In this study we have examined how men and women are heard on Sveriges Televisions program Debatt. Debatt broadcast on Sveriges Televison which is a public service broadcaster. Through the use of a quantitative content analysis and a dialogical approach, we have documented how many men and women who speak, how they speak, how long they have the word and the subjects they will be heard in, in the program Debatt. We have investigated the ten last broadcast programs from the fallseason 2011. Every program is 45 minutes long and contains from two to three discussiontopics each time.  By categorizing our survey and enter the result in four different tables, we found that the majority, 63%, of those that are heard are men. One of our main points in the survey is how men and women get to speak. The men often got the word by interrupting while the women waited for a permission, from the TV host, to speak.  Our results show that men are given more space than women in the program Debatt, which is a public arena for discussion, and we believe that it can contribute to a problem of democracy.

I vårt samhälle finns det stora skillnader mellan könen, kvinnor/män, pojkar/flickor. Utvecklingen har gått framåt och ”ojämställdhet” är inte längre en lag, utan det är vi som människor som upprätthåller skillnaderna med hjälp av medvetna och omedvetna krafter. För att kunna förändra detta måste vi synliggöra de könsmönster vi håller levande. Syftet med denna uppsats var att genomföra en studie på en förskola med hjälp av metoderna enkätundersökning och observationer. Studien syftade till att undersöka tre situationer på förskolan som var samlingen, matsituation och i ”huset” för att studera verksamheten jämställdhet. Resultatet som vi kom fram till är att pojkar och flickor på förskolan kan göra samma saker och att pojkar och flickor kan leka tillsammans men att skillnader mellan könen finns och behöver arbetas mer med. Resultaten lyfte vi i en diskussion tillsammans med pedagogerna på avdelningen.

Syftet med denna studie är att belysa mönster i barns utelek på två olika förskolor utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Ett ytterligare syfte är att försöka se om det framträder några skillnader i lekmönster mellan de två förskolorna utifrån det faktum att den ena förskolan sedan åtta år tillbaka bedriver ett aktivt genusarbete och den andra inte gör det. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor använder förskolegården på lite olika sätt och att de leker delvis olika lekar. Data samlades in vid ett observationstillfälle på respektive förskola och grupperades under olika teman för analys. Det genusteoretiska perspektivet har gett verktyg för att analysera lekmönstren, vilka bland annat avspeglar samhällets genusordning. Resultaten bekräftar vad tidigare forskning kommit fram till men visar också på en stor variation i lekmönster i relation till genus på båda förskolorna. Vid en jämförelse tyder resultaten på något fler gemensamma lekar samt fler gränsöverskridande aktiviteter på den ena förskolan. Det går dock inte att dra slutsatsen att det skulle bero på den genusmedvetna pedagogiken. I denna studie har inte barnen kommit till tals kring genusfrågor, något som skulle vara ett intressant område i framtida forskning.

The aim of this essay was to study if social workers have a gender awareness in the social work they perform and if it appears in the assessment of needs and intervention. A qualitative vignette study with four social workers who handle adult- and addictive clients have been performed. Gender theory is used to interpret the empirical results. The results of the study show that social workers doesn´t see any differences in the clients situation, or make any different assessment of needs depending on if the client is a man or a woman. Social workers also propose the same interventions to men and women. The interviews was done in two parts, before and after the primary design of the study was unveiled. In the first part the social workers didn´t reflect about gender at all, when they assessed the introduced vignette. In the second part of the interviews, a certain attention appeared concerning gender when the social workers reflected about social interventions that is given to men and women with an addiction. Based on the definition of gender awareness, the empirical material, the analysis of the result, prior research and gender theory the conclusion is drawn that social workers have some gender awareness in the social work they perform.Keywords: Gender, sex, gender awareness, social worker, assessment, equality

The aim with this study is to analyze how Swedish social services interpret men's and women's needs and whether it is possible to discern any pattern in the social services investigations. The following questions are of importance: how men and women are described in the assistance investigations and if there are any differences between men and women in assistance investigations. The analysis is based on a qualitative text analysis of twenty assistance investigations. The investigations have been studied gradually and interesting patterns emerged which were analyzed by the theory of gender.The results are multifaceted and demonstrate on the one hand that men and women receive the help they apply for and the assessment of their needs is conducted in an equitable way. On the other hand, the study demonstrates that there is a difference in how men and women are described in the investigations.

Föreliggande uppsats är en genusinriktad och diskursanalytisk studie som undersöker det nya läromedlet Perspektiv på historien 1b, (2011), som utkommit i samband med de nya kursplanerna i historia och läromedlet är specifikt gjord för kursen historia 1b. I studien analyseras om nämnda läromedel har ett genusperspektiv och om den nya kursplanen förespråkar ett sådant. Diskursanalysen som används utgår från Winther Jørgensen och Philips, diskursteori i Diskursana-lys som teori och metod, (2000). Jag har också kombinerat denna diskursteori beträffande metod med en så kallad genustrappa, som utgår från den Edwertz och Lundström själva komponerat i deras studie, Jämställdhets- och genusperspektiv i kurslitteraturen, (2003). Dessutom analyseras också några av förekommande bilder utifrån Hirdmans Genuskontrakt hon bl.a. beskriver i Genus - om det stabilas föränderliga former, (2001) Två avhandlingar som också haft betydelse för min studie är Ambjörnssons, I en klass för sig: Ge-nus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, (2004) samt Bergs, Självets Garderobiär: Självreflexiva genusle-kar och queer socialpsykologi, (2008). Även kvinnohistorikern Ohlander med bl.a. hennes och Ström-bergs bok Tusen svenska kvinnoår: Svensk kvinnohistoria från vikingatid till nutid, (2008), och genus forskaren Gemzöe och hennes bok Feminism(2008), har varit betydelsefulla för denna studie. Studien utvisar att kursplanen förespråkar ett genusperspektiv om än inte direkt uttalat och Per-spektiv på historien 1b, har också ett visst inslag av genusperspektiv men inte genomgående, det finns däremot mer av ett jämställdhetsperspektiv i boken, då boken lyfter fram skillnader och orättvisor mellan män och kvinnor i historien, men långt ifrån alltid problematiserar detta.

