Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan definierar och reflekterar kring jämställdhet. Studien undersöker hur jämställdhetsarbetet kan tillämpas och konkretiseras i den dagliga verksamheten för att uppnå en demokratisk förskola. Observationer och intervjuer genomfördes i två olika förskolor med sammanlagt åtta pedagoger. Jämställdhet och demokrati är begrepp som alla pedagoger i vår studie är bekanta med och uttrycker som en självklarhet i dagens förskola och i den pedagogiska yrkesrollen. Resultaten vi fick fram i vår studie visade att det finns skillnad mellan den pedagogiska reflektionen och den pedagogiska praktiken gällande att arbeta med jämställdhet och demokrati. Under intervjuerna uttryckte informanterna som deltog i studien att de arbetar aktivt med demokrati och jämställdhet. Observationerna visade däremot att det finns brister i att konkretisera demokrati- och jämställdhetsarbete i verksamheten. Vår röda tråd i studien är att jämställdhetsarbete är en förutsättning för en demokratisk förskola.

– Det är självklart att det ska råda jämställdhet mellan kvinnor och män. Ingen ska behöva behandlas sämre på grund av vilket kön man tillhör. Men är det lika självklart att det alltid – och överallt – ska råda könsjämvikt? Frågan diskuteras av organisationen Svenskt Näringsliv som en del i deras opinionsbildande verksamhet. Jämställdhet framställs som en självklarhet men samtidigt förefaller det finnas vissa reservationer för vad som kan betraktas vara jämställdhetens mål. Könsjämvikt, det vill säga en jämställd fördelning mellan kvinnor och män, antas som exemplet visar inte vara helt självklart. Med hänvisningar till marknadsekonomi förklarar Svenskt Näringsliv att politiska initiativ för ökad jämställdhet inte kan utgöra grund för näringslivets jämställdhetsarbete. Det måste istället utgå från näringslivets egna behov för att inte riskera företagens roll som producenter och organisatörer av värde och välfärd. I den här avhandlingen undersöks vad som händer när marknadsekonomiska principer möter politiska krav på förändring. Hur begripliggörs krav på jämlikhet mellan könen i en nyliberal kontext? Med utgångspunkt i en närgången läsning av Svenskt Näringslivs opinionsbildande material om jämställdhet diskuteras hur kön diskursivt konstrueras. Studien visar hur kvinnor på olika sätt införlivas både i en föreställningsvärld om marknaden som alldeles nödvändig och i en värld som domineras av män och manliga normer.

Detta självständiga arbete har sin utgångspunkt i förskolans bemötande av flickor och pojkar ur ett genusperspektiv. Ändamålet med studien är att undersöka och synliggöra genusmedvetenhet i förskolepedagogers förhållningssätt. Ett grundläggande fokus i våra frågeställningar är att lyfta fram förskolepedagogers tankar och föreställningar kring normer och könsstereotyper samt hur dessa vävs in och tillämpas i deras profession. Den andra frågeställningen utgår från hur flickors och pojkars könsidentitet präglas och påverkas av könsföreställningar i förskolan utifrån förskolepedagogernas förhållningssätt.  Genom kvalitativa intervjuer med sex utbildade förskolepedagoger fick vi en översiktlig bild av hur detta ser i ut i olika förskolor i samma kommun. Resultatet redogör att förskolepedagogerna ser att barn är väl medvetna om genus- och könsrollerna som råder i samhället idag. Empirin visar även hur förskolepedagogerna förhåller sig till genus och hur de använder sig av sin genuskunskap i deras arbete i förskolans verksamhet. Deras genusarbete skildras i form av genusdiskussioner tillsammans med arbetslag och barn, återspeglingar om uppbyggnaden av den fysiska och sociala miljön samt reflektioner kring sig själva som påverkande faktorer i barnens livsvärld, självbild och utvecklande av könsidentiteter.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken förståelse förskollärare har för genus och jämställdhet i förskolan. För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer som forskningsmetod, där valet föll på att intervjua åtta aktiva förskollärare. Resultatet visade på att förskollärarna ansåg sig arbeta jämställt och motiverade det med ett arbetssätt där barnet som individ stod i fokus och könet hade därmed ingen betydelse. Ett annat argument som lyftes från en del av förskollärarna var att jämställdhet föll sig naturligt tack vare jämställda arbetslag. Det framkom även att arbetet ibland kunde kännas motsträvigt då samhället återspeglar de normer och värderingar som förskolan ska motverka. Slutsatserna visar på att förskollärarna har god kunskap i genus- och jämställdhetsarbetet. Förskollärarna hade dock svårt att definiera genusbegreppet vilket visade på att deras medvetenhet kring genus brister. Liknande brister kan ses i de resonemang kring individperspektiv och jämställda arbetslag som lyftes under intervjuerna. Då dessa inte kan säkerhetsställa ett genus- och jämställdhetsarbete.

