<p>Denna studie undersöker sex grundskolelärares förstahandsval av skönlitteratur som de läser högt i sina integrerade klasser i skolår 4-6 i en kommunal skola i en storstadskommun. Studien undersöker lärarnas syfte med högläsning av skönlitteratur i klassen samt ta reda på vad lärarna vill förmedla med sitt litteraturval. Syftet med studien är att ur ett genusteoretiskt- och didaktiskt perspektiv fördjupa min kunskap om de skönlitterära högläsningsböcker som läses av sex grundskolelärare i en integrerad klass i skolår 4-6, detta för att förbereda mig själv inför mitt blivande yrke som lärare och för att i mitt kommande uppdrag motverka traditionella könsroller. Teoretiska utgångspunkter för studien är teorier som belyser högläsningens betydelse i skolan och teorier samt aktuell forskning om genus. Studiens datainsamlande bygger dels på den enkät som lärarna (informanterna) besvarade, dels på två individuella kvalitativa intervjuer samt den av informanterna valda skönlitteraturen för högläsning. Resultatet gav en liten fingervisning om att de i studien deltagande lärare som läste minst på sin egen fritid, var de som genomförde flest högläsningsstunder för sin klass. De flesta av de valda böckerna var skrivna av manliga författare och innehöll flest karaktärer av manligt kön, men i tre av fem böcker visade det sig vara en huvudrollsinnehavare av kvinnligt kön. Lärarna som ingår i studien väljer oftast skönlitteratur utifrån det temaområde och den åldersgrupp högläsningen och undervisningen avser. Genus- och jämställdhetsperspektiv är däremot inget medvetet kriterium för lärarna vid valet av skönlitteratur för högläsning. Studien visade att den valda litteraturen presenterar, upprätthåller samt förstärker mer eller mindre de traditionella föreställningarna om stereotypa könsroller.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur ett jämställdhetsarbete på två förskolor utvecklats och vad som påverkat utvecklingen. Studiens syfte har varit att undersöka vilken syn personalen på de två förskolorna har på sitt jämställdhetsarbete samt vad som har hindrat respektive stimulerat en utveckling av jämställdhetsarbetet. Undersökningsgruppen består av personal från två förskolor, 24 personer, och undersökningsmetoderna har varit enkäter och intervjuer. Resultaten visar att personalens syn på jämställdhetsarbetet kan delas in i tre kategorier; ”Det går framåt”, ”Det står still” och ”Det är bra som det är”. Resultaten visar vidare att många i personalen ser jämställdhetsarbetet som ett projekt och har svårt att införliva det i den dagliga verksamheten. Tiden ser personalen som det främsta hindret för en utveckling av arbetet, det saknas tid för observationer och analys. Studien visar också att väl förankrade tankar och arbetssätt lever kvar under turbulenta perioder och fortsätter att stimulera arbetet.</p>

<p>Syftet med denna undersökning var att studera vilka förutsättningar tjejer och killar har i matematikundervisningen på gymnasiet utifrån lärarens agerande och attityder. För att undersöka detta observerades fyra matematiklärare på ett gymnasium under totalt femton lektioner och därefter intervjuades lärarna. Min observationsstudie visade att lärarna inte behandlade eleverna olika under genomgångarna, men att tjejerna hade mest lärarkontakt under lektionernas räkneövningar. Dessutom hade tjejerna generellt längre samtal och fler samtal med ett matematiskt innehåll jämfört med killarna. De flesta av lärar-elev-interaktionerna startade eleverna själva, men tjejerna inledde fler lärarinteraktioner än killarna. Däremot gav lärarna själva fler initiativ till killarna än vad de gav till tjejerna. När det gäller lärarnas attityder och tankar visade intervjuerna att den generella bilden av en tjej är en flitig och lydig elev som når goda studieresultat, medan beskrivningen av en kille ger en klurig och halvsmart elev som är lat och inte bryr sig så mycket. Eleverna har således väldigt olika roller och förväntningar på sig utifrån deras kön. Vidare vill lärarna gärna beskriva matematikämnet som könsneutralt, men de ser ändå en viss koppling till en manlig tradition. Lärarna har ambitionen att behandla alla lika och att ge tjejer och killar samma förutsättningar, men samtidigt är de osäkra och inte helt medvetna om sitt agerande.</p>

