No description available.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på hur pedagoger på två förskolor bemöter flickor respektive pojkar ur ett genusperspektiv. Ett ytterligare syfte har varit att sedan ställa detta emot den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (lpfö98).För att ta reda på detta gjorde jag undersökande fallstudier, där ett flertal observationer har varit utgångspunkten.Resultatet av denna studie visar att pedagoger i förskolan ur ett genusperspektiv bemöter pojkar och flickor annorlunda. Den visar även att detta bemötande ej är i enlighet med den kursplan som pedagogerna på förskolan skall följa.

Detta examensarbetes syfte var att ta reda på ifall en skola i Skåne ger pojkar och flickor lika goda möjligheter och förutsättningar för lärande, genom att ur ett genusperspektiv undersöka tre pedagogers förhållningssätt vad det gäller talutrymmet och det språkliga samspelet med eleverna.För att uppnå mitt syfte har jag under sammanlagt nio lektioner observerat hur pedagogerna fördelat talutrymmet och hur många frågor samt följdfrågor de ställt till pojkar respektive flickor i klasserna. Jag har även tittat närmare på vilken sorts uppmärksamhet pedagogerna gett eleverna samt hur de valt att placera elevernas bänkar i klassrummet. Tidigare forskning från 90-talet visade att pojkar hade bäst möjligheter och förutsättningar för lärande bl.a. eftersom de fick större talutrymme än flickor. Pojkar fick även flest antal frågor av pedagogen och fick vidareutveckla sina svar oftare än flickor. Resultatet av min studie är att det på den skola jag gjort mina observationer inte är någon skillnad på det talutrymme eller på den uppmärksamhet pojkar och flickor får. Inte heller när det gäller antalet frågor och möjligheten att vidareutveckla sina svar kan man se någon skillnad. Ur denna synpunkt ger alltså den undersökta skolan sina elever lika goda möjligheter och förutsättningar för lärande oberoende av kön. Möjligen kan detta antyda att jämställdheten i skolan har ökat på detta område de sista 10-15 åren.

Syftet med vår studie är att ta reda på vilken syn sex kvinnliga och två manliga förskollärare har på manliga kolleger i förskoleverksamheten. Vi var intresserade att ta reda på vilka reaktioner en nyanställd man kan tänkas möta i förskolan.Undersökningen gjordes med kvalitativa intervjuer med sex kvinnor, yrkesverksamma som förskollärare och två yrkesverksamma manliga förskollärare. De sistnämnda intervjuades via telefon. Resultatet visade i enlighet med tidigare forskning att de intervjuade var överens om att det behövs fler manliga förskollärare och det viktigaste syften var att män skulle fungera som en manlig förebild för de barn som saknade detta. Vissa farhågor fanns t ex var några respondenter oroliga för att män inte skulle behöva ta del av alla arbetsuppgifter och att föräldrar från andra kulturer inte skulle vilja att män arbetade i förskolan med mindre barn. Slutsatsen man kan dra är att män som vill börja arbeta inom barnomsorgen i allmänhet kan känna sig välkomna men att de måste hävda sin yrkesroll före sin könsroll och att de måste se till att få ta del av verksamheten fullt ut.

Genus och jämställdhet är områden som finns inskrivet i Läroplan för förskolan, Lpfö 98, reviderad 2010. Således ligger det i förskolans uppdrag att på ett eller annat sätt implementera detta i den pedagogiska verksamheten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man aktivt och medvetet kan arbeta med genus och jämställdhet i förskolan. För att få svar på detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med fem förskollärare, yrkesverksamma på olika förskolor inom samma kommun. Undersökningen resulterade i att några arbetsområden utkristalliserades, nämligen bemötande, böcker och sånger, miljö och möblering samt arbete i pojk- och flickgrupper. Den största och viktigaste kategorin för informanterna visade sig vara bemötandet av barnen. Även kompetensen lades fram som en viktig punkt utan vilken genusmedvetet arbete, enligt pedagogerna, blir en omöjlighet. Förhoppningen är att arbetet ska kunna ge blivande och redan yrkesverksamma förskollärare kunskap, tankar och idéer om hur man i praktiken kan arbeta med genus och jämställdhet i förskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur blivande förskollärare talar om genus och vilka föreställningar de har om begreppets innebörd i koppling till det kommande jämställdhets-uppdraget i förskolan. De teoretiska begreppen som ligger till grund för denna studie är till stor del definierade utifrån Hirdmans genusteori. Begreppen som använts som verktyg för analysen av denna studie är genus, kön, genussystemet, jämställdhet och jämlikhet. Studien bygger på empiri utvunnet ur intervjuer med fem förskollärarstudenter om hur de talar om genus. Resultatet visar att studenterna talar om genus som något komplext. De diskuterar begreppets innebörder på olika nivåer beroende på hur de relaterar till begreppet och vilka föreställningar de har om det. Vidare visar resultatet att studenterna talar om genus som en kunskapsfråga. De menar att genus inte får tillräcklig plats i utbildningen och att de därför behöver söka kunskap om ämnet på egen hand för att bättre kunna åta sig förskolans jämställdhetsuppdrag.

