I följande uppsats studeras hur en kvinnlig och manlig programledare leder tolv avsnitt av programmet Debatt från 2001. En kvalitativ undersökning utifrån ett genusperspektiv har gjorts. Den metod som använts är en semiotisk bildanalys som anpassats till rörlig bild. Vi har utgått från en genusteori som innehåller termerna genuslogik, genussystem och kroppspolitik. De frågor som ställdes handlade om hur en manlig respektive kvinnlig programledare presenteras i olika kameravinklar, vad de hade på sig för kläder samt vilket utrymme programledarna hade i programmet Debatt gällande uppdelning av ämnen och tid i rutan. Även hur gäster och studiopublik bemötte en kvinnlig respektive manlig programledare. Studiens syfte var att undersöka hur könsmärkningen av manligt och kvinnligt programledarskap har sett ut i SVT:s Debatt. De slutsatser som dras är att det fanns tydliga skillnader mellan en kvinnlig och manlig programledare. Den kvinnliga programledaren fick ”mjukare” ämnen än den manliga. Mjuka ämnen är till exempel vård och skola, medan hårda ämnen till exempel är politik och ekonomi. Skillnader i kroppsspråk och kläder identifierades. Diskussionerna som programledarna ledde skiljde sig åt, den manliga fick ta hand om de livligare debatterna och den kvinnliga fick leda lugnare samtal. Kameravinklarna som användes skiljde sig mellan programledarna i vissa situationer. Slutsatserna har dragits från ett genusperspektiv som inkluderar genusforskning och diskussionen mynnar ut i förslag på vidare forskning.

This work has been emanated from a qualitative content analysis and the distribution between men and women is examined in eight Swedish textbooks in the subject of history. All textbooks are adapted to teaching at secondary school and high school, and are suited to the former curriculum Lpo 94, Lpf 94 and the latest curriculum Lgr 11 Lgy 11. The study includes three moments where the number of men and women are distributed, the mentioned women in the textbooks character index is sorted into the era they distinguished. In the final moment the total numbers of mentioned women is distributed into the category they represent. Women that has been some kind of royalties or a high position leader is the dominating category. The results in the three moment is presented by bargraphs and line charts. The study shows that women are under-represented in all history textbooks that has been used in this study, but there has been a percental increase in the number of women in the textbooks that are adapted to the latest curriculum Lgr and Lgy from 2011.

Studiens syfte var att undersöka om en jämställd fördelning av hushållssysslor och omsorg om barn påverkar föräldrars planer på att utöka familjen, samt hur värderingar angående jämställdhet samspelar med beteende gällande arbetsfördelning. I många europeiska länder är fertiliteten låg vilket kopplas till att kvinnors roller har förändrats under senare decennier. Andelen kvinnor i högre utbildning samt i förvärvsarbete har ökat, medan kvinnorna fortsätter att ta majoriteten av ansvaret för hem och barn. I Sverige är andelen förvärvsarbetande kvinnor hög samtidigt som även barnafödandet är relativt högt. Svensk familjepolitik har sedan 1960-talet skapat förutsättningar för jämställdhet och givit föräldrar konkreta möjligheter att dela lika på omsorgen om barn. Studiens teoretiska ramverk bygger på tre perspektiv. Gender equity theory utgår från att obalansen mellan graden av jämställdhet i samhället respektive inom familjen bidrar till lägre barnafödande. Gender revolution perspektivet vidareutvecklar detta och menar att ett ökat barnafödande är kopplat till att männen deltar aktivt i omsorg om barn och hem. Gender ideology perspektivet undersöker samspelet mellan värderingar och beteende, och hur detta har en betydelse för hur man upplever sin situation. Data är inhämtat från Generations and Gender Survey, och urvalet består av kvinnor och män som är 25-44 år, som lever i parförhållande och har ett eller två barn. Studiens beroende variabel är “barnplaner”, förklaringsvariabler är fördelning av omsorg om barn och hushållssysslor, samt variabler om jämställda attityder avseende mammors och pappors arbete, och materialet analyserades med hjälp av logistisk regression. Resultaten visade ett positivt samband mellan jämställd fördelning av omsorg om barn och planer på att utöka familjen, som dock endast var signifikant när interaktionen mellan värderingar och arbetsfördelning inkluderas i modellerna. Högst benägenhet att vilja utöka familjen har de individer som jämställt delar på omsorgen om barnen, men som har traditionella värderingar angående mammors arbete.

