I läroplanen står det att förskolan ska arbeta för att flickor och pojkar ska få lika stort inflytande och utrymme, arbetet ska väcka glädje och alla barn ska känna att det är givande att lära sig nya saker. Förskollärarna ska aktivt motarbeta de traditionella könsrollerna genom att låta pojkar och flickor ha lika möjligheter till utveckling och lärande. På- och avklädningssituationerna i hallen är en del av förskolans vardagsrutiner som innehar potential till att stimulera samspel, språk och barns inflytande med genusperspektivet i fokus.Studiens syfte var att jämföra och analysera hur kvinnliga förskolepedagoger bemöter pojkar och flickor vid på- och avklädningssituationerna i hallen. För att uppnå syftet ställde vi oss följande frågor: Hur fördelar pedagogerna sin tid/uppmärksamhet mellan flickor respektive pojkar under på- och avklädning? Hur påverkas på- och avklädningssituationen av hur pedagogernas förhållningssätt, vad gäller genus, tilltal och inflytande, speglas i deras agerande? Finns det skillnader mellan en central förskola och en landsbygdsförskola när det kommer till pedagogernas förhållningssätt till på- och avklädningssituationen? Studien utgick ifrån empiri insamlad under sammanlagt 6 intervjuer och 7 observationer som genomfördes på en centralt belägen förskola samt en landbygdsförskola. Den centrala förskolan har åldersblandade avdelningar, medan landsbygdsförskolan har åldershomogena barngrupper. Undersökningen visade att uppdelningen i antal pojkar och flickor i barngruppen inte behövde påverka hur tid och utrymme faktiskt fördelades mellan könen. Det som visat sig vara avgörande är istället pedagogernas förhållningssätt och vilja till engagemang. Observationerna visade att det skiljde sig mycket åt mellan hur mycket tilltal/uppmärksamhet barnen fick från pedagogerna. På den centrala förskolan fick pojkarna 65 % medan flickorna bara fick 35 %. På den andra medverkande förskolan, landsbygdsförskolan, var fördelningen 42 % till pojkar och 54 % till flickor (resterande procent ansågs vara allmänna tilltal). En tydlig slutsats av studien, som kan grundas på både observationer och intervjuer, är att ett arbetslag som har bra kommunikation och sammanhållning också kommer ha en mer positiv atmosfär under på- och avklädningen.

Syftet med denna kvantitativa studie var att kartlägga föräldrars medvetenhet om genusöverskridande barnlitteratur och om de anser att läsning av sådan litteratur främjar barns identitetsskapande. Studien bygger på en enkätundersökning med 57 svarande från en Facebook-grupp för föräldrar. Enkäten riktade sig till föräldrar som har/har haft barn i förskolan de senaste 10 åren. I resultatet kan vi se att det finns samband mellan föräldrarnas utbildningsgrad och läsandet av både barnlitteratur i allmänhet och genusöverskridande barnlitteratur i synnerhet, samt hur de uppfattar förskolans genusarbete. På vår väg mot slutsatsen i denna studie har vi kunnat se i resultatet att det finns stora skillnader mellan hur ofta barnen till de föräldrar som deltagit i vår studie får möta genusöverskridande barnlitteratur i hemmet och vi ser att det kan finnas en risk att vissa barn aldrig får möta en sådan litteratur. Slutsatsen understryker vikten av att ge alla barn möjlighet att möta genusöverskridande litteratur på förskolan.

En majoritet av alla barn går i förskola. Vissa föräldrar väljer dock en annan lösning och stannar hemma en längre tid med sina barn. Syftet med denna studie är att undersöka vilka reaktioner från omgivningen de föräldrar som stannar hemma med sina barn längre tid än normen fått. Frågeställningen är: – Vad gjorde att hemmaföräldern fattade beslutet om att stanna hemma längre än två år? – Vad innebär det för hemmaföräldern att bryta mot samhällets norm? – Hur ser hemmaföräldern på jämställdhet inom familjen? – Hur ser de på att deras ekonomiska medel och konsumtion påverkas av att arbeta mindre?   Uppsatsen har en kvalitativ ansats med tre djupintervjuer samt surveyundersökning. Resultatet visade på skiftande reaktioner från omgivningen bland annat beroende på hur jämställt man fördelat hemmatiden mellan mamman och pappan samt hur gammalt barnet är. Vissa fattade beslutet att vänta med förskola genom att använda sig av rational choice teorin där man väger för- och nackdelar mot varandra medan andra utgick mer från sin magkänsla.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tidningen ”Nya Vi Föräldrar” framställer småbarnsföräldrar i utvalda reportage. Metoden för arbetet är kvalitativ innehållsanalys och visuell metod eftersom reportagen består av både text och bild. Analysen grundar sig på teorier från Anthony Giddens, Yvonne Hirdman och Erving Goffman. I analysarbetet har det vuxit fram olika teman som sedan har blivit mina specifika avsnitt. Det första avsnittet i analysen heter ”Vardagens organisering” och handlar främst om hur familjerna talar om rutiner och planering, det andra avsnittet ”Arbetsfördelning” beskriver hur föräldrarna talar om hushållssysslor och omsorg av barnen. Vidare behandlar avsnittet ”Framställningen av mammor och pappor” hur framför allt tidningen har valt att framställa könen i reportagens bilder och slutligen beskrivs exempel på hur bilderna är komponerade under avsnittet ”Bildkomponering”. Analysen visar framförallt att föräldraskapets traditionella könsroller som manligt och kvinnligt fortfarande är en central del i föräldrarnas vardag. Det synliggörs också genom hur föräldrarna ser på sig själva och hur tidningen väljer att framställa dem. I analysen kan man se att viljan till jämställdhet är något som eftersträvas av både familjerna och tidningen genom tankar och framställningar.

