Bakgrund: Samhällets syn på det biologiska och sociala könet påverkar individens förväntningar och villkor och kan innebära både psykiska och fysiska konsekvenser. Länge har mannens anatomi och biologi fungerat som norm för medicinsk forskning vilket har påverkat vetenskapen och hur den ser ut än idag. Genusvetenskapen har brett ut sig och genusbias i form av skevheter inom forskningen uppmärksammats. En stor del av ansvaret ligger på vårdpersonalen som förväntas ge vård under jämställda förhållanden och är obligerade att i sitt yrke arbeta utifrån etiska koder och principer samt förhålla sig till författningar och lagar. Syfte: Syftet var att belysa betydelsen av jämställd vård i vårdmötet med fokus på patientens och vårdgivarens könstillhörighet. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes och databassökningar i PubMed och CINAHL resulterade i 16 inkluderade artiklar. Dessa granskades, analyserades och sammanställdes för att sedan bilda resultatet. Resultat: Dataanalysen resulterade i två teman: “Patienten i vårdmötet” och “Vårdgivaren i vårdmötet”. Resultatet har visat att manliga och kvinnliga patienter bemöts och behandlas olika kopplat till patientens och/eller vårdgivarens könstillhörighet. Slutsats: Patienter bör bemötas som individer och behandlas utifrån lika villkor oberoende av faktorer som könstillhörighet, etnicitet, sexualitet, socioekonomisk bakgrund, kultur och ålder. Trots detta har erfarenheter och fördomar en inverkan på vårdmötet. En ökad medvetenhet hos vårdgivaren om hur normer och stereotypa föreställningar, både hos vårdgivaren och patienten, påverkar vårdmötet kan främja en mer jämställd vård.

Vår övergripande frågeställning i arbetet har varit Hur ser samtalen under måltiderna ut på förskolan? Utifrån denna frågeställning har vi byggt upp vårt arbete kring observationer, språkutveckling och genusperspektiv. Vi har genomfört observationer på två förskolor under måltiderna. Utifrån dessa observationer samt teorier kring språkutvecklande samtal och genusteori har vi undersökt huruvida språkutvecklande samtal förekommer under dessa måltider, samt kritiskt granskat dem ur ett genusperspektiv. Vi har kommit fram till att pojkarna oftast får mer samtalstid och uppmärksamhet under styrda samtal så som måltider.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka pedagogers arbete med jämställdhet och genus i barns lekar i förskolan där pedagogernas uppfattningar, val av arbetssätt samt möjligheter respektive utmaningar med detta arbete varit i fokus. Studien har en kvalitativ ansats och med hjälp av semistrukturerade intervjuer har empiri samlats in. I studien har åtta verksamma förskolepedagoger intervjuats och resultaten har analyserats med hjälp av Judith Butlers performativitetsteori samt det analytiska begreppet den heterosexuella matrisen. Övergripande visar resultaten att pedagogernas förhållningssätt och lekmiljöns utformning är de två viktigaste faktorerna i att främja ett jämställt lekande. Pedagogerna strävar efter att alltid se barnet som en egen individ snarare än som en flicka eller en pojke och kombinerar ofta olika pedagogiska strategier. Resultatet visar även att det är centralt att medvetandegöra fördomar och könsrelaterade förväntningar och att inte enbart pedagoger påverkar barn, utan att även vårdnadshavarna uppfattas ha en viktig roll. Samverkan mellan förskola och hem beskrivs både som en möjlighet samt som en utmaning.

