Förutsättningen för ett jämställt samhälle är att varje individ ges möjlighet att försörja sig genom förvärvsarbete. För att kvinnor ska ha samma möjligheter som män innebär det att ansvaret för omsorg av barn och det obetalda hemarbetet måste delas jämlikt. En förutsättning för att både kvinnor och män ska ha möjlighet att göra karriär, få jämlika löner samt en bättre pension är att föräldraledigheten delas lika, detta då frånvaro från arbetet påverkar förutsättningarna. Ekonomiska orsaker, traditionella rollförväntningar på kön samt attityder på arbetsplatser och i hemmen påverkar uppdelningen av föräldraledigheten. Syftet med uppsatsen är att undersöka kvinnors upplevelser av föräldraskapets påverkan på karriären genom att besvara frågeställningarna: Hur upplever kvinnor omgivningens förväntningar på dem som kvinnor och mödrar? Hur upplever kvinnor att föräldraskapet påverkat deras karriärer? Vad är orsakerna till att män tar ut mindre föräldraledighet än kvinnor? Metoden som använts för att besvara dessa är kvalitativ, semistrukturerade intervjuer har genomförts med sju kvinnor som varit föräldralediga och återgått i arbete. Insamling av empirin har analyserats med hjälp av det teoretiska ramverket innehållande tidigare forskning avseende familjeliv, arbetsliv och jämställdhet. Samt teori om könsroller av Connell och Pearse (2015), modernitet och självidentitet av Giddens (2008) och teori om arbetsliv, familjeliv och kön av Nordenmark (2004). Resultatet visar att kvinnorna upplever att förväntningarna på dem är högre när barnen är yngre samt att det är stora skillnader mellan förväntningar på kvinnor och män. Föräldraskapet, inkluderat föräldraledigheten, påverkar möjligheterna till karriär, studiens resultat visar att föräldraskapet har en påverkan för både kvinnor och män. Studiens resultat visar att uppdelningen av föräldraledigheten påverkas av traditionella könsroller, omgivningens förväntningar samt av biologiska och ekonomiska orsaker. Sammanfattningsvis är det av vikt för individen, samhället och organisationer att arbeta mot ett mer jämställt samhälle. Denna studie kan bidra till ökad medvetenhet, vilket är en förutsättning för att skapa jämställdhet.

Sjöfarten är en egendomlig bransch inte lik någon annan. Förhållandena som råder ute på fartygen kan vara mycket påfrestande med den isolerade miljön som bidragande faktor. Sjöfarten har därutöver alltid varit och är en mansdominerad bransch. Det finns fortfarande brister i jämställdhetsarbetet ombord trots att vi i dag lever i en tid där jämställdhet blivit alltmer uppmärksammat. De här faktorerna kan leda till en utsatt miljö för kvinnor. Denna studie har undersökt hur manliga fartygsbefäl upplever arbetsmiljöfrågor som berör jämställdhet. Studien har också undersökt ifall det finns ett eventuellt attitydproblem som påverkar jämställdheten ombord. Den isolerande miljön och faktumet att kvinnor till antalet oftast är färre än männen kan leda till att kvinnor hamnar i en utsatt position. Studien är byggd på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att manliga sjöbefäl har en uppfattning om att det råder en mansdominerad kultur och jargong på fartygen. Dessutom finns det en uppfattning hos respondenterna gällande en problematik om att kvinnor tvingas anpassa sig till jargongen, vilket i många fall leder till att kvinnorna hamnar i en utsatt position. / The shipping industry is an industry unlike any other. The conditions prevailing on the vessels can be stressful with the isolated environment as a contributing factor. In addition, shipping has always been and continues to be a male-dominated industry. There are still shortcomings in the workplace in terms of gender equality onboard. The isolated environment and the fact that women are usually fewer than men onboard can create a vulnerable environment for the former. This study has examined how male ship officers experience work environment issues that affect gender equality. The study has also investigated whether there is a possible attitude problem that affects gender equality on board. The study is based on a qualitative method in the form of semistructured interviews. The results show that male officers believe that there is a maledominated culture and jargon on the vessels. In many cases, this leads to women having to adapt to this culture and results in placing them in a vulnerable position.