The aim of this study is to show how the ideas of gender equality in the late 1970 ́s and early 80 ́s were expressed in Swedish medical discourse. The questions asked are primarily how the ideas came to matter in medical discourse as well as the resistance against these ideas. The primary method used is a modified form of discourse analysis, to suit the aim of this study. The study draws upon three Official Reports of the Swedish Government. Prior research has found that ideas of female submission were a dominant part of the medical discourse, as well as the image of the caring mother. Research has also found that the traditional image of male and female as different species were in a profound reform process, due to, for example, the feminist revolutions, in which gender equality became a prioritized part of the international political agenda. This study shows that the resistance to the ideas of gender equality within the medical discourse was still hard to break trough in the early 1980 ́s. The women that were represented in medical studies, as scientists or as a target for research, were minimal or not represented at all – but they who did illustrates how the androcentric ideals of the medical discourse dominated the selection of objects to research, as well as the research itself. This study also shows that, even though the ideas of gender equality were politically accepted, and academic expressions of the opposite opinion were not, the expectations of men and women were still rooted in older ideas of the rational working man and the emotional house wife. Keywords: Gender, Medicine, Androcentrism, Discourse, Official Reports of the Swedish Government

Vi lever i ett av världens mest jämställda länder och idag är det viktigt att båda könenbehandlas lika och har samma förutsättningar. Trots detta är det männen som är i majoritet ichefspositionerna inom upplevelseindustrin. Uppsatsens syfte är därför att undersöka ochanalysera vad som gör att upplevelsebranschen domineras av manliga chefer samt undersökaom kvinnor har samma förutsättningar som män att nå höga positioner när de besitter sammakompetens.Uppsatsen baseras på en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer med åttakvinnliga VD och avdelningschefer då vi ville att respondenterna skulle ha möjlighet att svaradjupgående och öppet på våra forskningsfrågor. I den teoretiska referensramen behandlasämnen som organisationskultur, kön och ledarskap för att kunna få ett svar på frågan; varförär det inte jämställt på de högre ledarskapspositionerna i upplevelseindustrin?Vi har dragit slutsatsen att kvinnor och män inte har samma förutsättningar för att nå dehögsta chefspositionerna. Det är en lång väg kvar innan det blir ett könsneutralt tänk när manbeslutar om vem som blir tilldelad de högsta chefspositionerna. Trots detta är det tydligt attföretagen under de senaste 10 åren har börjat tänka på jämställdhet och insett att kompetensoch kunskap är viktigare än vilket kön man tillhör. / Sweden is a leading country in the world when it comes to equality between the sexes, and inthis time and age, it’s important that men and women are being treated equally and have thesame preconditions in the experience industry. Even though, in Sweden there is a majority ofmen in manager positions in the experience industry. The purpose of this thesis is to examineand analyze why the event industry is dominated by male executives, and to examine ifwomen have the same preconditions as men to reach the higher ranked positions, whenpossessing a similar level of competence.The thesis is based on a qualitative study method through semi-structured interviews witheight female CEO:s and department heads since, we wanted the respondents to have thepossibility to answer in depth as well as openly to our research questions. Within thetheoretical framework, issues such as culture within organizations, gender and leadership arebeing treated in order to answer the question; why isn’t there equality in the executivepositions in the experience industry?We have come to the conclusion that women and med does not have the same preconditionsto reach the higher ranked positions in the event industry. There is a long way to go beforethere will be a gender-neutral way of thinking in the appointment process of new managerialpositions. Despite this, it’s clear that companies during the past ten years have been starting totake equality more into consideration, and that they have realized that competence andknowledge is more important than your sex.The study is written in Swedish.

