Skillnaden mellan kvinnor och män i det svenska arbetslivet har förändrats sedan början på 60-talet. Jämställdhetspolitiken har haft som mål att minska dessa skillnader och flera insatser som stärker jämställdheten mellan män och kvinnor har genomförts. Ett antal studier visar att jämställdheten mellan män och kvinnor har förbättrats dock att det fortfarande finns en del kvar att göra. Den här studien syftar till att undersöka hur skillnaderna mellan män och kvinnor på den svenska arbetsmarknaden ser ut, framför allt avseende inkomst. Skillnaderna i det svenska arbetslivet är ett såväl brett som komplext ämne och är möjligt att förklara från en rad olika teoretiska perspektiv. I den här studien presenteras Humankapitalteorin, som föreslår att människors kunskaper, färdigheter och andra erfarenheter antas höja produktionsförmågan som förvärvats genom investering i utbildning. Humankapitalteorin kompletteras med genuskonstruktivistiskt perspektiv som tar sin utgångspunkt i genusstrukturer som vi socialiseras in i. Vi presenterar även strukturell diskriminering som inbegriper negativ särbehandling som beror på regelverk, maktstrukturer eller normer i samhället som helhet. Den könssegregation vi ser på arbetsmarknaden inbegriper att kvinnor och män avancerar sig till positioner med större ansvar och högre lön i olika utsträckning. Denna studie kan med hjälp av International Social Survey Program 2017 visa att det finns en skillnad mellan män och kvinnor och att skillnaden kvarstår även fast de har samma ålder, yrke, utbildning och arbetstid. En oförklarad skillnad som inte humankapital, könssegregation och genuskonstruktivism har givit svar på. Analysen består dels av tabeller, hypotesprövning med chi2- test och signifikansnivåtestning. Resultatet diskuteras i relation till ovan nämnda teorier, teoretiska begrepp, tidigare forskning och val av metod.

I detta examensarbete har fritidspersonalens praktik och medvetenhet med ett genus perspektiv studerats. Frågeställningarna handlar om hur fritidspersonal inom fritids förhåller sig till elevernas upplevda kön, hur medvetna de är om sitt förhållningssätt och hur de motiverar sina ageranden. Kvalitativa intervjuer och observationer har används som metod. Resultatet visar att det finns en stor medvetenhet kring förhållningssättet och att det är jämställt på många områden, men att det finns utvecklingsområden. Det är märkbart att fritidspersonalen är mer eller mindre medvetna om att arbetet med genus och jämställdhet är något som behöver arbetas mer med. Dock ser de inte arbetet som omöjligt, utan det finns ett intresse till förbättring.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur ensemblelärare vid estetiska programmet på gymnasiet uppfattar begreppet genus och integrerar jämställdhet i ensembleundervisningen. Studien har fokuserat på två kön, nämligen tjejer och killar, vilket inte betyder att uppsatsens innehåll förnekar existensen av flera kön. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Tre ensemblelärare från samma gymnasieskola har deltagit i studien, vars svar har analyserats utifrån begreppen genusmönster och jämställdhet. Resultat av genomförd studie har visat de intervjuade ensemblelärarnas medvetenhet om eventuella genusmönster och könsskillnader i ensembleundervisningen. Dock bygger deras undervisningsmetoder på att inte fokusera på skillnaderna mellan tjejer och killar, utan främst se personen bakom könet. Enligt studiens resultat är ensemblelärares uppgift att tillhandahålla alla elever lika förutsättningar gällande platstagande och agerande i samspelssituationer och utveckling av musikaliska och tekniska kunskaper och förmågor. Studien har också visat att ensemblelärarna är medvetna om vissa elevers underordnade position i samspelssituationer, vilket lärarna löser genom att uppmärksamma dessa elever och utvidga deras handlingsutrymme.

Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om förskollärares uppfattningar om kön och genus i förskolan. Frågeställningarna handlar om hur förskollärare beskriver och bemöter flickor och pojkar utifrån ett genusperspektiv och hur de uppfattar kön och genus i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och två observationer i förskolan har jag kunnat ta del av det. Resultatet visar på att förskollärare gör en skillnad på flickor och pojkar både i bemötandet och sättet att prata med barnen beroende på kön. I intervjuerna kom det fram att det är den äldre generationen som oftast gör skillnad och bemöter barn olika beroende på kön. De informanter som nyligen hade gjort klart sin utbildning hade en annan uppfattning att motverka traditionella könsmönster i förskolan och arbetade aktivt med detta. Det kom fram att samhället påverkar barnen i stor utsträckning beroende på kön. Studien visar även att förskollärare känner att de har för lite kunskap om på vilket sätt de kan arbeta för att motverka traditionella könsmönster och genus i förskolan. Resultatet analyserades och kopplades till tidigare forskning och den sociokulturella teorin och genusteorin.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka motiv till och upplevelse av att ta ut föräldraledighet på ett normbrytande sätt genom kvalitativa intervjuer med sju intervjupersoner. Intervjuerna analyserades därefter med hjälp av en tematisk analys. De resultat som kommit fram är att normer av ett jämställt uttag av föräldraskap och nya former av jämställda förhållanden har underlättat för intervjupersonerna att själva ta ut en mer jämställd föräldraledighet då det inte ansetts som något avvikande i deras omgivning att göra så. Att intervjupersonerna tillhör medelklassen, är högutbildade eller arbetar inom kvinnodominerade yrken har därför troligtvis haft en påverkan på uttaget av föräldraledigheten då de tenderar att ta ut föräldraledigheten mer jämlikt. Vidare har man kunnat urskilja ett mönster av att intervjupersonerna som fördelat föräldraledigheten jämlikt även delar mer lika på hushållsarbetet i stor omfattning. De nya normerna bryts mot de gamla normerna vilket ger en komplexitet. Mammorna och papporna i studien har uppgett att de upplevt olika förväntningar från samhället. Mammorna upplevde att samhället förväntar sig att de ska ta hand om barnet och ta ansvar för barnet i högre utsträckning än vad de upplevt att papporna förväntats göra. Papporna upplevde att de i stället ska ta på sig rollen som uppmuntrar barnet till sport men även att de upplevt att samhället inte förväntar sig att de ska vara omhändertagande om barnet i samma utsträckning som mammorna. / <p>2021-06-02</p>