The aim of this study is to investigate how gender is embedded into English teaching course books in years seven and nine in secondary school in Sweden. The criteria used include male-to-female ratios regarding visibility as subjects and objects in texts, professions connected to men and women, the representation and presentation of well-known men and women, the presence of gender stereotypes as well as representation of women and men in pictures. Both quantitative and qualitative text analyses have been used and the result of the study shows that there is an inequality in terms of male-to-female ratios with men being overrepresented in all fields including presence in texts and pictures as well as having a larger representation of professions and well-known persons than women. The study further shows that while there are signs of efforts to combat gender stereotypes in the course books there are still many examples of gender stereotypes with women generally being pictured as more emotional and vulnerable, and men being pictured as more active and emotionless. Gender disparities are also visible in the form of women more often being shown to break gender stereotypes than men.

Studiens syfte var att undersöka hur förskolepersonal definierar genus och hur de anser att det tar form i den dagliga verksamheten i förskolan. Studien utgick från ett kvalitativt arbetssätt och innefattade semi-strukturerade intervjuer med sju förskollärare och en barnskötare. De teoretiska utgångspunkter vi har använt oss av är teorin om genuskontrakt och jämställdhetsanalys. Det som framkom i resultatet var att det fanns stor variation inom hur förskolepersonalen definierade genus och hur de hade valt att arbeta med det i verksamheten. Studiens slutsatser var att deltagarna hade ett aktivt arbete med utgångspunkt i genusmedvetenhet men att det fanns en vilja att vidareutbilda sig inom ämnet men som i nuläget inte var möjligt.

BAKGRUND: I bakgrunden skriver vi om konventionen om barns rättigheter samtstyrdokumentens mål för jämställdhet mellan könen. I detta avsnitt beskrivs också denormer som finns i samhället för män och kvinnor. Vi diskuterar flickors och pojkars lekoch hur denna kan påverkas i den samhälliga kontexten, hur genus framträder i barnsskapande samt könsskillnader med fokus på utrymme och uppmärksamhet i barngruppen.SYFTE: Vi vill undersöka hur barnen på en förskoleavdelning uttrycker sig runtkönsroller och hur dessa tar sig utryck i leken och den dagliga verksamheten. Vi kommeräven i viss mån att studera pedagogernas påverkan på barnen när det gäller könsroller.METOD: Vi har använt oss av metoderna observation, intervju och self report.Observation och intervju i form av informella samtal genomfördes i hela barngruppenmedan self report och de formella samtalen genomfördes med tio barn.RESULTAT: Studien visar att pojkar och flickor i stor utsträckning leker med olika sakerberoende på könstillhörighet samt att de säger sig tycka om olika lekmaterial och lekar.Resultatet visar vidare att barnen ofta leker i könshomogena grupper. Vi observerade attnågra pojkar tog stor plats vid samlingssituationer. Vi kunde se att det fanns en färgskillnadi flickors och pojkars kläder, färgkodningen utrycktes även när barnen ritade flickor ochpojkar under self report. En viktig del av resultatet var att det fanns barn som avvek ifrånden traditionella könsnormen. I resultatet diskuteras också barns kommande yrkesval där viser en skillnad mellan vilka yrken som pojkar och flickor väljer. / Uppsatsnivå: C

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärarnas uppfattning om jämställdhet i förskolan. Detta undersöktes genom individuella intervjuer med sju förskollärare på tre olika förskolor i Gävleborgs län och i Stockholms län. Vi ville undersöka hur förskollärarna arbetar i sina arbetslag för att sträva efter en jämställd förskola samt ta del av förskollärarnas eget intresse och erfarenheter om jämställdhet. Studien visade att jämställdhetsarbetet handlade om att alla barn ska få samma möjligheter och rättigheter i förskolan. Materialet som framkom under intervjuerna med förskollärarna transkriberades och analyserades. Detta resulterade i att förskollärarnas uppfattning om jämställdhetsarbetet kategoriserades efter olika teman. Dessa teman är: könsroller, arbetet med jämställdhet i barngrupp, förskollärarnas tankar om jämställdhetsarbetet i verksamheten och att rusta inför framtiden med jämställdhetsarbetet. I studie lyfts även läroplanens (Skolverket, 2018) mål och riktlinjer som förskollärarna förhåller sig till i jämställdhetsarbetet samt forskning som belyser om jämställdhet. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

