Jämställdhet inom en organisation är huvudtemat för denna uppsats. Syftet med studien är att undersöka jämställdhet och könsfördelning inom organisationen NA (fiktivt namn) som är en mångkulturell verksamhet med en mångårig bakgrund. Studien består av djupintervjuer och observationer som utfördes för att undersöka jämställdhetsarbetet inom NA. Sedan har jag utifrån teoretiska perspektiv om jämställdhet, genus, mångfald samt attityder och även tidigare forskning om jämställdhetsplaner utvecklat min undersökningsanalys. Mina resultat tyder på att NA:s organisation inte har någon jämställdhetsplan men personalen själva anser att jämställdhet redan existerar i organisationen. / Gender equality within an organization is the main theme of this essay. The purpose is to examine gender equality and gender distribution within NA, that is a multicultural organization with a long history. The study comprises of in-depth interviews, and observations. These were made to elucidate the work on gender equality within the organization. I, then, developed this survey-analysis based on theoretical perspectives of gender equality, gender, diversity, as well as attitudes, plus earlier research on gender equality objectives. My results show that NA has no gender equality objectives, but they consider that equality already exists in the organization.

Summary The aim with this study is to find which importance the individual pedagogue may have for the children in the preschool when they create an identity as a girl or a boy. The own standards and the values are said lie to shallow for how we as adult chooses to refute girls and boys in the child group. This essay is based on one a narrative study in the form of a life story interview. Through interviewing a preschool teacher at two different occasions has I may to take part of her personal experiences of as well working life that private life. If one is paid from the idea about that sex differences not only is something biological without most also something that is socially constructed over time and rooms, then has of course doubtless the school and the individual pedagogue big importance for how these sex standard are replicated. I have tried to present the statement on the basis of areas that pursue me come to seem as central. The work contains a review of earlier research that links and to those areas as come forward in the statement. In the discussion, I check the method and myself and reflect the statement direct towards earlier research. The clearest results I can infer is what fantastic limited we people actually are. We believe that we do own and independent choices in the life but turns one on the coin so can we see that we in the alone agency is hugely governed of that culture, that society and that time we live in. We surround ourselves all the time of invisible standards and values that lie to shallow for the decisions we take. I consider that we need more knowledge and we needs to broaden girls’ and boys' experience areas. It is moreover the school commissions to counteract traditional sex standards, but the question is how this work sees out in practice. Keywords: genus, sexes, equality, girls and boys. / Sammanfattning Syftet med den här studien är att finna vilken betydelse den enskilde pedagogen får för barnen i förskolan då de skapar en identitet som flicka eller pojke. De egna normerna och värderingarna sägs ligga till grund för hur vi som vuxna väljer att bemöta flickor och pojkar i barngruppen. Den här uppsatsen är baserad på en narrativ studie i form av en livsberättelseintervju. Genom att intervjua en förskolelärare vid två olika tillfällen har jag fått ta del av dennes personliga erfarenheter av såväl yrkesliv som privatliv. Om man utgår från idén om att könsskillnader inte bara är någonting biologiskt utan i allra högsta grad även någonting som är socialt konstruerat över tid och rum, så har ju säkerligen skolan och den enskilde pedagogen stor betydelse för hur dessa könsmönster reproduceras. Jag har försökt redovisa berättelsen utifrån områden som för mig kommit att framstå som centrala. Arbetet innehåller en genomgång av tidigare forskning som knyter an till de områden som kommit fram i berättelsen. I diskussionen granskar jag metoden och mig själv samt reflekterar berättelsen gentemot tidigare forskning. Det mest tydliga resultat jag kan utläsa är vad otroligt begränsade vi människor faktiskt är. Vi tror att vi gör egna och självständiga val i livet men vänder man på myntet så kan vi se att vi i själva verket är väldigt styrda av den kultur, det samhälle och den tid vi lever i. Vi omger oss hela tiden av osynliga normer och värderingar som ligger till grund för de beslut vi tar. Vi behöver mer kunskap anser jag och vi behöver bredda flickor och pojkars erfarenhetsområden. Det är dessutom skolans uppdrag att motverka traditionella könsmönster, men frågan är hur detta arbete ser ut i praktiken. Nyckelord: genus, kön, jämställdhet, flickor och pojkar.

