Detta är en studie med kvalitativ ansats och hermeneutisk vetenskapstradition med semistrukturerade intervjuer som metod. Syftet med studien är att belysa jämställdhetsarbetet inom några svenska skolor, hur det praktiseras respektive hur lärare upplever jämställdhetsarbetet. Huvudresultaten indikerar att det förekommer ett medvetet pedagogiskt arbete beträffande jämställdhet. Detta sker i form av ett ämnesövergripande jämställdhetsarbete såsom; aktiva insatser inom undervisning av grundämnen i val av material, litteratur eller föreställningar som erbjuds eleverna, individanpassat pedagogiskt arbete eller genom att aktivt blanda flickor och pojkar så att de undervisas och utvecklas tillsammans. Vidare huvudresultat framgår i form av ett inkonsekvent pedagogiskt arbete, där lärare istället separerar flickor och pojkar åt, bemöter elever olika i form av stereotypisering och hanterar konflikter olika. Beträffande lärares upplevelser kring jämställdhetsarbetet i skolan framgår att lärare anser ett medvetet språkbruk, ett individanpassat arbete respektive elevernas föräldrar som förutsättningar för jämställdhetsarbetet samtidigt som läroplanen och de styrdokumenten som reglerar skolverksamheten beskrivs som svåra att tyda och arbeta utifrån beträffande jämställdhet. Fortsättningsvis har två nya fynd inom detta forskningsområde identifierats. Det ena berör skillnader i resultatet beträffande lärares bemötande av elever i jämförelse med Skolinspektionens kvalitetsgranskning utförd 2017. Det andra fyndet belyser skillnader inom denna studies resultat i förhållande till den internationella forskningen. Resultaten inom föreliggande studie påvisar att pojkar dominerar lärares diskussioner om jämställdhet och konflikthantering samtidigt som flickor dominerar lärares diskussioner om jämställdhet och konflikthantering inom de internationella resultaten. En slutsats är att det krävs en kontinuitet och tydlighet i form av ett mer konsekvent och systematiskt pedagogiskt arbete med jämställdhet inom skolan.

Studien undersöker några förskollärares syn på deras arbete med jämställdhet och hur de tillämpar jämställdhet i samlingen. Studien är kvalitativ och därför användes både observation och intervju i val av metod. Studiens resultat visar att majoriteten av förskollärarna arbetar med jämställdhet, men det finns avvikande resultat som visar på ojämställdhet. Majoriteten av förskollärarnas arbete med jämställdhet visar att leksaker och miljö framträder som betydelsefulla i deras beskrivning.

Denna studie ämnar att bidra med kunskap till aktuell forskning gällande genusrepresentation i läromedel. Studien syftar således att undersöka hur genus behandlas i tre svenska läromedel för årskurs 4–6 i ämnet samhällskunskap. De läromedel som tillämpades i studien var PULS Samhällskunskap 4–6 Grundbok (2012), Upptäck Samhälle Grundbok (2014) och Utkik Samhällskunskap 4–6 Grundbok (2015). Därnäst avgränsades studien till två konkreta forskningsfrågor. Den första forskningsfrågan ämnade att undersöka hur frekvent representationer av både män och kvinnor i bild förekom enligt könsstereotypiska egenskaper i respektive läromedel. Den andra forskningsfrågan ämnade att undersöka hur frekvent könsbundna respektive könsneutrala pronomen nämns i samtliga läromedlen. Studiens forskningsfrågor undersöktes utifrån studiens teoretiska utgångspunkter, vilka användes som studiens analysverktyg för empirin. Forskningsfråga 1 baserades på Yvonne Hirdmans genusteori medan forskningsfråga 2 baserades på teoretiska redogörelser gällande könsbundna respektive könsneutrala pronomen. Tidigare forskning, som huvudsakligen bestod av fem internationella forskningsartiklar och en svensk granskning av Delegationen för jämställdhet i skolan (2010), visade att ojämställdhet förekom i läroböckerna som studerades, dock olika grader av ojämställdhet. Studien tillämpade kvantitativa metoder, en kvantitativ bildanalys brukades för forskningsfråga 1 och en kvantitativ textanalys brukades för forskningsfråga 2. Resultaten för forskningsfråga 1 visade att majoriteten av läromedlen framställde både män och kvinnor i kvinnliga könsstereotypiska roller. Resultaten för forskningsfråga 2 visade att könsneutrala pronomen förekom fler gånger än könsbundna pronomen i samtliga läromedel.