<p>I examensarbetet har vi genom utnyttjande av verksamma pedagoger fördjupat våra kunskaper och erfarenheter kring hur man kan verka för en jämställd förskola. Syftet var att synliggöra hur pedagogerna utifrån deras pedagogiska roll aktivt kan verka för en jämställd förskola. Vi utförde en kvalitativ undersökning genom semistrukturerande intervjuer med verksamma pedagoger inom förskolan. Intervjuer med barn utifrån en bild utfördes för att synliggöra deras uppfattningar kring pedagogernas förhållningssätt, bemötande och hur det påverkar dem, slutligen utfördes det deltagande observationer. Enligt pedagogerna arbetar de inte medvetet med jämställdhet inom förskolan. De är inte medvetna om deras förhållningssätt, bemötande och påverkan på barnen i arbetet med jämställdhet. Slutsatsen av undersökningen som vi utförde är att förskolan ska verka för en jämlik jämställdhet i förskolan. Detta genom att individuellt och gemensamt diskutera och reflektera kring genusperspektiv för att skapa en gemensam syn och ett gemensamt arbetssätt som verkar för en jämlik jämställdhet i förskolan.</p>

<p>Jämställdhet är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Eskilstuna kommun kämpar för att bli bland de tio bästa kommuner i landet på jämställdhet. Studien undersöker vad de kommunanställda har för attityd till jämställdhetsförändringsarbetet ”Jämställda Kommuner”. Syftet med projektet är att, till skillnad från andra jämställdhetsprojekt, låta medborgaren stå i fokus. Den tidigare forskningen visar att det ofta finns ett motstånd mot jämställdhetsförändringsarbeten på arbetsplatser och att man gärna hänvisar jämställdhetsproblem till annan arbetsplats eller organisation. Studien utgår från socialkonstruktivism samt feministisk teori. Fem stycken intervjuer genomfördes som sedan analyserades med hjälp av den hermeneutiska analysen. Resultatet visar att de kommunanställda är negativt inställda till projektet ”Jämställda Kommuner” på grund av att de inte ser något behov av jämställdhetsförändring då de anser sig redan behandla och bemöta sina klienter jämställt.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka om barn och förskollärare hade samma uppfattningar om genus och om barnen reflekterade kring könsskillnader. Förskollärare har ett stort inflytande på de barn de möter och därför ville vi ta reda på hur man kan arbeta praktiskt med genusfrågor i förskolan. Semistrukturerade intervjuer med förskollärare och barn har skapat underlag för vår analys av de uppfattningar de vuxna och barnen har kring genus. För att få en bättre uppfattning om hur barn tänker och agerar utifrån ett genusperspektiv har vi genomfört observationer som ett komplement till intervjuerna eftersom barn kan ha svårt att uttrycka sina tankar i ord. Resultatet av vår studie visar att förskollärarna har en god förståelse för hur barn tänker kring genus och vi har upptäckt att barn i 4-5 års ålder redan har en tydlig uppfattning om vad det innebär att vara pojke respektive flicka.</p>

<p>Denna forskningsstudies syfte var att undersöka hur några förskolebarn och pedagoger resonerar kring genus och jämställdhet i barnlitteratur med inriktning på skillnader och likheter mellan pojkar och flickors val av aktiviteter. Studiens syfte var även att få en inblick i några pedagogers arbetssätt med genus i förskoleverksamheten. Som metod har vi läst boken <em>Lia för en dag/Leo för en dag</em> av Carin Wilke för 22 barn, som var indelade i åtta grupper, för att sedan föra ett samtal kring boken med barnen. Syftet med boken är enligt författaren att göra barnen uppmärksamma på de könsbundna skillnader som påverkar dem. Till studien gjordes semistrukturerade intervjuer med två förskolepedagoger. Vi har fått fram ett resultat som visar på att barnen var mer medvetna om genus än vad pedagogerna trodde. Barnen hade redan en syn på vad som kategoriseras som manligt och kvinnligt medan pedagogerna trodde att barnen var för små för att ha hunnit blivit formade av rådande föreställningar i samhället. Pedagogerna arbetade medvetet med genus i sin verksamhet, men inte uttalat så att barnen blev medvetna om att det var genus de arbetade med.</p>

