Förmågan att anpassa sig till omvärlden kan vara avgörande för en organisations framgång. Genom att utnyttja full kapacitet samt bygga sin verksamhet på jämställdhet kan en organisation skapa konkurrensfördelar. Den mansdominerade skogsbranschen utgör ett exempel där behovet av förändring är påtagligt för att följa samhällsutvecklingen. Föreningen Mellanskog har arbetat med en förändringsprocess gällande jämställdhet i ett decennium, utan att nå önskad framgång. Studien syftar följaktligen till att undersöka varför mål inte uppnåtts samt bidra med förbättringsförslag. En fallstudie har utförts och genom intervjuer, rapporter och dokument har en analys, utifrån Kotters förändringsteori, presenterats vilken belyser åtgärder Mellanskog kan vidta i framtiden. Trots att förändringsarbetet går framåt har brister identifierats gällande att kommunicera förändringsvisionen, att planera och skapa snabba resultat samt att befästa framgångarna. Utifrån dessa har sedermera förbättringsförslag tagits fram gällande ansvarsuppdelning och ansvarsutkrävande, kommunikation, utbildning och uppföljning, nätverksskapande samt framförhållning och planering.

Syftet med denna studie var att ta reda på föräldrars tankar kring uppdelningen de haft av föräldradagar, samt vilka eventuella faktorer som skulle göra fördelningen mer jämställd mellan föräldrarna. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativ metod i form av strukturerade intervjuer med utrymme för diskussioner. Intervjuerna analyserades med den fenomenografiska analysmetoden. Resultatet visade att ekonomin och kvinnans känsla av att vilja vara hemma var den främsta anledningen till hur uppdelningen fördelades mellan paren. Skillnader sågs hos de som valt att dela jämställt och de som hade kvinnan hemma den större tiden. Hos det jämställda paret fanns ingen större skillnad i inkomst samt att kvinnan ville arbeta och dela på ledigheten med sin sambo. Föräldrarnas psykiska hälsa visades ha blivit påverkad av hur uppdelningen fördelats, både åt det positiva och negativa hållet. Slutsatsen av studien är att de som valt ojämn uppdelning såg sig förlora för mycket pengar om mannen var hemma, både privat och företetagsmässigt. De problem som framkom vad gäller den ojämna uppdelningen sågs på flera nivåer. Dels individnivå där kvinnan helst ville vara hemma den större delen, på samhällsnivå där kvinnans låga lön i jämförelse med mannens bidrar till att mannen inte anses kunna vara hemma, ekonomin faller även in på den politiska nivån där ekonomin blir ett problem för hela familjen när kvinnans lön oftast är lägre än mannens. / The purpose of the study was to investigate the distribution of parental leave and finding out for what reasons the parents in the study had chosen to distribute it that way. Data was collected by structured interviews. The interviews analyzed using the phenomenographic analysis method. Results from the interviews showed that economic reasons and that the woman of the household typically liked being home more than her partner. Parental mental health appeared to have been affected by the division distributed, both in the positive and negative direction. The conclusion of the study are that those who have chosen uneven division saw themselves lose too much money if the man was stay at home, both private and corporate terms. The problems that showed was the unequal division were seen at several levels. Partly individual level where the woman would rather be at home most of the time. At the community level where the woman's low wages in comparison with men's contributes to men is not considered to be at home, the economy will also fall into the political level where the economy is becoming a problem for the whole family when the woman salaries usually are lower than men's.