This essay came into existence as a result of a collaboration between us, two students in gender studies working on our bachelor thesis, and an employee at Svenska skolidrottsförbundet. The paper explores diversity and gender equality work within this organization, and the main focus is how people holding leading positions within the organization express their view on equality and diversity work. To do this, we have completed interviews with 6 different people in leading positions, as well as participant observation during the association meeting (förbundsmötet), which is the highest decision-making authority within the organization. We have analyzed our data with inspiration from feminist theory, organization theory, as well as some earlier conducted studies from the field of sports, all with a primary focus on gender and diversity questions. The conclusion shows that there is a discrepancy between the self-image some members of the organization express in regard to their equality and diversity work, the work they actually do, and the views they hold in relation to increased equality within the organization. In other words, the actions do not match the description. The reasons behind this are complex, but some possible explanations we found is the reproduction of negative masculinity norms, the homogeneity within the decision-making bodies of the organization, and dissonance in approaches to diversity and equality work between members within the organization. In our opinion, one important element for the organization to regard in future work is to make sure that knowledge concerning gender and diversity is shared with all members involved in their day-to-day activities. Especially since Svenska skolidrottsförbundet is an arena for children and youths to develop, grow and play.

Gender equality is a major part of the Swedish 2011 curriculum for upper-secondary school and is one of the major subjects in the modern society. Even so, there is almost no previous research about how equality is discussed in school. The purpose of this paper is to investigate how gender equality is discussed in upper secondary school in Sweden and raises the questions about how gender equality is interpreted and used by teachers as a part of the curriculum. The foundation of this paper relies on interviews with six upper secondary school teachers. The result and analysis show that gender equality can be interpreted and understood in different ways, namely as equal rights and obligations, feminism and personal commitment, representation and formal guidance. The most common subjects that teachers discussed in their lectures were questions of economy, labor and representation. Finally, the most common way to teach gender equality was to use it in the everyday teaching.

Idag så anser många att vi har ett samhälle där mannen har vissa privilegier kvinnan inte har och att detta är orättvist, andra menar att det är ganska jämställt och att skillnaderna mellan könen inte är så stora. Jämställdhet är ett begrepp som uppkommer i många diskussioner och används flitigt i olika styrdokument för att skapa en bra miljö för alla människor. Intresset för debatter gällande kvinnors rättigheter och villkor har ökat de senaste åren. I bland annat politiska debatter kan vi höra om exempel som att kvinnor är underbetalda inom sina yrken. Därför har det väckt vårt intresse till att undersöka hur killar som går i gymnasiet talar om jämställdhet, feminism och normer. Vi vill ta reda på hur dagens gymnasiekillar resonerar angående dessa ämnen eftersom dessa killar är och kommer att vara en del av vårt samhälle i framtiden och deras syn på jämställdhet, feminism och normer kommer att påverka utvecklingen till ett mer jämställt samhälle. Vi använder oss av gruppintervjuer där vi intervjuar fyra olika grupper med fyra personer i varje grupp. Under studiens gång så identifierar vi återkommande mönster i materialet. Dessa teman analyserar och diskuterar vi för att få en djupare och bredare förståelse av hur killar i gymnasieåldern diskuterar kring jämställdhet samt kopplingen mellan jämställdhet och feminism. Förutom feminism kopplat till jämställdhet går vi även in på vad för sorts påverkan normer i samhället har samt vilka roll(er) könen förväntas inta, enligt informanterna. De teoretiska begrepp vi använder oss av är norm, jämställdhet, och feminism.

Den här kvalitativa studien behandlar de för studien aktuella förskollärarnas uppfattningar om och planering av verksamheten utifrån de riktlinjer som finns i förskolans läroplan. Studien behandlar en kvalitativ metod där fokus främst handlar om att undersöka respondenternas uppfattningar. För att ta reda på detta har semi-strukturerade intervjuer använts. Studiens respondenter består av tre förskollärare som arbetar på tre olika förskolor. I resultatet framkommer det att förskollärarna anser att de har ett stort ansvar vad gäller att följa de mål och riktlinjer som presenteras i förskolans läroplan. Studiens resultat visar även att tolkningsfriheten i förskolans läroplan uppfattas på olika sätt. En av förskollärarna anser att det är enklare att följa läroplanen på grund av att den står som föremål för tolkning. En annan förskollärare gör jämförelser med skolans läroplan och menar att den är enklare på grund av att det i den står hur lärarna ska arbeta. Det framkommer i resultatet att barnens intressen är i fokus vid planering av samtliga verksamheter i studien. Om barnen befinner sig i konkreta och relevanta sammanhang blir det inte för svårt för dem att förstå, lära sig och ta till sig av de mål och riktlinjer i förskolans läroplan som behandlar genus.

Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt. Eftersom läroböcker är en stor del av elevers vardag borde de vara en viktig del i skolans genusarbete Mitt syfte med den här studien är att belysa om de de utvalda läromedlen lyckas uppnå de krav på jämställdhet som ställs i Lgy11? Det visade sig att bägge böckerna är under all kritik när det gäller Lgy11:s mål om jämlikhet och det tyder på att något måste göras för att sluta exkludera kvinnor och flickor i naturvetenskapens värld. Det kan vara intressant att belysa ämnet eftersom kvinnorna verkar välja bort den naturvetenskapliga forskningen. Det finns säkert flera orsaker som kan kopplas till detta, men det skulle kunna vara så att läromedlen i kemi bidrar till att få flickor att känna sig exkluderade redan på gymnasiet, vilket skulle kunna påverka dem till att göra andra yrkesval så länge som ämnet inte handlar om dem.

No description available.