Syftet med den här studien är att undersöka hur individer med ledande befattningar inom Polisen Värmland tolkar begreppet jämställdhet. År 2007 firades att kvinnor funnits i tjänst inom Polisen i 50 år. Jämställdhet är numera en norm i samhället (Alvesson och Billing, 1999), och vi ansåg att det skulle vara intressant att undersöka hur polisen förhåller sig till den normen, eftersom det är en traditionellt sett mansdominerad organisation. Som metod har vi valt en kvalitativ ansats eftersom vi vill undersöka förhållningssätten hos de olika individerna, vilket är svårt att utläsa av en kvantitativ metod (Jacobsen, 2002). Vi har valt att intervjua individer med en ledande befattning, eftersom det finns forskning som visar på att ledningens inställningar till jämställdhetsarbete är avgörande (Roth, 2007). Vi har valt att analysera intervjuerna med hjälp av en innehållsanalys där en viktig del i analysarbetet är att leta teman - ledtrådar i det empiriska materialet. Det är en analysmetod som lämpar sig då syftet antar en deskriptiv ansats (Gunnarsson, 2007c). En viktig reflektion är att det råder en stor otydlighet hos och mellan individer inom ledningen i frågor om varför jämställdhet behövs, vad som är ett lämpligt tillvägagångssätt vid arbete med jämställdhet, vilket språkbruk som används och på vilket sätt respondenterna anser att jämställdheten påverkas av hierarkier och strukturer. / The aim of this study is to examine how individuals with a leading position within the Police interpret the concept of equality. In year 2007, there was a celebration of 50 years of females serving in the Swedish Police force. Equality has become a normative concept in the society (Alvesson och Billing, 1999), and we thought that it would be interesting to examine how individuals within the Police relate to this norm, since the organisation is traditionally dominated by males. As a method we have chosen a qualitative approach since we want to examine how individuals perceive the concept. This would be difficult to examine with a quantative approach (Jacobsen, 2002). We have chosen to interview individuals with a leading position, since research has shown that individuals with leading positions have a crucial influence on how work with equality is conducted (Roth, 2007). The interviews are analysed by using a descriptive analysing method where identifying themes is an important element. This is a method that is suitable for a descriptive approach (Gunnarsson, 2007c). An important reflection is that there is indistinctness in the way participants in the study regard motives for equality, how to work with equality, usage of language, and how they perceive that equality is affected by hierarchies and structures.

Genus och jämställdhet är centrala begrepp i vårt samhälle. Redan i förskolan kan barnen bli påverkade av genus. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) nämner att personalen ska motverka de traditionella könsmönstren i förskolan. Studien ger en inblick i några barns uppfattningar kring genus och jämställdhet utifrån en barnbok vars syfte är att främja jämställdhet. Undersökningen har även utförts för att kunna uppmärksamma eventuella skillnader mellan pojkars och flickors uppfattningar kring genus och jämställdhet utifrån den valda barnboken. Undersökningen genomfördes i samband med boksamtal. Detta innebar att barnen fick lyssna till den utvalda boken och samtala kring text och bild. Det som framkommer i studien kan vara av intresse för framför allt förskolepersonal och blivande pedagoger. Enligt tidigare forskning framkom det bl. a att Delegationen för jämställdhet i förskolan i SOU 2006:75 bedömer att sagor och berättelser påverkar barns syn på världen och att förskolepersonalens ståndpunkter inom jämställdhet är det mest centrala inom förskolans jämställdhetsarbete. Davies (2003) finner att barnen kan tolkas som motsägelsefulla när de svarar på frågor angående böcker de fått lyssna på dvs. de håller med om en sak men kan säga emot sig själva i nästa stund. Resultat från studien visar att det inte var märkbara skillnader mellan pojkar och flickors uppfattningar kring genus och jämställdhet. Slutsatsen förevisar att dessa förskolebarns uppfattningar både stärker och går emot det traditionella könsmönstren. Mestadels gick dessa barns kommentarer emot de traditionella könsmönstren. Barnen har dock visat sig motsägelsefulla i vissa situationer då exempelvis de ansåg att både pojkar och flickor kan använda kläder med färger som går emot de traditionella könsmönstren så som att pojkar ska ha blått medan flickor ska ha rosa. Majoriteten av barnen ville dock själva ha färger/leksaker som stärker de traditionella könsmönstren. I motsatt till tidigare forskning reagerade inte barnen på att boken som lästes innehöll könsroller som var omgjorda.