Denna studie har haft som syfte att redogöra för hur kvinnor och män skildras i olika typer av läromedel för gymnasieskolan. Fokus har legat på läromedel inom ämnet samhällskunskap med en avgränsning kring innehåll som behandlar samhällsekonomi. Undersökningen har rört fyra områden, hur kvinnor och män skildras i text, hur kvinnor och män skildras i bilder, språk och symboler samt om innehållet om kvinnor integreras i materialet i övrigt eller om det finns utportionerat som egna öar. Studien undersöker även om läromedlen utmanar de rådande könsrollerna. De läromedel som behandlats är tryckta och digitala läromedel från några av de största svenska förlagen inom läromedelsbranschen. Till skillnad från många av de läromedelsgranskningar som publicerats tidigare så har de digitala läromedlen en relevant roll. Funderingar kring metod utgick från att det krävdes närläsning av läromedlen vilket gjorde att en kritisk granskning både ur text- och bildperspektiv blev det naturliga valet. Den teoretiska grunden finns i Hirdmans teori om genus, där mannen ses som den normala och kvinnan som den avvikande vilket också avspeglar sig i samhället i stort där mannen har mer makt än kvinnan. Hardings teori om hur kön socialiseras på tre huvudsakliga nivåer i samhället är också viktig för studien, där lärarens och utbildningens roll betonas. Baserat på de teoretiska grunderna har ett operationaliseringsschema byggts upp. Studien visar att läromedlen skiljer sig åt, både avseende hur mycket relevant information som presenteras, hur väl integrerad denna information är samt i vilken utsträckning läromedlet problematiserar och utmanar normer baserade på kön. Ett av läromedlen lyckades i många avseenden visa en informativ, integrerad och problematiserande bild av kön medan de övriga i olika utsträckning lyckades sämre. Läraren behöver aktivt kompensera för de brister som läromedlen har.

Syftet med detta utvecklingsinriktade arbete är att ur ett genusperspektiv eftersträva jämställdhet på fotbollsplanen. Ambitionen med arbetet är att få fler tjejer att använda fotbollsplanen. Detta kan genomföras genom att erbjuda olika lekar/aktiviteter på fotbollsplanen bara för tjejerna. Jag använde aktionsmodellen när jag planerade, agerade, observerade och reflekterade enligt Rönneman (2012). Under fem veckor genomförde jag 10 olika aktiviteter för tjejer och killar, under aktiviteterna dokumenterades det genom observationer och jag fokuserade mina observationer på tjejerna. På grund av covid-19 genomfördes bara en aktivitet med bara tjejerna. I arbetet ingick även intervjuer med tjejerna och killarna. I reflektionen reflekterar jag om tjejernas utveckling under de 10 aktiviteterna. Resultatet visar att tjejerna blommade ut och vågade ta för sig mer och att tjejerna hjälpte och stöttade varandra.

The purpose of the study is to investigate how the portrayal of women and their role has changed in textbooks between the years 1988-2016. The study´s point of departure has been three textbooks for the social studies subject for upper secondary school. Three studies have been conducted for the study, 1988, 1996 and 2016. Each year is represented by a textbook. The study aims to contribute knowledge about how women have been portrayed over time and what role women are attributed through the study of textbook images. The questions that answered the letter of intent were: What is the proportion of pictures of women in the textbooks between the years 1988-2016? In what way are the women described in the textbooks between the years 1988-2016? How does the portrayal of women change in the textbooks from 1988-2016? The study of textbooks has been a natural feature. This is because the textbooks are most often an element in teaching that teachers, especially new graduates, use to get a teaching that meets the control documents' requirements for teaching (Ammert, 2011, p. 17; Sparrlöf, 2012, p. 6). Textbooks for upper secondary school were also given because the textbooks convey certain information that becomes a truth for the students (Tingsten, 1969, p. 13, 281). The survey is both quantitative and qualitative. The textbooks have been compiled quantitatively through a table where the reader can see how many pictures there are of men and women respectively. The survey is also qualitative because semiotics has been used as a method to analyze the textbooks' images. The theory for the study has been a gender perspective where the textbooks have been studied based on this. The textbooks have shown that the quantitative presence of images of men is dominant throughout all three textbooks. The study of the textbooks shows a change in how women are portrayed. The change means that the women have been portrayed in roles as caring and supportive as the women have had professions such as nurses, midwives and primary school teachers. To the fact that the women in the later book from 2016 have more leading roles as the pictures show that women have a greater chance of influencing the development of society by being activists and politicians et cetera. Keywords: gender, gender equality, textbooks and social studies teaching