Denna systematiska litteraturstudie lyfter vad tidigare forskning säger kan främja förskolans systematiska jämställdhetsarbete. Syftet med studien är att skapa kunskap om vad som lämpar sig bäst för att främja förskolans systematiska jämställdhetsarbete. Syfte och frågeställningbesvaras genom att undersöka vad tidigare forskning lyft fram som centrala aspekter i förskolans arbete med jämställdhet. Resultatet presenteras utifrån 30 artiklar där det centrala ämnet är jämställdhet. Vi har använt oss av sex olika sökalternativ vid framtagningen av artiklarna. Fyra inkluderingskriterier användes för att avgränsa artiklarna så enbart de relevanta artiklarna för vår studie kvarstod. Sedan kodades materialet och fem olika teman framkom som betydelsefulla i jämställdhetsarbetet. Dessa teman är 1) Kunskapen om jämställdhetsbegreppet, 2) Kunskapen om maktens möjligheter och utmaningar, 3) Arbetssätt och förhållningssätt, 4) Språkets betydelse, 5) Utformningen av lekmiljön. I resultatet lyfts bland annat förskollärarens arbetssätt och förhållningssätt fram som viktiga aspekter för att få till ett systematisktjämställdhetsarbete. Resultatet belyser också aspekten kring osäkerheten omjämställdhetsarbetet då verksamma inom förskolan saknar kunskaper om ämnet. Goda kunskaper krävs för att utforma ett gott systematiskt jämställdhetsarbete och förhoppningsvis kan vi bidra med det utifrån vår studie. Vår forskningsfråga som ska hjälpa oss besvara detta lyder: Vilka forskningsbaserade aspekter lyfts fram som viktiga för få till ett ändamålsenligt systematiskt jämställdhetsarbete i förskolans verksamhet?

I denna studie analyserades två läroböcker ur populära läromedelsserierna Happy och Magic ur ett intersektionellt perspektiv för att undersöka deras överensstämmelse med skolans värdegrund (Lgr11). Böckernas karaktärer låg till grund för analysen. Analysen visade på allvarliga brister i representationen av minoriteter och icke-normativa egenskaper. Det tas endast hänsyn till jämlik representation av kön och (i viss mån) etnicitet, andra faktorer som könsöverskridande identitet, funktionsvariation, sexualitet/alternativa familjeformer eller religion tas inte hänsyn till överhuvudtaget. För att kunna använda dessa böcker i engelskundervisningen och samtidigt kunna skapa ett tryggt sammanhang för eleverna rekommenderas därför komplettering med andra, mer inkluderande läromedel eller användning av mer intersektionella läroböcker.

Detta examensarbetes syfte är att undersöka hur förskolepersonal arbetar med den del av förskolans uppdrag som handlar om jämställdhet och likabehandling. Jag har försökt närma mig dessa ämnen genom att använda mig av en kvalitativ studie där mitt fokus har varit semistrukturerade intervjuer. I genomgången av litteraturen kan man se tydligt att män och kvinnor behandlas olika och att det är något som börjar redan i låg ålder. Resultatet som framkommer i denna studie visar på att det finns en vilja att arbeta både med jämställdhet och likabehandling i förskolan men att det finns en viss okunskap om vad begreppet jämställhet betyder. I resultatet kan man också se att det viktigaste för förskolepersonalen är att arbeta för allas lika värde och främja arbetet kring de olika diskrimineringsgrunderna. Slutet av denna studie består av en metoddiskussion där för och nackdelar diskuteras kring den valda metoden. Sedan fortsätter det med en resultatdiskussion där litteratur kopplas samman med det resultat som har framkommit. Slutet på denna studie är en sammanfattande reflektion där jag som författare reflekterar över det som har kommit fram under studiens gång.

In this essay I have researched different prerequisites for women to engage as coaches, referees or board members within basketball in Luleå between the years 1969 to 1989. The different prerequisites that have been analyzed are economic and social and possibilities for competence development. To find answers for this I have researched change in gender balance in board meetings and among coaches but also how questions about equality have been discussed in meetings and if actions have been made to include more women. The prime material has been protocols from board meetings and movement stories from The Basketball Association of Norrbotten and Gammelstads Basketball Club. The content in these have been connected to national guidelines that was formed by the National Sports Association during the twenty years that the essay is limited to. The result shows that it has been difficult for women to take place within decision makings in basketball. Most board members, coaches and referees have often been men and the underrepresentation of women was not presented as a problem in the beginning. Even when women have taken place in boards and have started to work more actively with equality, the formulation of problems have often considered women to be the reason that there is inequality. Despite the problems, basketball in Luleå has achieved a more even gender balance in boards compared to sports on a national level. On the other hand, inequality is still a fact on the coaching side.