Denna studie undersöker sex grundskolelärares förstahandsval av skönlitteratur som de läser högt i sina integrerade klasser i skolår 4-6 i en kommunal skola i en storstadskommun. Studien undersöker lärarnas syfte med högläsning av skönlitteratur i klassen samt ta reda på vad lärarna vill förmedla med sitt litteraturval. Syftet med studien är att ur ett genusteoretiskt- och didaktiskt perspektiv fördjupa min kunskap om de skönlitterära högläsningsböcker som läses av sex grundskolelärare i en integrerad klass i skolår 4-6, detta för att förbereda mig själv inför mitt blivande yrke som lärare och för att i mitt kommande uppdrag motverka traditionella könsroller. Teoretiska utgångspunkter för studien är teorier som belyser högläsningens betydelse i skolan och teorier samt aktuell forskning om genus. Studiens datainsamlande bygger dels på den enkät som lärarna (informanterna) besvarade, dels på två individuella kvalitativa intervjuer samt den av informanterna valda skönlitteraturen för högläsning. Resultatet gav en liten fingervisning om att de i studien deltagande lärare som läste minst på sin egen fritid, var de som genomförde flest högläsningsstunder för sin klass. De flesta av de valda böckerna var skrivna av manliga författare och innehöll flest karaktärer av manligt kön, men i tre av fem böcker visade det sig vara en huvudrollsinnehavare av kvinnligt kön. Lärarna som ingår i studien väljer oftast skönlitteratur utifrån det temaområde och den åldersgrupp högläsningen och undervisningen avser. Genus- och jämställdhetsperspektiv är däremot inget medvetet kriterium för lärarna vid valet av skönlitteratur för högläsning. Studien visade att den valda litteraturen presenterar, upprätthåller samt förstärker mer eller mindre de traditionella föreställningarna om stereotypa könsroller.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett jämställdhetsarbete på två förskolor utvecklats och vad som påverkat utvecklingen. Studiens syfte har varit att undersöka vilken syn personalen på de två förskolorna har på sitt jämställdhetsarbete samt vad som har hindrat respektive stimulerat en utveckling av jämställdhetsarbetet. Undersökningsgruppen består av personal från två förskolor, 24 personer, och undersökningsmetoderna har varit enkäter och intervjuer. Resultaten visar att personalens syn på jämställdhetsarbetet kan delas in i tre kategorier; ”Det går framåt”, ”Det står still” och ”Det är bra som det är”. Resultaten visar vidare att många i personalen ser jämställdhetsarbetet som ett projekt och har svårt att införliva det i den dagliga verksamheten. Tiden ser personalen som det främsta hindret för en utveckling av arbetet, det saknas tid för observationer och analys. Studien visar också att väl förankrade tankar och arbetssätt lever kvar under turbulenta perioder och fortsätter att stimulera arbetet.