<p>Syftet med vår kvalitativa studie är att undersöka hur förskollärare, som har deltagit i jämställdhetsprojektet Jämställdhet i centrum, har påverkats av att delta i detta projekt. Utifrån syftet har vi följande frågeställningar:</p><p>På vilket sätt har JIC förändrat verksamheten på de förskolor som har deltagit?</p><p>Vad kan förskollärare göra för att arbeta för en mer jämställd förskola?</p><p>För vår kvalitativa intervju har vi valt att intervjua sex förskollärare, som har deltagit i projektet Jämställdhet i centrum. Som metod för datainsamling har vi använt oss av en semistrukturerad intervjuform med en intervjuguide som stöd.</p><p>Resultatet visar att pedagogen måste rannsaka sig själv, om förskolan ska kunna bryta traditionella könsroller och könsmönster. Pedagogen måste se sin delaktighet i att förskolan inte är jämställd. Ett projekt är ett bra redskap för att skapa medvetenhet och att sprida kunskap. För att projektets syfte inte ska tyna bort krävs, att så många som möjligt engageras i projektet. Rektorn har ett stort ansvar i att engagera sina anställda. Samtidigt har pedagogen ett enskilt ansvar, som kan vara svårt att upprätthålla utan stöd från rektorn.</p><p>Sökord: Jämställdhet, projekt, förskola</p> / <p>The purpose of our study is to examine how pre-school teachers, who have participated in an equality project, Jämställdhet i centrum (Focus on Equality), have been affected by their participation. Based on our purpose, we asked the following questions:</p><p>In what way has JIC changed the activity at the participating pre-schools? What can pre-school teachers do to work towards increased gender equality in pre-school?</p><p>For our qualitative study, we decided to interview six pre-school teachers, who participated in the project Jämställdhet i centrum. As a method of data collection, we made use of a semi structured form of interview with an interview guide as support. The result shows, that if a pre-school should be able to break the traditional gender roles and gender patterns, it is required of the teacher to examine his/her role, and to realize that it is not free from gender patterns. A project is a good tool to create awareness and to disseminate knowledge. To ensure that the purpose of the project is not disrupted, it is required that as many people as possible are involved in the project. The principal has a big responsibility to involve and engage the employees. At the same time, educators have an individual responsibility, a responsibility that might be difficult to maintain without the support of the principal.</p><p>Search for: Equality, project, pre-school</p>

<p>Undersökningens syfte är att studera varför det fortfarande bedrivs särundervisning istället för samundervisning på vissa högstadieskolor, hur idrottsämnet har utvecklats ur en historisk synvinkel samt elevers och lärares synsätt på de olika undervisningsmetoderna. Detta</p><p>genomförs med litteraturstudier, intervjuer av lärare samt elevenkäter.</p><p>Genom denna undersökning utvecklar vi våra motiveringar till det undervisningssätt som vi i framtiden kommer att bedriva. Då vi har använt oss av genusteorier kom vi fram till att en mix av de olika undervisningssätten är att föredra för att främja jämställdhet då ren samundervisning oftast bedrivs på pojkars villkor.</p>

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att:</p><p>• ta reda på om de undersökta förskolorna arbetar aktivt med genusmedvetenhet eller inte.</p><p>• undersöka om, och i så fall vilka, hinder det finns för att förverkliga läroplanens (Lpfö98) intentioner beträffande genusfrågor på de undersökta förskolorna.</p><p>• undersöka hur resultaten på de undersökta förskolorna ser ut i relation till vad styrdokumenten kräver.</p><p>Som metod har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer till pedagogerna och till barnen observationer bestående av en kombination av tidsstudier och löpande protokoll.</p><p>De slutsatser man kan dra utifrån de av mig genomförda intervjuer och observationer är följande:</p><p>Om ett seriöst förändringsarbete med genusmedvetenhet ska kunna påbörjas på de två undersökta förskolorna måste tydligare direktiv från statsmakterna komma till stånd, så att en positiv samsyn kring dessa frågor möjliggörs.</p><p>För att man på de två undersökta förskolorna ska få tillfälle att aktivt arbeta med genusmedvetenhet behövs mer resurser, vilket innebär att staten måste skjuta till ”öronmärkta” pengar till kommunerna.</p><p>Det är uppenbart att många av de intervjuade pedagogerna inte har tillräcklig kunskap för att inse hur samhällsnyttigt arbetet med genusmedvetenhet är. Det innebär att man, om man menar allvar, ute i kommunerna måste sträva efter att, i likhet med intentionerna i läroplanen (Lpfö98), ta fram en övergripande ”policy” för hur pedagogerna ska kunna agera på ett genusmedvetet sätt.</p>