<p>Young children get affected and influenced by people’s thoughts and preconceived ideas about the difference between boys and girls. How they should behave and how they are supposed to play and interact with different toys.</p><p>In the goals for what the school and teachers will achieve it says in the curriculum for preschool that teachers are supposed to counteract the traditional gender roles.</p><p>To get answers to the question at issue, I collected 48 individual plans of development and I have performed four observations. I put all facts together and compared the results.</p><p>The main result in this study shows that the traditional gender roles are being reflected in the children’s plans of development. In this study, it is also shown that the results from three of the observations show a different result than the individual plans of development.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan förhåller sig tillgenusmedvetenhet och hur de arbetar för att främja jämställdhet. I vilkenomfattning arbetet med jämställdhet sker i förhållande till Lpfö 98 (Skolverket,1998) är också föremål för intresse i undersökningen. Syftet är också att fåintryck av hur förskolepedagoger uppfattar och genomför uppdraget att motverkatraditionella könsmönster. Undersökningen bygger på kvalitativa metoder,intervjuer och observationer gjordes, och de fördelades på fyra förskolor.Resultatet av undersökningen pekar på att det bland pedagoger finns en vissmedvetenhet kring genus och traditionella könsmönster i förskolan. Tydligtframgår också att det råder osäkerhet kring definitionen av genusbegreppet ochatt pedagogerna saknar verktyg för hur de skall gå till väga i arbetet med genus.Det har visat sig att pedagogerna ofta prioriterar andra områden och att de intealltid uppfattar behovet av att arbetet med genus bör genomsyra helaverksamheten. Validiteten hos undersökningen är tillräcklig för att ge idéer omvar vidare forskning inom området kan göras och att ge fingervisningar om vilkabehov det finns av utbildning inom området genus i förskolan.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Summary</p><p>The aim with this study is to find which importance the individual pedagogue may have for</p><p>the children in the preschool when they create an identity as a girl or a boy. The own</p><p>standards and the values are said lie to shallow for how we as adult chooses to refute girls and</p><p>boys in the child group. This essay is based on one a narrative study in the form of a life story</p><p>interview. Through interviewing a preschool teacher at two different occasions has I may to</p><p>take part of her personal experiences of as well working life that private life.</p><p>If one is paid from the idea about that sex differences not only is something biological</p><p>without most also something that is socially constructed over time and rooms, then has of</p><p>course doubtless the school and the individual pedagogue big importance for how these sex</p><p>standard are replicated. I have tried to present the statement on the basis of areas that pursue</p><p>me come to seem as central. The work contains a review of earlier research that links and to</p><p>those areas as come forward in the statement. In the discussion, I check the method and</p><p>myself and reflect the statement direct towards earlier research.</p><p>The clearest results I can infer is what fantastic limited we people actually are. We believe</p><p>that we do own and independent choices in the life but turns one on the coin so can we see</p><p>that we in the alone agency is hugely governed of that culture, that society and that time we</p><p>live in. We surround ourselves all the time of invisible standards and values that lie to shallow</p><p>for the decisions we take. I consider that we need more knowledge and we needs to broaden</p><p>girls’ and boys' experience areas. It is moreover the school commissions to counteract</p><p>traditional sex standards, but the question is how this work sees out in practice.</p><p>Keywords: genus, sexes, equality, girls and boys.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med den här studien är att finna vilken betydelse den enskilde pedagogen får för barnen</p><p>i förskolan då de skapar en identitet som flicka eller pojke. De egna normerna och</p><p>värderingarna sägs ligga till grund för hur vi som vuxna väljer att bemöta flickor och pojkar i</p><p>barngruppen. Den här uppsatsen är baserad på en narrativ studie i form av en</p><p>livsberättelseintervju. Genom att intervjua en förskolelärare vid två olika tillfällen har jag fått</p><p>ta del av dennes personliga erfarenheter av såväl yrkesliv som privatliv.</p><p>Om man utgår från idén om att könsskillnader inte bara är någonting biologiskt utan i allra</p><p>högsta grad även någonting som är socialt konstruerat över tid och rum, så har ju säkerligen</p><p>skolan och den enskilde pedagogen stor betydelse för hur dessa könsmönster reproduceras.</p><p>Jag har försökt redovisa berättelsen utifrån områden som för mig kommit att framstå som</p><p>centrala. Arbetet innehåller en genomgång av tidigare forskning som knyter an till de</p><p>områden som kommit fram i berättelsen. I diskussionen granskar jag metoden och mig själv</p><p>samt reflekterar berättelsen gentemot tidigare forskning.</p><p>Det mest tydliga resultat jag kan utläsa är vad otroligt begränsade vi människor faktiskt är. Vi</p><p>tror att vi gör egna och självständiga val i livet men vänder man på myntet så kan vi se att vi i</p><p>själva verket är väldigt styrda av den kultur, det samhälle och den tid vi lever i. Vi omger oss</p><p>hela tiden av osynliga normer och värderingar som ligger till grund för de beslut vi tar. Vi</p><p>behöver mer kunskap anser jag och vi behöver bredda flickor och pojkars</p><p>erfarenhetsområden. Det är dessutom skolans uppdrag att motverka traditionella</p><p>könsmönster, men frågan är hur detta arbete ser ut i praktiken.</p><p>Nyckelord: genus, kön, jämställdhet, flickor och pojkar.</p>

