In today’s society there is a teaching dominated by teaching aids. Selander & Skjelbred (2004) describes the concept of teaching aids and define it as a resource for teaching and learning. The author highlights how teaching aids are referred to as collective names for textbooks, exercise books, reading books and dictionaries. That learning materials are intended as a resource and asset in the described respect can contribute to consequences from a professional perspective. To clarify what is meant by the reasoning, we choose to refer to Professor Härenstam. Härenstam (2006, p. 46) states that the perfect teaching material does not exist and probably never will either. In order to further develop what is the basis for the statement, a problem with, among other things, limited space in relation to the curriculum is substantiated. Despite the demonstrated problems with teaching aids, they are still frequently used in teaching around the world. In our opinion, the use of teaching aids is not wrong. Widholm (2020, p. 13) emphasizes, among other things, how important it is with the teacher's conscious choice of teaching materials for good knowledge development in line with the curriculum. In the study, we are keen to shed light on how gender order and equality can be interpreted in teaching materials for primary school. In the primary school curriculum for religion, the National Board of Education (2018, p. 216) highlights how life issues such as equality and gender roles should be treated in teaching. Gender roles and gender order are also what will be analyzed in our selection of learning materials based on text, images and layout.

En undersökning om kunskap och föreställningar om jämställdhet och genus på en gymnasieskola / A survey about the knowledge and the perseptions about equality and gender among the personnel on a upper secondary school

Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt och hur ofta olika kön representeras i läromedlen Historia: Från vikingarna till Gustav III. Grundbok (Körner, 2008) och PULS Historia (Körner m.fl., 2023). Studien syftar även till att undersöka hur väl läromedlen följer styrdokumenten Lpo 94 och Lgr 22s krav på jämställdhet som varit gällande för respektive läromedel och därtill undersöka om det har skett en förändring över tid. Studien utgår ifrån en deduktiv ansats och genomförs med kvantitativ datainsamling samt både kvantitativ och kvalitativ analysmetod. Studien utgår från tre forskningsfrågor som handlar om frekvensen av framställning av kvinnor och män, hur könen representeras i förhållande till varandra samt om det skett förändringar i representationen mellan läromedlen. Resultatet som presenteras och analyseras i frekvensstabeller, diagram och löpande text visar att läromedlet från 2023 är mer jämställt än läromedlet från 2008, även om inget av läromedlen anses vara helt jämställda och därmed uppfylla styrdokumentens krav på en jämställd utbildning. Att jämställdheten har ökat i texterna kan bland annat bero på den ökade medvetenheten om jämställdhetsfrågor.

No description available.

Sociala modeller är idag dominerande som förklaringsmodell för könsskillnaderna över elevers förstahandsval till gymnasiet. Den slutsats sociala modeller ofta landar i är att berörda gymnasieprogram är otillräckligt jämställda. Detta leder till åtgärder som uppfattas "feminisera" den svenska skolan och gå ut över pojkarnas betyg. När könsskillnaderna istället förklaras genom biologiska modeller försvinner imperativet att ytterligare feminisera. I detta examensarbete undersöks därför om de sociala modellerna verkligen bör ha tolkningsföreträde, genom att undersöka statistik och genom två litteratursökningar. Resultaten visar att biologiska modeller presenterar en trovärdig alternativ tolkning genom en modell som heter dynamiska system. Examensarbetet avslutar med att argumentera för att fynd inom jämställdhetsforskningen bör tolkas både utifrån sociala och biologiska modeller.

Det har under flera år påtalats att pojkar presterar sämre än flickor i skolan, både i Sverige och i utlandet. Syftet med denna uppsats var att med hjälp av en enkät och några intervjuer ta reda några svenska gymnasielärares uppfattning om könsskillnader i skolprestationer. Syftet var också att ta reda på om lärarna har någon utbildning i frågor som rör genus och jämställdhet, samt att ta reda på om lärarna uppfattar att de bemöter elever lika, oavsett kön. Resultatet visade att det finns kunskaper om orsaker till könsskillnader i skolprestationer bland lärarna. Dock visade även resultatet att det finns brister i kunskaperna hos lärare, samt att en del lärare saknar utbildning i frågor om genus och jämställdhet, vilket riskerar att bidra till att könsstereotyper reproduceras och att könsskillnaderna i skolprestationer kvarstår.

This thesis is mainly concerned with how equality is related to social and individual wellbeing. It is widely believed that inequalities are both necessary and beneficial for society. This has been repudiated by recent studies claiming the opposite. This thesis will first elaborate on the concept of equality before investigating the relation between inequalities and different components of wellbeing with the use of a literature review. It finds that several adverse effects are correlated with inequalities and that competition might be an explanation for- as well as an amplifier of the adverse effects. Based on these findings, the thesis presents some guidelines for incorporating equality within a set of policy-areas. It concludes that the main points of importance are to avoid connecting the ability and merit of a person to the value of that person as well as to achieve material equality: both these working as a foundation for a subjective feeling of equality in value.

