färgläggningsbilder som redskap. Bilderna föreställde superhjältar och prinsessor i normativa och normkreativa utföranden. Resultat Resultatet visar att barnen i studien har föreställningar om hur de olika könen bör agera och ha för egenskaper. När barnen resonerade kring normöverskridande beteende uttrycktes påståenden om att flickor och pojkar ska vara på ett visst sätt, utan att ge en konkret förklaring till varför det ska vara på det viset.

Syftet med studien Leisure-time teachers work with equality and gender roles är att utifrån en genusmodell synliggöra fritidslärares såväl medvetna som omedvetna arbete med jämställdhet. Frågeställningarna utgår från tre nivåer i genusmodellen, den strukturella, den symboliska och den individuella. Den strukturella nivån önskar synliggöra hur verksamheten organiseras, den symboliska om hur verksamheten arbetar för att motverka de traditionella könsmönstren. Till sist synliggörs genom den individuella nivån lärares egna uppfattningar om jämställdhet och hur pojkar och flickor bemöts. Studien har genomförts genom intervjuer med fyra fritidslärare och pedagoger.  Resultatet av hur fritidshemmets organiseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv visar att det inte är ett prioriterat arbetsområde. Lärarna för omedvetet vidare en traditionell syn på kön genom hur de arbetar med varandra, exempelvis med arbetsuppgiftsfördelning. Aktiviteter med eleverna uppdelas efter scheman och personliga intressen. Fritidshemmets arbete med att motverka de traditionella könsmönstren visar att de omedvetet för dem vidare till eleverna. Det finns förväntningar på att pojkar ska vara högljudda och inte lyssna medan flickor anses vara lugna och hjälpsamma. Medvetenhet kring jämställdhetsarbetet med att motverka traditionella könsmönster och vad det kan innebära i den pedagogiska praktiken saknades.  Lärares egna värderingar och förhållningssätt visar att de tycker det är viktigt att vara förebilder för eleverna. Men genom sitt förhållningssätt förmedlar de omedvetet en traditionell syn på kön och uppfattningen att manligt är mera värt än kvinnligt.

The Swedish authorities' work on the implementation of gender equality often means that they produce different action plans and policies to regulate how the authority will work for gender equality. This has been criticized by gender researchers as they have been given the character of becoming an administrative measure that develops checklists and control documents and does not handle the problems of an unfair gender balance within the organization. We have chosen to investigate one of Sweden's largest authorities, the Swedish Armed Forces (SAF), through a qualitative approach.The purpose of the essay isto analyze why SAF fails torecruit more women through an analysis of SAF gender equality plans between2009 and 2019.Hereby we have carried out a selection of texts that have been guiding for the gender equality work within SAF from 2009 to 2019. Inorder to analyse these documents, we have used Bacchi's WPR analysis as well as theories within gender research to try to explain how SAF's work on gender equality with focus on what problems and solutions are formulated and what effects this will have on how this work is conducted. Ourconclusion isthat, what SAF considers to be problematic in its gender equality work can be linked to working conditions within SAF such as, harassment and sexual harassment within the SAF, problems recruitment of women to SAF, lack of knowledge about gender equality and lack of responsibility primarily among managers and also employees within SAF. To explain why SAF problematizes as they do, we have used gender research theories. One explanation we see is that the neo-liberal governance methodology of authorities in Sweden today means that gender equality is depoliticized and reduced to bureaucratisation and the creation of checklists, plans and measurable results that are to be audited. The second explanation for SAF problems in their gender equality work we found is the homosociality and the male norm that has long existed within the authority. It counteracts gender equality work within the authority

Denna läromedelsanalys tar sin början i tidigare forskning som dels är internationell men också nationell. Läromedel är ett begrepp som har många attribut med sig, denna studien har valt att endast fokusera på fysiska läroböcker. Det som har genomsyrat hela arbetet och i synnerhet analysen av läroböckerna är socialkonstruktionism samt genusteori. Syftet med studien är att öka medvetenheten om hur genus kan konstrueras i läroböcker i ämnet svenska. För att uppnå syftet ställdes frågeställningar om hur andelen män och kvinnor samt hur de framställs i läroböcker. I denna studie har läroböckerna analyserats ut ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv. Granskningen av läroböckerna har genomförts i samarbete mellan författarna där båda har varit lika delaktiga samt haft inflytande i studiens alla delar.