Kvinnor innehar idag färre chefspositioner på den svenska arbetsmarknaden. För att öka förståelsen kring varför färre kvinnor jämfört med män är chefer syftar uppsatsen till att förstå om emotionellt arbete är relaterat till möjligheten för kvinnor att vara chef i Sverige. Det emotionella arbetet i uppsatsen handlar om ett omhändertagande känsloarbete som sker till förmån för andras välmående. I uppsatsen definieras emotionellt arbete med hjälp av två dimensioner. Den första dimensionen handlar om att ge emotionellt stöd och den andra om viljan att ge emotionellt stöd. Data från ESS år 2012 studeras med hjälp av beskrivande analyser och logistisk regression. Resultaten visar att kvinnor som är chefer har en lägre nivå av emotionellt arbete jämfört med kvinnor som inte är chefer. Den lägre nivån av emotionellt arbete bland kvinnor i ledande positioner kan antingen tolkas som att kvinnor i chefspositioner anpassar nivån av emotionellt arbete eller att de är kvinnor med en låg nivå av emotionellt arbete som blir chefer. Den manliga normens primat, glastaket och genusskapandet diskuteras vara faktorer som bidrar till att kvinnor i ledande positioner begränsas, vilket skulle kunna vara en anledning till att kvinnor i chefspositioner har en lägre nivå av emotionellt arbete. En eventuell anpassning av den emotionella arbetsnivån bland kvinnor i ledande positioner diskuteras även vara en potentiell faktor till en reproducering av den vertikala könssegregerade arbetsmarknaden i Sverige. För att minska den vertikala könssegregeringen på den svenska arbetsmarknaden kan det därför finnas en poäng i att uppmärksamma att kvinnor i ledande positioner har en lägre nivå av emotionella arbete.

Studiens syfte är att undersöka vilken syn det finns på jämställdhet i kommunal verksamhet samt hur jämställdhet påverkar och påverkas av rekrytering och kompetensutveckling. Metoden är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer är genomförda med sju av Kommunens ledande och strategiska medarbetare inom utbildningsförvaltningen. Intervjuerna analyseras med hjälp av Clarke och Brauns (2006) tematiska analys. Teori och tidigare forskning om jämställdhet, rekrytering och kompetensutveckling fungerar som stöd åt analysen. Analysen är uppbyggd av fyra delar där de tre första redogör för resultat och analys av jämställdhet, rekrytering och kompetensutveckling separat. I analysens fjärde del analysera jämställdhet i relation till kompetensutveckling och rekrytering. Centrala delar av resultatet är att det finns en övergripande kunskapsbrist i Kommunen. Resultaten visar även att bristande kunskap vad gäller jämställdhet utgör hinder för rekrytering och kompetensutveckling med ett jämställdhetsperspektiv samt att rekrytering och kompetensutveckling utgör hinder för ökad jämställdhet när kunskap saknas. Studien avslutas med tre övergripande åtgärdsförslag.

Uppsatsen syftar till att studera hur begreppet jämställdhet och dess diskurs i gymnasieskolan har förändrats i läroplanerna. Undersökningen går igenom Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 och även de propositioner som ligger till grund av läroplanerna och analyserar dem utifrån ett feministiskt perspektiv. Detta för att få fram en fördjupad kunskap om hur jämställdhets sätts i uttryck i respektive läroplan. Uppsatsen metod består av en diskursanalys som grundar sig på Bacchis "What’s the problem represented to be?”-approach" modell som har anpassats för att svara mot uppsatsens syfte. Undersökningen visar att jämställdhetsarbetet har fått ett större utrymme över tid, men även att jämställdheten fortfarande aktivt ska arbetas för. Gällande representation för de olika könen visar undersökningen att kvinnor har fått en större möjlighet att påverka de senare läroplanerna, därmed har en kvinnlig synvinkel på läroplanen varit underrepresenterat i de första läroplanerna. Även om problematiken om ett icke jämställt samhälle har berörts i de tidigare läroplanerna, har inga konkreta förslag lämnats på hur denna problematik ska lösas. Skolan har alltid speglat arbetsmarknadens genom dess normer och antagande hur individen ska vara en god medborgare. Därför är det av stor vikt att skolan synliggör de genusmönster som minskar möjligheterna till jämställdhet i samhället. Slutsatsen är att skolans läroplaner har ändrats i syfte att öka jämställdhet mellan könen och för att motverka stereotypa antagande som kränker individen. Normen ska vara att respektera individen beslut, även om det bryter könsmönster och uppmuntra till val som inte enbart bekräftar stereotyper.