Syftet med vår kvalitativa studie är att undersöka hur förskollärare, som har deltagit i jämställdhetsprojektet Jämställdhet i centrum, har påverkats av att delta i detta projekt. Utifrån syftet har vi följande frågeställningar: På vilket sätt har JIC förändrat verksamheten på de förskolor som har deltagit? Vad kan förskollärare göra för att arbeta för en mer jämställd förskola? För vår kvalitativa intervju har vi valt att intervjua sex förskollärare, som har deltagit i projektet Jämställdhet i centrum. Som metod för datainsamling har vi använt oss av en semistrukturerad intervjuform med en intervjuguide som stöd. Resultatet visar att pedagogen måste rannsaka sig själv, om förskolan ska kunna bryta traditionella könsroller och könsmönster. Pedagogen måste se sin delaktighet i att förskolan inte är jämställd. Ett projekt är ett bra redskap för att skapa medvetenhet och att sprida kunskap. För att projektets syfte inte ska tyna bort krävs, att så många som möjligt engageras i projektet. Rektorn har ett stort ansvar i att engagera sina anställda. Samtidigt har pedagogen ett enskilt ansvar, som kan vara svårt att upprätthålla utan stöd från rektorn. Sökord: Jämställdhet, projekt, förskola / The purpose of our study is to examine how pre-school teachers, who have participated in an equality project, Jämställdhet i centrum (Focus on Equality), have been affected by their participation. Based on our purpose, we asked the following questions: In what way has JIC changed the activity at the participating pre-schools? What can pre-school teachers do to work towards increased gender equality in pre-school? For our qualitative study, we decided to interview six pre-school teachers, who participated in the project Jämställdhet i centrum. As a method of data collection, we made use of a semi structured form of interview with an interview guide as support. The result shows, that if a pre-school should be able to break the traditional gender roles and gender patterns, it is required of the teacher to examine his/her role, and to realize that it is not free from gender patterns. A project is a good tool to create awareness and to disseminate knowledge. To ensure that the purpose of the project is not disrupted, it is required that as many people as possible are involved in the project. The principal has a big responsibility to involve and engage the employees. At the same time, educators have an individual responsibility, a responsibility that might be difficult to maintain without the support of the principal. Search for: Equality, project, pre-school

Abstract Syftet med föreliggande uppsats är att visa på hur jämställdhet och jämlikhet kan bidra till en positiv förändring inom den verksamhet som Räddningstjänsten i Halmstad bedriver. Uppsatsen är dels en sociologisk uppsats och dels en kartläggning av Räddningstjänstens organisation i Halmstad. Den är skriven på uppdrag från Räddningstjänsten i Halmstad och beskriver brukarnas attityder till jämställdhet och jämlikhet inom kåren samt skildrar Räddningstjänsten både ur ett historiskt perspektiv och ur ett nutidsperspektiv. Frågan som ställs i arbetet är vad det innebär för den enskilda brandmannen, för organisationen och för brukarna att Räddningstjänsten är en organisation med nästan enbart svenska män. Arbetet lyfter fram och problematiserar hur fördomar och föreställningar kring kön och etnicitet kan bli ett hinder för såväl Räddningstjänsten som samhället när det handlar om jämställdhet och jämlikhet. Att arbeta för att öka medvetenheten, både inom och utom organisationen, kring dessa frågor är ett viktigt steg för ett mer jämställt arbetsliv. Nyckelord: Räddningstjänst, brandkår, genus, jämställdhet, jämlikhet, kön, etnicitet

Young children get affected and influenced by people’s thoughts and preconceived ideas about the difference between boys and girls. How they should behave and how they are supposed to play and interact with different toys. In the goals for what the school and teachers will achieve it says in the curriculum for preschool that teachers are supposed to counteract the traditional gender roles. To get answers to the question at issue, I collected 48 individual plans of development and I have performed four observations. I put all facts together and compared the results. The main result in this study shows that the traditional gender roles are being reflected in the children’s plans of development. In this study, it is also shown that the results from three of the observations show a different result than the individual plans of development.

No description available.