Fastighetsmäklarbranschen anses idag vara en av de mest jämställda branscherna. Trots detta finns det fortfarande utmaningar och kulturella normer som gynnar traditionella könsroller. Enligt forskning påverkar föräldraledigheten karriärutvecklingen för kvinnliga fastighetsmäklare då de ofta återvänder till lägre positioner och löner. Trots dessa hinder finns det insatser som görs för att öka jämställdheten, inklusive initiativ för att locka fler kvinnor till yrket och ökad medvetenhet om problemen. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur fastighetsmäklarföretag bedriver jämställdhetsarbete samt skapa en förståelse för hur anställda upplever jämställdhetsarbetet på sin arbetsplats. Uppsatsens syfte besvaras genom användning av en semistrukturerad intervjumetodik, vilket har resulterat i datainsamling från nio fastighetsmäklare från fem olika företag. Efter datainsamling och sammanställning av resultatet kan följande slutsatser dras. Resultatet tyder på att fastighetsmäklarföretag inte prioriterar jämställdhetsarbete och att anställda inte nödvändigtvis ser ett behov av det. Vidare pekar resultaten på att föräldraledighet är en utmaning i branschen och kan sätta kvinnor i en svår position. Dessutom förekommer könsdiskriminering, särskilt mot kvinnor. För att möta dessa utmaningar rekommenderas att fastighetsmäklarföretag tar ett mer aktivt ansvar för jämställdhetsfrågor, främst gällande föräldraledighet och könsdiskriminering. / Despite the fact that the real estate industry is considered to be one of the most gender equal industries, there are still challenges and cultural norms that promote traditional gender roles. According to previous studies, parental leave has negative effects on female real estate agents' careers and women tend to return to lower positions and wages. In spite of these obstacles, efforts are made to increase gender equality, including initiatives to attract women to the profession and increase awareness regarding these issues. The purpose of this study is to describe real estate agencies' gender equality work and create an understanding of employees' perception of the gender equality work at their workplace. To answer the purpose of the study, semi structured interviews were conducted with nine real estate agents from five different agencies. Following data collection and compilation of the results, the following conclusions can be drawn. The results indicate that real estate agencies do not prioritize gender equality work and that employees do not necessarily see a need for it. Additionally, the results indicate that parental leave in the real estate industry comes with challenges, especially for women. Furthermore, gender discrimination in the workplace tends to primarily be directed towards women. To address these challenges, real estate agencies are recommended to take a more active responsibility when it comes to gender equality issues, primarily regarding parental leave and gender discrimination.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver förskolans inomhusmiljö i relation till ett normkritiskt perspektiv. Studiens frågeställning är: Hur beskriver förskollärarna förskolans rum och material i relation till normer inom kön och genus? Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod där två fokusgruppssamtal har ägt rum för att bidra med åtta förskollärares gemensamma erfarenheter och beskrivningar av inomhusmiljön.  Studiens resultat visar att det finns en hel del normer kopplat till förskolans inomhusmiljö, både i val av material och skapandet av miljön. Förskollärarna beskriver att barnens könstillhörighet även kan skapa förväntningar kring hur barnen bör vara och agera i inomhusmiljön. Förskollärarna lyfter dock betydelsen i att se varje barn som en individ, inte utefter könstillhörgihet och därefter utforma en inomhusmiljö som stimulerar deras intressen och behov. Resultatet belyser att barnen behöver känna en trygghet både i sig sjäva och i miljön de befinner sig i, vilket skapar möjligheten att våga prova på nya saker. Resultatet visar dessutom betydelsen i ett normkritiskt perspektiv och ett kontinuerligt jämställdhetsarbete. Förskollärarna uttrycker dock en utmaning att konkret utföra det i verksamheten.

Vi har ett samhälle och en skola som genomsyras av en strävan efter jämställdhet mellan könen. Trots styrdokumentens betoning på flickors och pojkars lika förutsättningar, tycker jag mig ha sett allt för lite av genusperspektivet i den dagliga pedagogiska verksamheten under min verksamhetsförlagda tid. I arbetet under de tidiga skolåren är mycket fokus på läsning och läskunnighet. Men vad är det då eleverna läser och vad speglar texterna utifrån vår strävan? Uppsatsen behandlar hur könsroller gestaltas i barnlitteratur. För att få svar på detta valde jag att analysera sex skönlitterära böcker som riktar sig till barn i åldern 6-9 år. I studien har jag utgått från både text och bild och analyserat dessa ur ett genusperspektiv. De sex böckerna tillhör de mest frekvent utlånade från Malmö stadsbibliotek. Syftet med undersökningen är att försöka urskilja vilka könsmönster som skildras i barnlitteraturen i relation till samhällets jämställdhetsmål. Resultatet visar på att barnen som gestaltas i böckerna oftast är fria från stereotypa könsmönster, flickor i större utsträckning än pojkar. Då manligt är den rådande normen är det accepterat att en flicka intar pojkiga egenskaper och roller medan en pojke ska förbli pojke. Pojkarna glöms bort i författarens önskan om att förmedla jämställda barn. På så sätt görs inte samhällets strävan för att uppnå jämställdhet mellan könen sig synlig i barnböckerna. De vuxna karaktärerna i urvalet befäster däremot i stor utsträckning det som traditionellt förväntas utifrån kön. Jag har kommit fram till slutsatsen att barnlitteraturen i urvalet med all sannolikhet är tidstypisk och visar på fria barn.Jag vill genom detta arbete belysa vikten av kunskap om genus för att kunna uppnå skolans mål i jämställdhetsarbetet.

