No description available.

Denna uppsats behandlar rätten till heltid. En historisk återblick görs både nationellt och lokalt i Hudiksvalls kommun. Sedan analyseras begreppet rätten till heltid och byts ut med formuleringen rätten till önskad sysselsättningsgrad. Intressenterna identifieras och deras olika roller diskuteras. Därefter lyfts ett antal motargument fram för att systematiskt väderläggas. Detta för oss vidare in i de tillsynes enkla beslutsprocesserna där själva beslutsdefinitionen utgör en viktig grund i analysen av de komplexa problem som identifieras. Uppsatsen avslutas med en diskussion om hur dessa beslut påverkar olika intressenter och ger förslag på hur den process som ägt rum i Hudiksvalls kommun bör gå vidare bland annat med ett policyarbete.

No description available.

The main purpose of this essay is to study the Swedish labor law concerning employees who are, aspire to be, or are expected to become parents, both men and women. Thereby accomplishing a gender perspective on the issue at hand. The study also take in to account the laws issued by the European Union, and their impact on the Swedish law system, so as to gain an international perspective. The laws regarding parental leave, both Swedish and European, involve protection for workers from being treated in a less favorable way than someone in a comparable situation, as employers are forbidden to disfavor any employee or job-seeker in basically all situations in the work place or in a recruiting context, if the disfavor is in any way related to the parental leave. The only situation where an employer is allowed to disfavor an employee regarding his or her parental leave, is if the disfavoring is a necessary consequent of the employee’s absence. However, this exception is heavily restricted and is not to be abused.   The laws concerning parental leave go hand in hand with the laws about equality and protection from discrimination. As pregnancy is tied to women alone, an employer’s choice not to hire a woman based on his or hers disinclination to cope with changes in the labor due to a woman’s right to parental leave, is in itself direct discrimination based on gender. This form of discrimination is prohibited by both Swedish and European law. The reasons for an employer, not to hire someone who is expected to invoke their right to parental leave, can often be traced to the economic consequences for the employer, however this is not an acceptable excuse, according to European law.

I den här studien har vi undersökt hur fyra förskollärare tolkar genusuppdraget i Läroplanen för förskolan (Lpfö98, rev2010) men också hur de uppfattar att deras förhållningssätt gällande hur genus påverkar barns identitetsutveckling. Vi har genomfört studien med hjälp en hermeneutisk forskningstradition och kvalitativa intervjuer. Förskollärarna som ingått i studien är väl medvetna om det genusuppdrag som finns i Lpfö98 (rev2010) men det har framkommit att de tycker det är svårt att sätta ord på exakt vad det innebär för dem. Dock är alla förskollärare överens om att genusuppdraget handlar om den enskilda individen och att det är denna som ska vara i fokus. Samtliga förskollärare anser att de arbetar genusmedvetet genom att anpassa miljö, material, förhållningssätt och verksamhet utifrån den enskilda individen. Resultatet visar på att förskollärare anser sig ha stor påverkan på barns identitetsutveckling och därför är deras förhållningssätt till, förväntningar på och tankar kring de olika könen av stor vikt för att barn i förskolan ska få en likvärdig utbildning.

Syftet med detta examensarbetet var att ta reda på och jämföra hur pedagoger i förskolan arbetar med jämställdhet och begreppet "hen", samt hur barnen bemöts och om det finns skillnader härledande till barnens kön. För att studera detta användes de kvalitativa metoderna, observationer och intervjuer. Här jämförs Karlskronakommun och Markarydkommun genom fyra observationer och 13 intervjuer med pedagoger och förskolechef. I studien framkom det att pedagogerna vet vad jämställdhet är och menar att de bemöter barnen lika oberoende av kön. Men omedvetet stimulerar pedagogerna de traditionella könsmönstren istället för att motverka dem. Det visade sig att en kommun var mer för begreppet "hen" än den andra. The purpose with this study was to examine and compare how pedagogues in the preschool work with equality and the concept "hen", as well how children is addressed and if there´s differences that can be linked to the children’s sex. A qualitative method of interview and observations was used to make this study. In the study Karlskrona kommun and Markaryd kommun is compared from four observations and thirteen interviews with pedagogues and one principal. The study shows that the pedagogues know what equality is and is convinced that they address all children no matter what sex the child has. However the study shows that pedagogues subconsciously encourage the traditional gender ideals instead of discouraging them. Further on the study shows that one county is more positive to the concept "hen" then the other.