Följande C-uppsats är skriven vid Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Studien behandlar kvinnliga nätverk som ett sätt att motverka den ojämna könsfördelning som idag existerar inom IT-branschen. Genom en fallstudie, där ett nätverk studerats utifrån en referensram innehållande nätverks- och organisationsstrukturer, har syftet med undersökningen varit att analysera varför och hur ett företag väljer att utveckla och driva ett sådant kvinnligt nätverk och vilka effekter det bidragit till. För att skapa en bred informationsmängd har personer med och utan koppling till nätverket intervjuats. Data har även samlats in genom medverkan vid en nätverksträff samt från en enkätundersökning med nätverkets medlemmar. Efter sammanställning av informationen kunde en analys göras där resultatet blev att företag väljer att utveckla och driva kvinnliga nätverk för att långsiktigt både hindra diskrimineringen av kvinnor inom IT-branschen samt bredda den rekryteringspool som idag finns. I och med att diskrimineringen minskas gynnas kvinnorna samtidigt som nätverket skapar fördelar för företagen genom positiv marknadsföring. Slutligen fastställdes att nätverken bör utvecklas till att bli mer heterogena grupper, detta för att en förändring bör ske i hela samhället och inte bara hos den kvinnliga individen.

I läroplan för förskolan (Skolverket, 2010) står att förskolan ska behandla alla barn som individer. Alla som arbetar inom förskola ska således arbeta med bland annat ur genusperspektiv. Genus är det socialt skapade könet (Svaleryd, 2002). Med det menas att vi formas av samhällets förväntningar på hur vi som kvinnor eller män ska vara.  Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv se hur pedagogerna interagerar med barnen under förskolans frukost. Systematisk observation har skett vid frukosttid på två förskolor i en liten kommun i Mellansverige. Deltagarna i observationen är bland annat genuspedagog samt en förskollärare med uttalat intresse för genusarbete. Resultatet visar inte att pedagogerna använder flickor som hjälpfröknar eller stöttepelare för att lugna stökiga pojkar (Hedlin, 2006). Vid några situationer syns skillnad i förhållningssätt mot flickor respektive pojkar. I de flesta tillfällen får barnen ögonkontakt med pedagogerna. Övervägande är det pojkar vars ögonkontakt uteblir.

Läroplanen för förskolan strävar mot att skapa samma villkor och möjligheter för alla individer oavsett kön (Skolverket, 2010). Mot bakgrund av det är det viktigt att synliggöra förskollärares perspektiv på genus- och jämställdhetsarbete. Syftet med denna uppsats är att undersöka förskollärares perspektiv på genusarbete i spänningsfältet mellan läroplanens mål och den dagliga pedagogiska praktiken. I vår undersökning har vi intervjuat sju förskollärare i tre kommuner, samtliga kvinnor i 50- årsåldern, om deras syn på genus och jämställdhetsarbete. Insamlad data har kategoriserats och därefter analyserats med hjälp av bakgrundsteori och tidigare forskning. Resultatet visar att förskollärarna definierar jämställdhetsbegreppet olika samt lägger olika stor vikt vid genus och jämställdhetsarbete i förskolan. Studien indikerar att förskollärares perspektiv i allmänhet kännetecknas av ett neutralt synsätt gentemot barnen. Generellt visar studien att förskollärarnas perspektiv grundas på ett visst förhållningssätt till genusfrågor gällande miljö, kläder och lekar på förskolan. Dock är förhållningssättet till stor del präglat av personligt intresse och engagemang. Synligt är meningsskiljaktigheterna förskollärarna emellan beträffande hur mycket fokus som bör läggas på genusarbete i förskolan. Resultatet visar en genuskultur som påverkar de intervjuade förskollärarnas möjligheter till genusarbete. Vi presenterar tidigare forskning som visar att det brister i förskollärares genusmedvetenhet. Vi vill veta mer om varför. Vårt bidrag är att lyfta fram förskollärares förhållningssätt till genus- och jämställdhetsarbete och problematisera spänningsfältet mellan läroplanens jämställdhetsmål och den dagliga pedagogiska praktiken. Studien begränsas av att samtliga informanter är i samma ålder samt vårt subjektiva förhållande till ämnet genus och jämställdhet. Vidare forskning på området kan vara att intervjua en annan kategori av förskollärare, samt att undersöka hur motivationen till att lära sig mer om genus och jämställdhet kan ökas.