Jämställdhet är ett mål som eftersträvas i både gymnasieskolan och samhället i stort. Tidigare forskning har studerat jämställdhet i gymnasieskolan, könsskillnaderna i klassrummet och lärares interaktion med eleverna i förhållande till genus/kön och jämställdhet. Dock saknas det en större förståelse för hur just gymnasielärare uppfattar detta ämne. Därför är syftet med denna undersökning inom ramen för så kallade gymnasiegemensamma ämnen beskriva hur lärarna upplever jämställdhet i relation till eleverna. För att kunna besvara syftet har en teoretisk ram använts som visar på hur man kan arbeta jämställt. Studien har en fenomenologisk ansats och metod där man vill se hur en företeelse subjektivt upplevs och i detta fall hur lärare upplever fenomenet jämställdhet i förhållande till sina elever. För att få kunskap om lärarnas uppfattningar användes halvstrukturerade intervjuer och totalt sex respondenter deltog i undersökningen. I resultatet framgår det bland annat att lärarna vill behandla alla lika och att de har en hel del kunskap om könsskillnader i skolan. Det mesta överensstämmer med tidigare forskning men den här undersökningen visar även på att gymnasieämnet och intresset har en avgörande del i hur de faktiskt förhåller sig till jämställdhet i sitt arbete med eleverna. / <p>Godkännandedatum:  2013-06-07</p>

Denna studie har undersökt kvinnliga medarbetares upplevelser av att arbeta inom en mansdominerad organisation och hur jämställdhetsarbetet upplevs. Studien utgick från en kvalitativ semistrukturerad intervju med enbart fokus på intervjuer av kvinnliga medarbetare. Designen för denna studie är en tvärsnittsdesign och inför analysen valdes en abduktiv tematisk analys. Insamlingen av data genomfördes via möten på ZOOM som i samtycke med deltagarna spelades in inför transkribering. Resultatet och analysen visade på att medarbetarna upplevde flera olika härskartekniker och en bransch som är starkt mansdominerade. Däremot upplevde inte deltagarna i denna studie att de påverkades negativt av att arbeta inom en mansdominerad bransch, utan istället skapade en acceptans av branschens normer och kultur. Deltagarna upplevde att som kvinnlig medarbetare måste man ha skinn på näsan och vara tuff samt hård för att vara en kvinnlig medarbetare inom väg- och anläggningsbranschen. / This study has examined female employees' experience of working within a male-dominated organization and how the gender equality work in the organization is experienced. The method for this study has focused on female employees in the road and construction industry which is predominantly a male dominated industry. The study was based on a qualitative semi-structured interview with sole focus on interviews with female employees. The design for this study is a cross-sectional design and a deductive thematic analysis was chosen prior to the analysis. The collection of data was carried out via ZOOM meetings which, in  agreement with the participants, were recorded for transcription purposes. The results and the analysis showed that the employees experienced several different master suppression techniques and an industry that is strongly male-dominated. However, the participants in this study did not feel that they were negatively affected as women working in a male-dominated industry, but instead cultivated an acceptance of the industry's norms and culture. The participants experienced that as a female employee, you have to have a thick skin and be tough to be a female employee in the road and construction industry.

Syftet med uppsatsen har varit att genom semistrukturerade intervjuer med mammor som är eller har varit föräldralediga längre än fadern undersöka deras subjektiva syn på och upplevelse av jämställdhet och föräldraledighet samt orsakerna till deras val. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys vilket resulterade i tre teman, dessa teman var: förväntningar på mamman, biologiska och praktiska förutsättningar vid uppdelningen av föräldraledigheten samt den komplexa jämställdheten. Tidigare forskning har visat på att det kan finnas vissa hinder som ligger till grund för varför mammor tenderar att vara föräldralediga längre än pappan, exempelvis ekonomi och traditionella könsroller. Empirin har även analyserats i förhållande till teorier såsom genussystemet, dubbelbestraffning, traditionella könsroller samt normer och multipla sociala roller. Studien visar att det är svårt att leva jämställt trots goda intentioner att göra så. Ekonomi, biologiska aspekter såsom amning och hormoner samt att mammorna upplever en yttre och inre press att leva upp till de förväntningar som finns i omgivningen är några aspekter som mammorna beskrev som bidragande till att de har varit föräldralediga längre än fadern. När det kom till jämställdhet beskrev och upplevde mammorna att det var viktigt att få bestämma själv och att man är jämställd ekonomiskt. Det var även viktigt att båda föräldrarna var lika mycket förälder till barnen samt att barnen skulle ha rätt att vara hemma med båda föräldrarna.