<p>Syftet med den här studien är att undersöka hur individer med ledande befattningar inom Polisen Värmland tolkar begreppet jämställdhet. År 2007 firades att kvinnor funnits i tjänst inom Polisen i 50 år. Jämställdhet är numera en norm i samhället (Alvesson och Billing, 1999), och vi ansåg att det skulle vara intressant att undersöka hur polisen förhåller sig till den normen, eftersom det är en traditionellt sett mansdominerad organisation. Som metod har vi valt en kvalitativ ansats eftersom vi vill undersöka förhållningssätten hos de olika individerna, vilket är svårt att utläsa av en kvantitativ metod (Jacobsen, 2002). Vi har valt att intervjua individer med en ledande befattning, eftersom det finns forskning som visar på att ledningens inställningar till jämställdhetsarbete är avgörande (Roth, 2007). Vi har valt att analysera intervjuerna med hjälp av en innehållsanalys där en viktig del i analysarbetet är att leta teman - ledtrådar i det empiriska materialet. Det är en analysmetod som lämpar sig då syftet antar en deskriptiv ansats (Gunnarsson, 2007c). En viktig reflektion är att det råder en stor otydlighet hos och mellan individer inom ledningen i frågor om varför jämställdhet behövs, vad som är ett lämpligt tillvägagångssätt vid arbete med jämställdhet, vilket språkbruk som används och på vilket sätt respondenterna anser att jämställdheten påverkas av hierarkier och strukturer.</p> / <p>The aim of this study is to examine how individuals with a leading position within the Police interpret the concept of equality. In year 2007, there was a celebration of 50 years of females serving in the Swedish Police force. Equality has become a normative concept in the society (Alvesson och Billing, 1999), and we thought that it would be interesting to examine how individuals within the Police relate to this norm, since the organisation is traditionally dominated by males. As a method we have chosen a qualitative approach since we want to examine how individuals perceive the concept. This would be difficult to examine with a quantative approach (Jacobsen, 2002). We have chosen to interview individuals with a leading position, since research has shown that individuals with leading positions have a crucial influence on how work with equality is conducted (Roth, 2007). The interviews are analysed by using a descriptive analysing method where identifying themes is an important element. This is a method that is suitable for a descriptive approach (Gunnarsson, 2007c). An important reflection is that there is indistinctness in the way participants in the study regard motives for equality, how to work with equality, usage of language, and how they perceive that equality is affected by hierarchies and structures.</p>

<p>Even though discrimination of gender in schools and general workplaces is prohibited by Swedish law, there are reports and witness accounts that suggest that discrimination, such as sexual harassment, still exist in Swedish schools.</p><p>The main purpose with this essay is to look into how questions concerning gender related issues and equality between the sexes is treated in the schools governmental directives, and in textbooks, such trying to examine in what way these questions are addressed in schools. I will answer the following:</p><p>In what way and to what extent do the governmental directives bring up questions concerning gender related issues and equality, and how are the teachers governed into teaching these matters?</p><p>Has there been any change concerning these matters between Lgr-80 and Lpo-94?</p><p>What is written in textbooks in social studies about gender rôle and equality and to what extent do they follow the curriculum?</p><p>Is there any visible change in textbooks written after Lgr-80 and Lpo-94?</p><p>In order to answer these questions I will analyze the curricula, Lgr-80 and Lpo-94, and textbooks in social studies written on the basis of these curricula.</p><p>The study showed a more evident governing towards an active teaching and mentoring the students to equality between the sexes, in Lgr-80 than in Lpo-94. The textbooks followed above all Lgr-80 in three of four cases and in the fourth case the curriculum was not followed at all.</p>

No description available.