AbstractTitel: Jämställdhet i skolan – ett arbete om pedagogers tankar kring jämställdhetsarbetet i skolan.Författare: Anders Jakobsson och Benita ReuterHandledare: Ingrid HillborgInstitution: Individ och samhälle vid Lärarhögskolan i MalmöTyp av arbete: C-uppsats, 10 p.Antal sidor: 37 sidorTidpunkt: November – Januari 2006/2007Nyckelord: Genus, jämställdhet, Likabehandlingsplan, skolaSyfte och frågeställningar:Syftet att ta reda på hur verksamma pedagoger ser på genusmedvetenhet i sin undervisning, vad de räknar in i begreppet genusmedveten och om de anser sig själva behöva arbeta genusmedvetet och hur de definierar ett genusmedvetet arbete. Vi har även tittat på om de är bekanta med Likabehandlingsplanen (2006:83) och om de arbetar i enighet med den. Vår utgångspunkt har varit att vi inte tror att Likabehandlingsplanen är applicerad på verksamheten i den utsträckning som lagen kräver.Frågeställningar:•Anser pedagoger att de behöver arbeta genusmedvetet?•Vad anser pedagoger att innebörden av att arbeta genusmedvetet är?•Anser pedagoger att pojkar eller flickor får mest uppmärksamhet i klassrummet?•Är Likabehandlingsplanen (2006:83) förankrad i pedagogernas arbete?Metod:Vi har använt oss av enkät och intervju som undersökningsverktyg. För både enkät och djupintervju valde vi en undersökningsgrupp med pedagoger arbetande i barngrupper från förskoleklass till årskurs sex. Huvudresultat: Samtliga pedagoger anser att ett arbetssätt eller förhållningssätt i klassrummet bör genomsyras av en genusmedvetenhet, då de klart ser skillnader i bemötande, taltid eller uppmärksamhet mellan de två könen. Enligt både enkät och intervjusvar går det att utröna att pedagogerna anser sig själva vara genusmedvetna, men stundtals saknar verktyg för att alltid arbeta tillfredställande. Vår undersökning visar på att Likabehandlingsplanen (2006:83) inte har etablerats inom den kommun där vi genomfört vår undersökning.

Vi har genomfört en studie på en specifik förskoleavdelning där vi undersökte hurpedagogerna på avdelningen interagerar med flickor respektive pojkar. Vårt syfte medstudien var att se om pedagogernas arbete bygger på särskilda genusnormer ochgenusvärderingar, och hur dessa i så fall kommer till uttryck. Genom utfördaobservationer och intervjuer som förstärkts med visuellt material i form av fotografierhar vi försökt ge konkreta exempel på hur föreställningar om begreppen “flicka” och“pojke” konstrueras i sociala sammanhang och i interaktionen mellan pedagoger ochbarn. Vår studie visar att pedagogerna är både medvetet och omedvetet aktiva iformandet av könsrelaterade normer, traditioner och värderingar. Därmed blir ocksåpedagogernas arbete i förskoleverksamheten en “könsskapande praktik” där stereotypaskillnader mellan könen skapas och återskapas. / We have conducted a study on a specific preschool department where we examined how teachers in the department interacts with girls and boys.Our purpose of this study was to see if the teachers' work is based on specific gender norms and gender values, and how if so expressed.Through conducted observations and interviews reinforced with visual material in the form of photographs we have tried to provide concrete examples of how ideas about the concepts of "girl" and boy" is constructed in social settings and in the interaction between teachers and child. Our study shows that educators are both consciously and unconsciously active in formation of gender norms, traditions and values.This also makes teachers' work in early childhood education one gender creative practice" where stereotypes gender differences are created and recreated.

Carlsson, Mirjam & Winqvist, David. (2007). Problematisering av maskulinitet i gymnasieskolans jämställdhetsarbete (Problemizing masculinity in gender equality work in upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med följande arbete är att undersöka om maskulinitet och pojkar som grupp problematiseras i gymnasieskolornas jämställdhetsarbete och i så fall hur. Dels undersöks om detta sker i det konkreta arbetet och dels vad det finns för tankar kring pojkar och maskulinitet hos dem som arbetar med jämställdhetsfrågor på gymnasieskolan.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om skolors jämställdhetsarbete samt litteratur som behandlar de skillnader som finns mellan pojkar och flickor i skolan. Arbetet har sin utgångspunkt i teorin om genussystemet. Undersökningen består av intervjuer av sju personer som alla på ett eller annat sätt är jämställdhetsansvariga på en gymnasieskola.Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att maskuliniteten till stor del problematiseras i intervjupersonernas resonemang om jämställdhetsproblem och önskade åtgärder till dessa. Dessutom finns det insatser inriktade på pojkar i det jämställdhetsarbete som bedrivs i undervisningen. Däremot problematiseras inte maskuliniteten i det projektbetonade arbete som finns på skolorna.

Vi har skrivit ett arbete om genus och jämställdhet i två förskolor. På dessa två förskolor har vi gjort undersökningar med hjälp av observationer och intervjuer. Undersökningarna har visat oss hur förskollärare och barnskötare tillämpar genus och jämställdhet i sina barngrupper. Med hjälp av litteratur och forskning har vi sedan sammanställt hur förskolorna jobbar med ämnet.