InledningStudien behandlar ett genusrelaterat planerings- och utvecklingsarbete inom förskolans verksamhet. I studien lyfts betydelsen av pedagogers medvetenhet om genus samt olika arbetssätt. Vår ambition med studien är att den ska ge ökade kunskaper om hur genusarbete i förskolans verksamhet kan förstås och utvecklas.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur pedagoger resonerar kring genus i förskolans verksamhet med fokus på planerings- och utvecklingsarbete.MetodStudien har utgått från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod och hermeneutik som metodansats. Vid intervjuerna användes en intervjuguide. Datainsamlingen analyserades och kategoriserades utifrån olika teman som bearbetats fram under analysprocessen.ResultatPedagogerna resonerar kring två olika sätt att möta genus i verksamheten, det ena som ett förhållningssätt och det andra som ett innehåll i undervisningen. De betonar att genusarbete innebär att skapa lika möjligheter och förutsättningar för varje barn oavsett kön. För att skapa lika förutsättningar tänker pedagogerna kring utformningen av verksamheten samt reflekterar över sitt eget bemötande för att barn inte ska hindras av stereotypa könsroller. Det framkommer att pedagogerna tar hänsyn till genus i sitt planerings- och utvecklingsarbete i vissa situationer och vid behov. Pedagogerna uttrycker även att genus finns med i verksamheten trots att de inte medvetet arbetar med det.

Många skulle nog mena att det är självklart att vi ska arbeta för jämställdhet, både inom politiken och inom den fysiska planeringen. Det “självklara jämställdhetsprojektet” är omöjligt att tacka nej till eftersom det utgår från grundprincipen om alla människors lika värde. När jämställdhet uttrycks som “jämlikhet mellan könen” klargörs att det krävs en idé om kön för att arbeta med jämställdhet. Men inom ramen för begreppen jämställdhet och kön ryms många alternativa tolkningar. Med anledning av tolkningsutrymmet som finns intresserar vi oss för att undersöka vilka idéer om kön som reproduceras inom planering och vad eller vilka som dessa idéer exkluderar respektive inkluderar. Med utgångspunkt i att tjej är ett socialt konstruerat begrepp som får sin betydelse genom språket tar vi oss an frågan “hur konstrueras tjejen i jämställdhetsprojekt inom planering?”. Uppsatsens forskningsöversikt utgörs av ett diskursivt fält där fyra diskurser, olika sätt att se på kön och tjejer, presenteras. Dessa diskurser är den biologiska, den psykoanalytiska, den socialkonstruktivistiska och queer-diskursen. Det diskursiva fältet utgör uppsatsens kontext, mot vilken undersökningen kan relateras till för att skapa en större förståelse för hur planeringen konstruerar tjejer. Det analyserade materialet utgjordes av fyra intervjuer, informanterna var tjänstemän på kommuner som arbetat med jämställdhetsprojekt inom planering. Under intervjuerna berördes exempelvis vilka intentioner de haft med projekten och vilka problemområden som identifierats. Syftet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina respektive projekt så att underliggande tankar om tjejer kunde komma fram. Materialet analyserades sedan diskursivt för att synliggöra hur planeringen konstruerar tjejer. Analysen visar att planeringen främst talar om tjejer utifrån tre diskurser som vi kallar tjejer som grupp, tjejer är inte som killar och tjejer ska vara. Det visade sig finnas få motstridiga sätt att tala om tjejer inom dessa diskurser. Det fanns i princip inga ansatser att frångå eller ifrågasätta den binära könsuppdelningen till förmån för ett mer individualistiskt synsätt, något som vi riktar viss kritik mot. Vi problematiserar också Boverkets roll som medskapare av planeringens konstruktion av tjejer i dessa jämställdhetsprojekt. Slutligen ser vi att det finns en exkluderingsproblematik med den konstruktion av tjejen som idag reproduceras inom planeringen. Vi efterfrågar ett synsätt som medger att andra beteenden än “det typiskt killiga” anses önskvärt i det offentliga rummet och som inte eftersträvar en förändring av kvinnliga beteenden.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på sitt uppdrag att arbeta för att motverka traditionella könsmönster och könsroller samt hur arbetet kommuniceras mellan förskollärare och vårdnadshavare. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats: - Hur uppfattar förskollärarna sitt uppdrag beträffande läroplanens krav att motverka traditionella könsmönster och könsroller på förskolan?- Hur kommuniceras förskolans jämställdhetsarbete med vårdnadshavare? För att besvara frågeställningarna har vi genomfört åtta kvalitativa intervjuer med aktiva förskollärare vilka har dokumenterats med hjälp av ljudupptagning. Vi har även genomfört 20 kvalitativa/kvantitativa enkäter med vårdnadshavare. All data som samlats in har analyserats genom dels en systematisk och tematisk innehållsanalys samt genom den normkritiska pedagogiken där intersektionalitet och queerteori är centrala begrepp. Resultatet visar att förskollärare har olika syn på vad jämställdhetsuppdraget innebär för förskolans verksamhet men att stor vikt läggs vid reflektioner kring hur förskollärarnas bemötande påverkar barnen. Resultatet visar även att jämställdhetsarbetet kommuniceras med vårdnadshavarna på flera olika sätt och att detta påverkar det samarbete som enligt läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) ska ske mellan förskolan och hemmet.

