<p>Abstract </p><p>Syftet med föreliggande uppsats är att visa på hur jämställdhet och jämlikhet kan bidra till en positiv förändring inom den verksamhet som Räddningstjänsten i Halmstad bedriver. Uppsatsen är dels en sociologisk uppsats och dels en kartläggning av Räddningstjänstens organisation i Halmstad. Den är skriven på uppdrag från Räddningstjänsten i Halmstad och beskriver brukarnas attityder till jämställdhet och jämlikhet inom kåren samt skildrar Räddningstjänsten både ur ett historiskt perspektiv och ur ett nutidsperspektiv. Frågan som ställs i arbetet är vad det innebär för den enskilda brandmannen, för organisationen och för brukarna att Räddningstjänsten är en organisation med nästan enbart svenska män. </p><p>Arbetet lyfter fram och problematiserar hur fördomar och föreställningar kring kön och etnicitet kan bli ett hinder för såväl Räddningstjänsten som samhället när det handlar om jämställdhet och jämlikhet. Att arbeta för att öka medvetenheten, både inom och utom organisationen, kring dessa frågor är ett viktigt steg för ett mer jämställt arbetsliv. </p><p>Nyckelord: Räddningstjänst, brandkår, genus, jämställdhet, jämlikhet, kön, etnicitet</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse kring om hur arbetet med jämställdhet mellan män och kvinnor inom försvarsmakten påverkar de manliga officerarna. Forskningen har tagit sin form genom en kvalitativ metod med en halvstrukturerad intervjuguide, e-post intervju samt en innehållsanalys. Informanterna utgjordes av 5 män, både yngre och en äldre som alla arbetar inom Försvarsmakten på två orter i Sverige. Utöver dessa gjordes även en analys av en artikel kring ämnet jämställdhet inom försvarsmakten i Halmstad. De teorier som används vid analys av materialet är, Abrahamsson och Aarum- Andersens organisationsteori, Connells och Parsons maskuliniteter, Goffmans sociala roller, Ahrne, Roman och Franzéns teori kring mansdominans och könssegregering.Vårt resultat av denna uppsats påvisar att männen till viss del påverkas av jämställdhetsplanen och att de manliga officerarna anser att arbetet kring jämställdhetsplanen i viss mån är brisfällig. Det vi också upptäckte var att jämställdhetsplanen i sig inte var något som var särskilt bekant för våra informanter. Utan att de handlade efter sunt förnuft kring deras uppfattning om jämställdhet.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att lyfta fram frågor som rör jämställdhet i det privata livet. </p><p>4 par har svarat på frågor om vem som gör vad i deras familj och hur detta kommer sig. </p><p>Jag ville få en bild av hur jämställda familjerna upplever sig vara i ansvar för hem och barn. Jag ville även medvetandegöra respondenterna om sin egen situation gällande jämställdhet. </p><p>Jag har vid insamlandet av empiri använt mig av en blandning av kvalitativ och kvantitativ metod, enkäter med både kryss- och öppna frågor, där jag med hjälp av den fenomenologiska ansatsen analyserat svaren. Jag har med denna undersökning inte haft för avsikt att göra generaliseringar, utan har bara varit intresserade av just dessa respondenters upplevelser. </p><p>Respondenterna är gifta, sammanboende och har minst ett gemensamt barn. </p><p>Jag har i min analys utgått från teorier som behandlar den patriarkala strukturen, äktenskapet, individen och relationen. Resultatet visade att paren har en bra relation och relativt jämn arbetsfördelning. Kvinnorna är dock lite mer skeptiska än männen över hur pass jämställt förhållandet verkligen är. Även om paren inte säger att de ser på vissa sysslor som typiskt manliga eller kvinnliga framgår det ganska tydligt att det finns en skillnad i vem som gör vad. Paren upplever att de med tiden växer samman och mer och mer ser sig som en gemensam enhet än två separata, men de hävdar ändå vikten av att få vara för sig själv för att kunna orka med familjen och hushållssysslorna. De lever alla i ett mer eller mindre beroendeförhållande till varandra där beroendet inte upplevs negativt utan mer som att de kompletterar varandra. Kvinnorna har överlag tagit hand om barnen när de varit små och sjuka. De säger alla att detta val skett på grund av den ekonomiska situationen. </p><p>Alla par upplever att de har en relativt god kommunikation och vill gärna lösa konflikter så snart dessa uppstår. </p><p>Nyckelord: jämställdhet, patriarkat, identitet, relationer, äktenskap, hushållsarbete</p>