I förskolans styrdokument beskrivs det att förskolans verksamhet ska influeras av den värdegrund som hävdar allas lika värde oavsett olikheter, samt skyddar alla barn från att bli kränkta. Förskollärarna på förskolan ska arbeta för att ge alla barn samma rättigheter, och det beskrivs i förskolans läroplan att de ska motverka traditionella könsmönster. I tidigare forskning skrivs det bland annat fram att det finns en svårighet i att det inte förklaras i läroplanen hur det praktiska arbetet med jämställdhet och genus ska gå till. Det framkommer också från tidigare forskning att förskollärare ofta förstärker traditionella könsmönster istället för att motverka dem, och att traditionella könsmönster sällan ifrågasätts. Syftet med denna studie är att synliggöra hur fyra förskollärare beskriver arbetet med jämställdhet och genus i förskolan. I denna studie används begreppen jämställdhet, behovsprincipen, könsneutralitet, könsöverskridande, genus och kön för att analysera det som framkommer i resultaten av studien. I studiens resultat framkommer det att förskollärarna ser en svårighet i att arbeta med genus och jämställdhet i förskolan. Förskollärarna beskriver att jämställdhet innebär att alla barn i förskolan får lika tillgång till alla material, lekar och hjälp efter sina egna förutsättningar. För att motverka traditionella könsmönster beskriver informanterna i studien framförallt att de försöker arbeta könsöverskridande och ifrågasätta de stereotypa/traditionella könsmönster som finns. En aspekt som kan utläsas från tidigare forskning är att förskollärare sällan arbetar könsöverskridande, och detta skiljer sig alltså mot det som förskollärarna i denna studie beskriver. I denna studie beskriver informanterna att jämställdhetsarbete ur ett genusperspektiv främst handlar om att erbjuda allt material och alla möjligheter till alla barn, men också att arbeta könsöverskridande, snarare än könsneutralt.

No description available.

Förskolans läroplan Lpfö 98 (reviderad 2010) redogör för att ansvaret för att motverka könsmönster och traditionella könsroller inom förskolans verksamhet ligger hos förskoleläraren. Det ligger således i förskolans uppdrag att implementera arbetssätt som främjar detta uppdrag i den pedagogiska verksamheten. Syftet med denna studie är att synliggöra förskolelärares egen syn på arbetet med jämställdhet. Studien undersöker pedagogers upplevelser beträffande kunskap, pedagogiska verktyg och kompetens kring genuspedagogik i relation till en jämställd förskola. Uppsatsen frågeställningar är: hur upplever pedagogerna de jämställdhetsarbete som sker på förskolan och vilka hinder tycker de sig se vad gäller jämställdhetsarbetet. För att svara på studiens syfte används metoden kvalitativa intervjuer med fyra förskolelärare verksamma inom två förskolor inom samma kommun. Två av förskolelärarna arbetade inom privat verksamhet och två inom kommunal verksamhet. Undersökningen resulterar i att olika teman kan utkristalliseras i förhållande till forskningsfrågorna. Pedagogerna upplevde flera hinder för jämställdhetsarbetet, så som ramfaktorers negativa inverkan, den styrande organisationens otydlighet, hemmens ibland kontraproduktiva inverkan och pedagogers skilda förhållningsätt till frågor kring kön, genus och jämställdhet. Utöver dessa hinder upplevde pedagogerna att de sakna både individuell och gemensam kunskapskompetens vilket bidrog till att arbetet som genomfördes inte blev genomtänkt och konsekvent. Tidigare forskning synliggör den komplexitet och den mångsidiga förståelse av kön som finns idag. Detta har medfört att det finns olika konkurrerande teorier och metoder för jämställdhet. Då läroplanen inte ger några vägledning om hur man praktiskt ska arbeta eller vilken förståelse för kön som ska intas framhålls i diskussionen behovet av mer kompetens och en ökad medvetenhet hos dagens förskolelärare för att de skall kunna lyckas med det jämställdhetsarbete som de åläggs dem.

No description available.

I studien undersöker jag hur några lärare arbetar med värdegrunden i årskurs 1-3. I tidigare forskning framgår det att värdegrundsarbetet kommer i skymundan trots att det framgår i styrdokument att det ska genomlysa hela undervisningen. Genom att intervjua fyra lärare undersöker jag hur de ser på värdegrunden och vilka metoder de använder för att belysa ämnet. Studiens teoretiska perspektiv är det sociokulturella perspektivet. Studiens slutsats är att lärarna i den här studien anser att värdegrunden är viktig och att den bör prioriteras. De presenterar olika metoder och arbetssätt för att belysa värdegrunden. Dock medger flera lärare att mer kan göras för att ta in värdegrunden i den dagliga undervisningen.