<p>This study is set out to examine if there is any kind of influence between the EU and Swedish gender policy. More specific the Swedish efforts within the gender policy area, especially in the area of social policy and employment, during the Swedish presidency in the Council of Ministers 2001. And also to examine the impact of Europeanization in Swedish gender policy. We have decided to delimit our study to care of elderly and children when it comes to the area of social policy. We are using a descriptive, examining qualitative method. Our theoretical framework consists of Gösta Esping-Andersen’s welfare state theory, Yvonne Hirdman’s gender theory and the theory of Europeanization.</p><p>During the Swedish presidency Sweden choose to focus on putting gender mainstreaming into all policy areas. We found the Swedish presidency being quite effective, concerning gender equality. A lot of discussions about gender equality took place and a few decisions were made. We found some indicators showing that Swedish gender policy and women’s situation has been affected by the EU-membership and Europeanization. But we also found that the EU is not the whole cause of changes in policies affecting women.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka jämställdhet som en samtida svensk diskursordning, med fokus på konflikter mellan olika diskurser inom den. Metoden består av diskursanalys av material från tre fokusgrupper med kvinnor som har erfarenhet av jämställdhetsarbete inom partipolitiken, högskolan och näringslivet. Utgångspunkten är att diskurser är betydelsebärande system som är relativt stabila över tid, som skapas genom kampen mellan olika aktörer med intressen i diskursernas utformning. Utifrån tidigare forskning framstår två aktörer vara särskilt relevanta: välfärdsstaten och kvinnorörelsen. Analysen av materialet visar att två diskurser kan urskiljas, som delvis kan relateras till dessa aktörer. Dessa kan kallas konfliktdiskursen och konsensusdiskursen. Resultaten visar att jämställdhetsarbetarna kombinerar de två. Deras engagemang i feministiska frågor kan tolkas i termer av konfliktdiskursen medan deras arbete ramas in av konsensusdiskursen. De använder den sistnämnda som en strategisk resurs i jämställdhetsarbetet, och flyttar samtidigt fram positionerna för konfliktdiskursen genom sitt arbete. Därmed uppstår frågan om institutionaliserad jämställdhet skapar en tredje aktör, jämställdhetsarbetarna, som påverkar diskursordningen jämställdhet.</p>