<p>In 2003 the Swedish parliament passed the bill Shared Responsibility: Sweden’s Policy for Global Development (Gov. Bill 2002/03:122). As the first nation-state in the world, Sweden established a coherent policy on global development politics. The background matters for Sweden’s Policy for Global Development are a long history of unequal North - South relations and the effects of processes started more recently, most often mentioned as globalisation, which have increased interdependence between different parts of the world. Gender equality is one of the central elements in the policy along with human rights, democracy, sustainable use of natural resources and protection of the environment, economic growth, social development and social security, conflict management and human security, and global public goods. Gender equality is also often used as an example in the debate on culture and diverse understandings of development. Therefore, this is a pertinent focus of the thesis.</p><p>The key concepts of the thesis are consequently gender equality, development and culture and how they are used, are central to the contemporary discourse on global development politics, which has evolved over the past decades, but also reflect old images of the world originating from the hegemony of colonial and Western thought. The holistic approach to development will be discussed, as well as the Swedish self-image reflected in the policy and universal values versus perspectives of cultural relativism. Postcolonial theory provides critical perspectives on development and problematic issues of cultural difference in North – South relations. Considering the focus on gender equality, postcolonial feminist theories will be used to shed some light on the content of Sweden’s Policy for Global Development.</p>

No description available.

<p>I centrum för denna studie finns en önskan om att bidra till ett mer jämställt samhälle och en vidgad syn på maskulinitet. Ett flertal forskningsrapporter och utredningar har under de senaste åren pekat på det problematiska sambandet mellan en smal och stereotyp maskulinitet och skolframgång. Studiens utgångspunkt är att genus är något konstruerat. Det är de egenskaper, attribut och förväntningar som knyts till kön utan att det för den skull finns något logiskt samband. </p><p>Skolans praktiska genusarbete är föremål för vår studie. Vi frågar oss om det praktiska genusarbetet bidrar till att vidga maskulinitetsbegreppet och därigenom i förlängningen även bidra till ett mer jämställt samhälle. Syftet med studien är därför att undersöka vilka meningsskapande beskrivningar, diskurser, om maskulinitet som artikuleras, fixeras och normaliseras i de givna dokumenten. Det empiriska materialet som ligger till grund för studien är ett urval av kommunala jämställdhetsdokument för skolorna i Halmstad kommun. De är alla dokument som på något sätt använts i det praktiska genusarbetet för en mer jämställd skola. </p><p>R.W. Connells maskulinitetsteori om de multipla maskulinitetsidentiteterna har utgjort den genusteoretiska basen för vår uppsats då vi, liksom Connell, anser att maskulinitet inte är något enkelspårigt och på förhand givet. Även Marie Norbergs syn på maskulinitet har inspirerat vår studie. Den metod (och teori) som används för vår analys utgår från Faircloughs kritiska diskursanalys. Mer specifikt är det hans tredimensionella analysmodell som har anammats och vidareutvecklats för att bättre passa vårt syfte. Metoden har en central roll för denna uppsats. </p><p>Vad vi fann i vårt resultat är inte bara att en smal och stereotyp maskulinitet ständigt kopplas till kategorin pojkar i de analyserade dokumenten. Vi fann också att kategorin pojkar återkommande och frekvent återfinns i negativa sammanhang och i negativa berättelser. Vi ser framförallt två problem med det genusarbete som kommit till uttryck i de analyserade dokumenten. Det första är den stereotypa och smala maskulinitet kopplad till kategorin pojkar som artikuleras och som vi befarar, i praktiken, innebär att de politiskt fastslagna jämställdhetsmålen motverkas. Det andra problemet är att dokumenten, genom att de så tydligt uttrycker hur pojkar som kategori är, fokuserar på olikheter mellan könen och därmed bidrar till att förstärka den förmodade klyftan mellan dem.</p>