<p>Studien handlar om förskolepersonalens kunskap om genus och jämställdhet inom den pedagogiska verksamheten. Bakgrunden tar upp några av studiens centrala begrepp. Därefter beskrivs hur förskolans pedagogiska verksamhet och hur omgivningen i övrigt påverkar barnens identitetsskapande samt hur förskolepersonal kan använda kompensatorisk påverkan för ökad jämställdhet. Den berättar vilka mål läroplanerna och skollagen formulerar angående jämställdhet samt hur förändringar i lärares tankesätt påverkas och påverkar. Metoden som använts är narrativ, kvalitativa intervjuer som analyseras och redovisas som pedagogiska berättelser. Ur dessa berättelser framkommer förskolepersonalens föreställningar om genus och jämställdhet och hur dessa förändras. Personal på två förskolor intervjuades, barnskötare och en förskollärare. De hade sedan tidigare kunskap om jämställdhet, då de deltagit i ett större projekt som behandlade detta ämne. Vi fann ingen större skillnad i deras tankesätt vad gäller jämställdhet. Dock är barnskötarnas pedagogiska kunskap baserad på erfarenhet och inte på vetenskapligt grundad teori. När den pedagogiska grundsynen förändras genom till exempel utbildning påverkas även den tillämpade pedagogiken. Styrdokumenten fastställer mål att sträva mot och uppfylla, för att nå dessa mål krävs kunskap. Resultatet visar att förskolepersonalen uppfyller målen i styrdokumenten, dock påvisar de själva inte hur och de nämner heller inte dokumentens formuleringar.</p>

<p>Genus och jämställdhet är centrala begrepp i vårt samhälle. Redan i förskolan kan barnen bli påverkade av genus. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) nämner att personalen ska motverka de traditionella könsmönstren i förskolan. Studien ger en inblick i några barns uppfattningar kring genus och jämställdhet utifrån en barnbok vars syfte är att främja jämställdhet. Undersökningen har även utförts för att kunna uppmärksamma eventuella skillnader mellan pojkars och flickors uppfattningar kring genus och jämställdhet utifrån den valda barnboken. Undersökningen genomfördes i samband med boksamtal. Detta innebar att barnen fick lyssna till den utvalda boken och samtala kring text och bild. Det som framkommer i studien kan vara av intresse för framför allt förskolepersonal och blivande pedagoger.</p><p>Enligt tidigare forskning framkom det bl. a att Delegationen för jämställdhet i förskolan i SOU 2006:75 bedömer att sagor och berättelser påverkar barns syn på världen och att förskolepersonalens ståndpunkter inom jämställdhet är det mest centrala inom förskolans jämställdhetsarbete. Davies (2003) finner att barnen kan tolkas som motsägelsefulla när de svarar på frågor angående böcker de fått lyssna på dvs. de håller med om en sak men kan säga emot sig själva i nästa stund.</p><p>Resultat från studien visar att det inte var märkbara skillnader mellan pojkar och flickors uppfattningar kring genus och jämställdhet. Slutsatsen förevisar att dessa förskolebarns uppfattningar både stärker och går emot det traditionella könsmönstren. Mestadels gick dessa barns kommentarer emot de traditionella könsmönstren. Barnen har dock visat sig motsägelsefulla i vissa situationer då exempelvis de ansåg att både pojkar och flickor kan använda kläder med färger som går emot de traditionella könsmönstren så som att pojkar ska ha blått medan flickor ska ha rosa. Majoriteten av barnen ville dock själva ha färger/leksaker som stärker de traditionella könsmönstren. I motsatt till tidigare forskning reagerade inte barnen på att boken som lästes innehöll könsroller som var omgjorda.</p>