Denna studie syftar till att analysera hur förskollärare konstruerar jämställdhetsuppdraget iförskolan där ett särskilt fokus riktas på uppdraget att motverka traditionella könsmönster ochkönsroller. Studien är av kvalitativ karaktär där utgångspunkten är ett socialkonstruktionistisktperspektiv. Empiri har samlats in genom intervjuer som dokumenterats med hjälp avljudinspelning samt anteckningar och tillsammans ligger detta till grund för bearbetning ochanalys. Resultatet i studien synliggör att det finns en stor kunskapsbrist hos förskolläraregällande jämställdhetsuppdraget i förskolan vilket i sin tur i många fall snarare förstärkertraditionella könsmönster och könsroller än motverkar dessa.

Skogssektorn har ett välkänt rykte av att vara mansdominerat, traditionellt och gammalmodigt. Med nutida jämställdhetsmål finns det en ambition att skapa en jämställd skogssektor. Detta är även ett mål för ett skogsföretag som i denna studie kallas för Skogsfall AB. Tidigare studier visar en problematik i rekryteringen av kvinnor i skogsindustrin som inte beror på avsaknad av intresse, snarare svårigheter att passa in i en mansdominerad sektor. I analysen av skogligt studerandes svar i en enkätstudie genomförd av Skogsfall upptäcktes vissa skillnader i svaren mellan män och kvinnor. Svaren berörde uppfattningarna av företaget som en ideal arbetsgivare. Detta väckte ett vidare intresse att göra en fördjupad analys utifrån en utbildningsnivå i skogssektorn genom att intervjua samma målgrupp kvinnliga jägmästarstudenter. Analys av enkäten visade att det fanns vissa skillnader mellan svaren på manliga och kvinnliga studenter eftersom kvinnor la mer vikt på frågor om jämställdhet, rättvisa och utveckling. Kopplingar fanns även mellan svaren i enkäten och i intervjuerna, bland annat fanns en delvis positiv bild av Skogsfall men även en negativ. Intervjuerna i sig synliggör berättelser om maskulina normer, diskriminering och sexuella trakasserier inom den skogliga utbildningen från manliga studenter såväl som lärare och gästföreläsare. Trots vissa positiva aspekter är det nödvändigt att skogssektorn, redan på utbildningsnivå, ser över sitt jämställdhetsarbete likväl som i företag och industrin i stort. / <p>2019-06-03</p>

Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv undersöka representationen av kvinnliga elinstallatörer i ett urval branschtidningar från år 2012 och 2018 samt att ta reda på hur man skulle kunna locka fler tjejer till branschen. Arbetsdelning bestående av könssegregering har alltid existerat på arbetsmarknaden. Det medför att några yrken är dominerade av män medan det finns andra yrken där kvinnor framträder starkast. I dag är elektriker ett av Sveriges mest mansdominerade yrken. Endast två procent av landets elektriker är kvinnor. Andelen kvinnliga elinstallatörer är dock mycket lägre, inte ens en halv procent av de elinstallatörer som är aktiva i Sverige idag är kvinnor. I FN:s globala mål för hållbar utveckling utgör ökad jämställdhet det femte målet och menar att jämställdhet mellan kvinnor och män är en förutsättning för en hållbar och fredlig utveckling. I Sverige används medier i snitt sex timmar per dag. Media har blivit en naturlig del av vår vardag och formar vår syn på vår omvärld men också oss själva. De skildringar av människor som ses i medierna idag är ofta stereotypa vilket bidrar till att förutfattade meningar om kvinnor och män återskapas och förstärks. För att få bukt med de inrotade vanföreställningarna mot kvinnlig arbetskraft på ’manliga’ arbetsområden bör det utövas mer upplysningsverksamhet och propaganda. Baserat på data från kvantitativ innehållsanalys, intervju, surveyundersökning och visuell research undersöker denna studie hur representationen av kvinnor ser ut i ett urval branschtidningar, vilka faktorer som påverkar valet av gymnasieutbildning samt hur visuell kommunikation skulle kunna bidra till att fler tjejer väljer tekniska utbildningar. Med genusperspektiv och jämställdhet som analysverktyg skapas potential att finna relevanta hinder och därmed frambringa förklaring till orsakerna. Studien visar att elbranschen är kraftigt mansdominerad. Statistik visar att representationen i branschtidningar och informationsmaterial även där domineras av män. Ett genomgående ämne som tas upp flertal gånger från de deltagande i surveyundersökningen är bristen på bra visuell kommunikation. De anser att kvinnor bör synliggöras i bransch och skolor.