Syftet med studien var att undersöka hur och varför motiven för att arbeta med jämställdhet kan skilja sig åt på olika organisatoriska nivåer inom äldreomsorgen i en offentlig organisation. För att besvara syftet användes följande frågeställningar: ”Hur motiveras jämställdhetsarbetet på olika organisatoriska nivåer inom äldreomsorgen i en offentlig organisation?” samt ”Hur kan de bakomliggande motiven för att arbeta med jämställdhet förklaras?”. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod, där jag har genomfört enskilda intervjuer med HR-strateger, enhetschefer och fackliga representanter för medarbetarna. Jag har även genomfört fokusgruppsintervjuer med enhetschefer ochmedarbetare. De teorier som jag använt mig av är dels genusteorier som doing gender, Hirdmans genusordning och synen på kvalitativ och kvantitativ jämställdhet, men jag har också använt mig av teorier som bidrar med att förklara motstånd och uppslutning kring organisationsförändringar. Studien visar att motiven för att arbeta med jämställdhet skiljer sig åt mellan den operativa och den strategiska nivån. På den operativa nivån diskuteras jämställdhet främst ur ett rättviseperspektiv, medan det på den strategiska nivån diskuteras mer ur ett utvecklingsperspektiv. Studien visar att respondenterna har olika syn på vad jämställdhet är och innebär, och att när dessa skilda synsätt inte diskuteras leder det till olika uppfattningar om var det är och inte är jämställt i organisationen. Studien stöder tidigare forskning som konstaterat att det ofta finns en skillnad mellan det jämställdhetsarbete som diskuteras på strategisk nivå och det jämställdhetsarbete som sedan sker på praktisk nivå. Men studien bidrar även med en förklaring till detta. Det visar sig i undersökningen att motiven för att arbeta med jämställdhet kan delas upp beroende på om det är det allmänna jämställdhetsarbetet i hela organisationen som avses eller om det är det verksamhetsnära jämställdhetsarbetet i den egna arbetsgruppen som avses. Om jämställdhet diskuteras ur etträttviseperspektiv, och chefer och medarbetare anses att det är rättvist i den egna arbetsgruppen, gör det att jämställdhet blir till något av en ickefråga på den operativa nivån. Det gör att även om det finns frågor som skulle kunna drivas med ett genusperspektiv så görs inte det, och de skillnader och orättvisor som lyfts fram av den operativa nivån riskerar att bestå.

Energibranschen är en mansdominerad bransch som står inför många utmaningar, både gällande omställning av energisystemet samt framtidens kompetensförsörjning. Detta medför att branschen efterfrågar ett breddat perspektiv av olika kompetenser och vill locka fler, framförallt kvinnor, till branschen. Ingenjör är ett av de vanligaste förekommande yrkena inom energibranschen och där andelen kvinnor tenderar att vara som minst. Syftet med studien är således att ur ett genusperspektiv undersöka hur företag inom energibranschen arbetar med extern employer branding för att attrahera ingenjörsstudenter. Studien bygger på sammanlagt nio intervjuer med personer från de valda fallföretagen Vattenfall, E.ON och Fortum, som är tre av de största företagen i branschen. För att bredda perspektivet av företagens arbete med extern employer branding har de tre personerna som intervjuats på respektive företag haft olika befattningar. Studiens resultat visar på att alla företagen i någon grad arbetar ur ett genusperspektiv med extern employer branding för att attrahera ingenjörsstudenter. Dock finns det både likheter och skillnader i hur de arbetar mot studenter samt graden av genusperspektiv i deras employer branding aktiviteter. Konstaterbart är att det finns en del genusmedvetenhet i företagens externa employer branding aktiviteter, där det i vissa sammanhang finns en uttalad strategi medan det i andra sammanhang saknas.

Studiens syfte är att med hjälp av intervjuer undersöka hur verksamma lärare ser på genusbegreppet generellt samt kopplat till deras läraruppdrag. I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet förekommer inte explicit genus som begrepp, men innebörden av begreppet går att finna i flera avsnitt under läroplanens första kapitel Skolans värdegrund och uppdrag. Insamling av material har skett genom semistrukturerade intervjuer med tre verksamma SO-lärare på mellanstadiet. Det som framkommit i de genomförda intervjuerna är att genus är ett område som många lärare behöver bli tryggare i för att kunna ha ett genuspedagogiskt förhållningssätt i skolan.