Abstract Forskning visar att dagens skola inte är jämställd. Lärarna ska motverka traditionella könsmönster och medvetet främja kvinnors och mäns lika rättigheter. Pojkar och flickor ska få samma möjligheter och förutsättningar i skolan. I denna studie undersöks därför hur lärare och elever upplever jämställdhet i klassrummet. Fenomenografi bygger på hur människor uppfattar olika situationer eftersom människor erfar världen olika, därav belyses denna studie utifrån en fenomenografisk forskningsansats. Som grund för denna studie har intervjuer med två lärare gjorts, enkätundersökningar och observationer har gjorts i två klasser, i årskurs 5 och årskurs 6. Ur ett lärarperspektiv utifrån intervjuerna med två lärare visar resultatet hur ambitionen är att arbeta för jämställdhet i klassrummet samtidigt som de uttrycker att de inte vet om de gör det. Ur ett elevperspektiv utifrån enkäterna så upplevs klassrummet antingen som jämställt eller ojämställt beroende på hur frågan uttrycks och i vilket sammanhang den förknippas. Utifrån de två observationerna som genomfördes visade det sig att vissa situationer i klassrummet inte var jämställda. Hur man upplever jämställdhet beror på vad man har för kunskaper om vad jämställdhet är och vilka genusmönster som bildats. Jämställdhet för en individ kan ses som ojämställdhet för en annan individ oavsett könstillhörighet.

Numera har tvåförsörjarfamilj blivit norm i Europa. Kvinnornas allt högre förvärvsfrekvens har dock inte resulterat i motsvarande ökning av männens insatser i det obetalda arbetet hemma. Även hemarbetet är uppdelat efter kön – kvinnorna lägger sin tid mestadels på sådana hemsysslor som städning, småplock och barnpassning, medan männen ägnar sig till större del åt olika underhållsarbeten. Den könsindelade fördelningen av hemarbetet kan ses som en variant av hur man skapar kön i vardagslivet. Syfte med uppsatsen är att se hur kön skapas i hemmet bland heterosexuella par i Sverige och i Estland, samt vilken inverkan har det på hemarbetsfördelningen. Uppsatsen studerar också om det finns några skillnader mellan de svenska och estniska paren i undersökningen. De två grannländerna har varsin historia och det är mot denna bakgrund som jag genomför min studie. Tidigare forskning visar att många av de rutiner som heterosexuella par utvecklar bygger på föreställningar om kvinnlighet och manlighet. Även om paren i teorin vill vara jämställda i sin hemarbetsfördelning följer de ändå de traditionella könsroller och normer som finns i samhället. För att analysera anledningarna till detta har jag använt mig av socialiseringsteorin i Berger och Luckmanns tappning (1979) och teorin om det sociala könet (West och Zimmerman, 1978). Det bästa sättet att ta fasta på varje pars syn på könsroller och attityden till jämställdhet, har jag valt att använda den kvalitativa metoden med semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att alla par, oavsett hemland, följer den traditionella hemarbetsfördelningen. Det framkommer också att paren skapar kön i sin vardag om och om igen genom att tillskriva kvinnor och män vissa bestämda egenskaper. De svenska och estniska paren är rätt lika i sin syn på könsroller och hemarbetsfördelning, dock finns det några märkbara skillnader mellan paren från Sverige och paren från Estland. Exempelvis ser esterna moderskapet som en naturlig del av skillnaden mellan kvinnan och mannen.

Skolinspektionen har anmärkt på att förskolorna i vår kommun arbetar för lite med att medvetet motverka traditionella könsmönster. Sedan den första läroplanen (Lpfö 98) för förskolan gavs ut 1998 har det varit inskrivet att de vuxna i förskolan ska ge barnen samma möjligheter utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster och könsroller. Det här ämnet har alltid intresserat oss, så Skolinspektionens anmärkning såg vi som intressant och gav oss ett uppslag att undersöka hur det står till. Syftet med detta arbete var att undersöka hur man i ljuset av likabehandlingsplaner arbetar på ett par förskolor med att motverka traditionella könsmönster. Våra frågeställningar var hur arbetslag förhåller sig till barn vid lämningssituationer och utvalda leksituationer ur ett köns- och genusperspektiv, hur det kan skilja sig åt samt hur personalen tänker och beskriver hur de arbetar med ämnet. Som metod har vi både observerat i verksamheten och intervjuat två arbetslag. Vårt resultat visar på att arbetslagen anser sig arbeta likabehandlande med alla barn. Med det menar de att barnen själva får välja aktivitet vilket också våra observationer bekräftar. Vår slutsats är dock att likabehandling, enligt arbetslagens sätt att se på likabehandling, kan stärka stereotypa könsroller och könsmönster och att arbetet med att motverka dessa sker i mycket ringa omfattning. Kompetensen om hur man kan arbeta, enligt läroplanens intentioner i ämnet, behöver utvecklas för att arbetslagen ska få en ökad kunskap om hur man kan arbeta med dessa frågor.

No description available.