Jämställdhetsfrågan har varit aktuell i många decennier men trots det råder det i bolagsstyrelserna en kraftig ojämställdhet i många av Europas länder. I Sverige har andelen kvinnor i börsbolagens styrelser ökat från 6,1 procent år 2002 till 33,9 procent år 2018, vilket är en ökning med 27,8 procentenheter. Trots att Sverige är mer jämställt än många andra länder är det en bit kvar innan styrelserummen kan anses vara jämställda. Huruvida jämställdhet är eftersträvansvärt går att argumentera för utifrån flera olika synvinklar. Forskare inom ämnet brukar dela upp frågan i vad som är moraliskt korrekt och vad som är ekonomiskt mest gynnsamt. Denna studie utforskar frågan utifrån ett ekonomiskt perspektiv och har därför tagit del av liknande tidigare forskning. Befintlig forskning lyckas inte visa på ett entydigt resultat huruvida ökad kvinnlig representation i bolagsstyrelser leder till ökad ekonomisk vinning eller ej. Vi har valt att angripa detta problem ur ett investerarperspektiv genom att utforma fyra olika aktieportföljer baserade på Kanters (1977) teori om den kritiska massan. Studien baseras på företag på OMX Stockholm Large Cap under perioden 2010-2017 där vi jämför företagens totala aktieavkastning med ett jämförbart aktieindex. Företagen har delats upp i olika portföljer beroende på dess styrelses könssammansättning. En hypotes har sedan ställts upp för varje portfölj där vi testar på en 5 procentig signifikansnivå ifall det går att fastställa portföljens avkastning jämfört med marknadens. Den mest respektive minst jämställda portföljen överskrider den 5 procentiga signifikansnivån vilket innebär att portföljernas resultat inte är statistiskt säkerställda. Dock visar resultatet att ju högre andel kvinnor som finns representerade i bolagsstyrelserna desto lägre genomsnittlig avkastning har de olika portföljerna genererat. / The issue of gender equality has been relevant for many decades, but in spite of this, in the corporate boards there is a strong inequality in many of Europe's countries. In Sweden, the proportion of women in listed companies' boards increased from 6.1 percent in 2002 to 33.9 percent in 2018, which is an increase of 27.8 percentage points. Although Sweden is more equitable than many other countries, there is still a lot of work to do before the boardroom can be considered equal. Whether gender equality is desirable can be argued from several different perspectives. Researchers within the subject usually divide the question into what is morally correct and what is economically most beneficial. This study explores the issue from an economic perspective and has therefore studied similar earlier research. Existing research does not succeed in showing an unambiguous result whether increased female representation in corporate boards leads to increased financial gain or not. We have chosen to address this problem from an investor perspective by designing four different share portfolios based on Kanters (1977) theory of the critical mass. The study is based on companies on the OMX Stockholm Large Cap during the period from 2010 to 2017 where we compare the companies' total stock returns with a comparable index. The companies have been divided into different portfolios depending on the gender composition of its board. A hypothesis has then been set for each portfolio where we test at a 5% significance level if it is possible to determine the portfolio's return compared to the market. The most as well as the least equal portfolio exceeds the 5% significance level, which means that the portfolio's results are not statistically significant. However, the result shows that the higher the proportion of women represented in the corporate boards, the lower the average return.

No description available.

<p>Immateriella resurser är i dagens postindustriella samhälle organisationens främsta tillgång. I och med att jämställdhet i organisationen kan bidra till verksamhetsutveckling och ökad lönsamhet, kan argumenteras för att jämställdhet är en immateriell resurs för organisationen. Denna resurs kan mätas med personalrelaterade nyckeltal, exempelvis JÄMIX. Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt JÄMIX används i organisationer och därmed bidra till en ökad förståelse för personalrelaterade nyckeltal med inriktning mot jämställdhet. De organisationer som medverkade i studien hade abonnerat på JÄMIX i minst två år. Sju respondenter deltog i studien, två män och fem kvinnor i åldrarna 30-63 år. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer som tematiskt analyserades, kunde urskiljas ett samband mellan erfarenhet av att använda personalrelaterade nyckeltal och förmåga att tolka och förstå JÄMIX-materialet. Resultatet visade att de främsta användningsområdena för JÄMIX var att bidra till en kartläggning av jämställdhetssituationen i verksamheten samt att möjliggöra jämförelse mellan organisationer. Dock framkom även att JÄMIX bör kompletteras med andra verktyg, såsom till exempel medarbetarundersökningar, för att kartlägga jämställdheten i organisationen. Vid en analys av resultatet kunde urskiljas att legitimering var det främsta syftet med JÄMIX. <strong> </strong></p><p> </p>