Studien ”Landskrona Bois tjejsatsning och dess påverkan på omgivningen” handlar om genomförandet av en satsning på tjejfotboll i en elitförening som under sin 103-åriga historia endast haft dam/tjej verksamhet under korta perioder. Fotbollen är en mansdominerad idrott och sägs vara skapad ”av män för män” vilket visar på den underordnad kvinnorna har i förhållande till männen i denna idrott. Detta är något vi kan se sken av än idag, men klubbar runtom i Sverige blir allt mer medvetna om situationen och jobbar för en mer jämställd idrott. Men varför gör de det egentligen?Studiens syfte är att lyfta frågan om varför det har blivit aktuellt just nu? Men behandlar även område såsom fotboll ur ett genusperspektiv och hur synen på fotboll utvecklats under de senaste åren ur ett genusperspektiv. Andra huvudfrågor som försöker besvaras i studien är hur andra föreningar med tjejverksamhet påverkas av ett tjejfotbollsprojekt i Landskrona Bois? Och hur väljer klubben att marknadsföra detta projekt, och varför gör klubben så?Studien har genomförts med en kvalitativ metod, där semi-strukturerade intervjuer och observationer har varit metoden för insamlingen av mitt empiriska material. Detta har genomförts med nyckelpersoner i föreningen och observationer vid tillfällen då projektet har genomförts. Resultatet i studien visar tendenser på en medvetenhet om att jämställdheten är viktig, samtidigt som det visar sig att påtryckningar utifrån kan vara en förutsättning för att föreningar ska ta ansvar i frågan och skapa förutsättningar för just jämställdhet. Detta behöver nödvändigtvis inte vara något negativt utan kan istället vändas och tolkas som ett positivt arbete för en mer jämställd idrott. Vidare visar även resultatet att genomförandet och balansen mellan att göra något för stort eller göra det tillräckligt är väldigt viktig. Det är viktigt vid denna typen av projekt att inte tar över tidigare verksamheter. Detta skulle istället kunna ge motsatt effekt för projektet. / The study "Landskrona Bois investment in women´s football and its effect on the environment" is about the implementation of an investment in girls football in an elite association that, during its 103-year history, only had women's / girls activities for short periods. The football is a male-dominated sport and is said to be created "by men for men", which shows that the subordinate women are in relation to the men in this sport. This is something we can see even today, but clubs around Sweden are becoming more aware of the situation and working for a more equal sport. But why do they do that? The purpose of the study is to raise the question of why it has become relevant right now? But it also mentions areas such as football from a gender perspective and how the view of football has evolved over the last few years from a gender perspective. Other main questions that are being answered in the study are how other girls football clubs are affected by a girls football project in Landskrona Bois? And how does the club choose to market this project, and why does the club do that? The study has been completed with a qualitative method, where semi-structured interviews and observations have been the method of collecting my empirical material. This has been done with key people in the club and observations on occasions when the project has been completed. The outcome of the study shows trends of awareness that gender equality is important, while it appears that external pressure is a prerequisite for football clubs to take responsibility for this issue and to create conditions for equal gender equality. This does not necessarily need to be a negative thing. But can instead be reversed and interpreted as a positive work for a more equal sport. Furthermore, the result also shows that the implementation and balance between doing something too big or making it sufficient is very important. It is important for this type of project not to take over previous activities. This could instead give the opposite effect to the project.

Jämställdhet är idag ett hett ämne i samhällsdebatten och detta syns i både tidningar och olika medier. Det är stora diskussioner om huruvida det ska vara jämställt på arbetsplatser och att kvinnor och män ska ha lika rättigheter och lika lön, men hur ser det ut där allt börjar, nämligen i förskolan? Vi har genom kvalitativa studier undersökt detta. Syftet med studien var att synliggöra hur förskolor konstruerar miljö och material samt dokumentation utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv genom kvalitativa intervjuer med förskollärare och barnskötare samt miljöobservationer av avdelningar. Detta gjordes för att se hur förskollärarna och barnskötarna resonerade kring miljön samt hur den framställdes och användes av barnen i relation till jämställdhet och genus. Studiens resultat grundade sig i fyra intervjuer med pedagoger verksamma i förskolan och miljöobservationer av dessa fyra pedagogers fysiska avdelningar. Intervjuerna och observationerna genomfördes på både privata och kommunala förskolor. Eftersom jämställdhet är ett stort och mångfacetterat ämne att undersöka ur ett didaktikvetenskapligt perspektiv valde vi att fokusera på det material förskolorna erbjöd, hur pedagogerna resonerade, vad barnen valde att leka med samt hur dokumentationen framställdes utifrån kön. Anledningen till att vi valde just dessa utgångspunkter var för att Läroplan för förskolan 2018 skriver att det ingår i förskollärarens arbete att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten för att alla barn ska ha möjligheten att utvidga sina perspektiv och val oavsett vilket kön de har (Lpfö18, s. 12). Vi applicerade detta på materialet i förskolan genom att barnen ska ha möjlighet att göra fria val. För att analysera vårt empiriska material utgick vi från Vygotskijs sociokulturella perspektiv och kompletterade med genusteorin av Hirdman samt flera olika författare. Det vi kom fram till var att barnen lekte till stor del könsneutralt, vilket innebar att det inte förekom enbart stereotypa lekmönster exempelvis pojkar leker med pojkar och flickor leker med flickor och barnen lekte till stor del med blandat material. Det kan bero på att miljöerna var könsneutralt konstruerade med könsneutralt material: bland annat låg fokus på att låta barnen själva skapa sitt material. Pedagogerna var även måna om att konstruera lokalerna utifrån barnens intressen, göra dem tillgängliga och att förändra lokalerna över tid för att göra rummen så intressanta som möjligt. Vi menar alltså att förskolorna framstått som jämställda, men något varierande resultat kring detta framkom i observationerna.

No description available.

This study examines the Sweden Democrats gender equality policy from a feminist and intersectional perspective. Through an analysis of ideas and ideology it is examined if the Sweden Democrats gender equality policy is a way of justifying an anti-immigration and anti-Muslim policy. The results show difficulties in identifying patterns within the Sweden Democrats adoption of gender equality, but also provide support for previous research demonstrating that the Sweden Democrats gender equality policy in the immigration issue is a way of justifying an otherwise controversial point of view.