<p>Denna uppsats behandlar rätten till heltid. En historisk återblick görs både nationellt och lokalt i Hudiksvalls kommun. Sedan analyseras begreppet rätten till heltid och byts ut med formuleringen rätten till önskad sysselsättningsgrad. Intressenterna identifieras och deras olika roller diskuteras. Därefter lyfts ett antal motargument fram för att systematiskt väderläggas. Detta för oss vidare in i de tillsynes enkla beslutsprocesserna där själva beslutsdefinitionen utgör en viktig grund i analysen av de komplexa problem som identifieras. Uppsatsen avslutas med en diskussion om hur dessa beslut påverkar olika intressenter och ger förslag på hur den process som ägt rum i Hudiksvalls kommun bör gå vidare bland annat med ett policyarbete.</p>

<p>Studiens syfte är att ur ett genusperspektiv synliggöra hur ett urval pedagoger resonerar kring jämställdhet och genus. Pedagogens uppdrag genom läroplanen är att låta varje barn utvecklas utan begränsningar från stereotypa könsroller. Samtidigt visar studier att det oftast är barnen själva som initierar könsöverskridande lek medan de vuxna har en relativt könsstereotyp syn på barnens lek och lärande.</p><p>Intervjustudien har gjorts med fem pedagoger verksamma inom förskolan. Deras ålder, utbildning och erfarenheter av arbete med barn har stor variation. Genom intervjuerna har pedagogerna fått resonera kring frågor rörande genus och jämställdhet, i samhället i stort men också i deras vardagliga arbete med barnen. För att analysera pedagogernas resonemang har Rönnbloms tolkning av maktbegreppet samt Harding och Hirdmans indelningar av olika reproduktionsprocesser av genus använts.</p><p>Resultatet visar att genusordningen återskapas både medvetet och omedvetet. Inom arbetsgruppen diskuteras frågor kring jämställdhet och genus men de individuella erfarenheterna och utgångspunkterna har stor variation.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att se om och hur pedagoger konstruerar genus och traditionella könsroller i skolan. Vi har valt att använda oss av den kvalitativa och halvstukturerade inter-vjun som metod. Vi har intervjuat fyra pedagoger i grundskolans tidigare år för att undersöka hur de talar om traditionella könsroller och genus. Vi vill se om pedagogerna förstärker eller förebygger traditionella könsroller och genus i skolan.</p><p>I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det att personal inom skolan ska arbeta för att främja jämställdheten samt bryta de traditionella könsroller som finns. Vi menar att det är pedagogers skyldighet att arbeta för en jämställd skola. Vi finner läroplanen tydlig i sina anvisningar angående jämställdhet.</p><p>Vi har kommit fram till, utifrån den forskning vi utgått ifrån och genom pedagogernas tal, att alla människor är medkonstruktörer av genus. Detta oavsett om individen vill eller inte. De pedagoger vi intervjuade, menar vi är medvetna om vikten av jämställdhet ändock sker dessa konstruktioner av flickor och pojkar. Dessa konstruktioner kan exempelvis vara att benämna pojkar som busiga och flickor som lugna. Talet som pedagoger använder har stor betydelse för hur elevers identitet formas och bidrar till hur deras jämställdhetssyn kommer att utvecklas.</p>

<p>Uppsatsen är en bildanalys som undersöker hur män och kvinnor har avbildats i samhällskunskapsläroböcker från 1969 och framåt.</p>

<p>Jämställdhet inom en organisation är huvudtemat för denna uppsats. Syftet med studien är att undersöka jämställdhet och könsfördelning inom organisationen NA (fiktivt namn) som är en mångkulturell verksamhet med en mångårig bakgrund. Studien består av djupintervjuer och observationer som utfördes för att undersöka jämställdhetsarbetet inom NA. Sedan har jag utifrån teoretiska perspektiv om jämställdhet, genus, mångfald samt attityder och även tidigare forskning om jämställdhetsplaner utvecklat min undersökningsanalys. Mina resultat tyder på att NA:s organisation inte har någon jämställdhetsplan men personalen själva anser att jämställdhet redan existerar i organisationen.</p> / <p>Gender equality within an organization is the main theme of this essay. The purpose is to examine gender equality and gender distribution within NA, that is a multicultural organization with a long history. The study comprises of in-depth interviews, and observations. These were made to elucidate the work on gender equality within the organization. I, then, developed this survey-analysis based on theoretical perspectives of gender equality, gender, diversity, as well as attitudes, plus earlier research on gender equality objectives. My results show that NA has no gender equality objectives, but they consider that equality already exists in the organization.</p>