Jämställdhetsfrågan är ett aktuellt ämne i skolan och samhället. Barn och ungdomar påverkas och influeras av familj, kamrater, media och skolans förhållningssätt till jämställdhet. Med de tankarna i bakhuvudet har vi valt att fördjupa oss inom genusvetenskapen. Vi har observerat lärares förhållningssätt gentemot sina elever ur ett genusperspektiv på skolor i södra Sverige. Resultaten vi har kommit fram till skiljer sig, i vissa fall, från litteraturen. Vår studie visar att antal frågor och tid som elever får från sin lärare, är jämt fördelat mellan könen, vilket motsäger det som står i litteraturen. Studien visar vidare att förhållningssättet lärarna har mot sina elever skiljer sig beroende på elevernas kön vilket även bekräftas i litteraturen vi läst. / The teachers' approach in a gender perspective - regarding mathematic lesson

Regeringen stärkte i början av tvåtusentalet arbetet med jämställdhet genom att införa strategin jämställdhetsintegrering i alla politikområden vilket även är metoden som ska ligga till grund för skolans jämställdhetsarbete. Syftet med studien är att utifrån gymnasielärares perspektiv undersöka hur styrdokument såsom skollagen och läroplanen påverkar lärares jämställdhetsarbete i gymnasieskolan. Eftersom skolan är en del av den offentliga förvaltningen och lärarna offentliga tjänstemän och därmed närbyråkrater kommer teorin om närbyråkrater att användas. I och med sin yrkesroll har lärarna till uppgift att verkställa politiskt fattade beslut varpå Lundquist teori om policyimplementering kommer att användas. Eftersom min studie utgår från aktörers perspektiv lämpar sig den kvalitativa metoden fallstudie således väl. Åtta lärare på olika skolenheter på en gymnasieskola i Norrbotten intervjuades. Trots styrdokument som fastställer att alla elever ska ges en likvärdig utbildning visar resultaten av studien i enighet med tidigare forskning att skolan i Sverige inte kan anses vara jämställd. Under intervjuerna framkom skillnader mellan lärarna på de teoretiska programmen och de praktiska, likväl som mellan kvinnor och män. För att lärarna ska kunna arbeta med policyimplementering krävs det att de förstår, kan och vill arbeta med det. Lärarna kan anses vara med benägna att införa jämställdhetspolicy när de anser att behovet finns och adresserar en verklig utmaning. Att policyn är flexibel kan också anses vara någonting positivt då lärarna ges möjlighet att arbeta med jämställdhet utifrån deras egna idéer. Samtidigt är det någonting riskabelt, då inte alla lärare har samma tankar och idéer om hur jämställdhetsarbetet bör bedrivas. Samtidigt som viljan är det som i slutändan tycks vara vad som avgör lärarnas arbete med jämställdhet, är det också det som är svårast att förändra. Dessutom saknas det i princip uppföljning på lärarnas arbete och deras handlingsutrymme är så pass stort att de, om de vill, skulle kunna välja bort arbetet med jämställdhet. För de lärare som både förstår, kan och vill arbeta med jämställdhet är arbetet ändå inte enkelt. Om men det finns styrdokument som fastslår att skolan ska vara jämställd fostrar samhällets normer flickor och pojkar olika redan från födseln. Något som även tyder på att Sverige, som trots att det är ett av de mest jämställda länderna i världen, ändå präglas av normer och beteenden kopplat till kön som resulterar i olika förväntningar.

Trots att det lagts ner mycket tid senaste åren på jämställdhetsarbete i revisionsbranschen är det långt ifrån jämställt och främst på de högre positionerna. Det vill säga att revisionsbranschen är mansdominerad och forskningen menar att det beror på att revisionsbranschen präglas av manliga normer och värderingar. Strukturen, främst den hierarkiska, menar forskningen leder till en icke jämställd arbetsplats. Tidigare forskning har visat att för att skapa jämställdhet på arbetsplatsen krävs det att medarbetarna är medvetna om problemet och vad det innebär. Att skapa en medvetenhet och en vilja till att förändring är viktiga faktorer att ta hänsyn till. Men få studier har studerat hur de anställda faktiskt upplever jämställdhet och arbetet med jämställdhet i organisationen. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur jämställdhet i organisationen upplevs bland anställda i revisionsbranschen samt hur medvetna de är om jämställdhetsarbetet som sker i organisationen. I den teoretiska referensramen redogörs tidigare forskning om den hierarkiska strukturen, kultur, homosociala relationer samt social role theory som kan vara eventuella orsaker och problem som gör att jämställdheten begränsas i organisationer. Syftet med studien har studerats genom 7 kvalitativa intervjuer med främst revisorsassistenter men även en senior och en manager. Empirin i studien visar att respondenterna är överens om att deras arbetsplatser upplevs jämställda och att ingen hierarkisk struktur förekommer. Empirin visar också att trots att det finns en medvetenhet om problemen med jämställdhet är det inget som diskuteras eller pratas om. Slutsatserna visar att respondenterna är medvetna om förekomsten av fördomar och stereotyper inom branschen som påverkar kvinnors positioner. De är även medvetna om den hierarkiska strukturen som finns inom branschen och den bristande jämställdheten som finns på högre positioner. De erkänner att förändring behövs och föreslår åtgärder som utbildning och ökad medvetenhet. Till sist visar slutsatserna att policys är inget som prioriteras i organisationerna, mycket få respondenter är medvetna om dessa. / Despite the fact that a lot of time has been spent in recent years on equality work in the auditing industry, it is far from equal, especially in the higher positions. That is to say, the auditing industry is male-dominated, and the research suggests that this is because the auditing industry is characterized by male norms and values. The research also believes that the structure, mainly the hierarchical one, promotes an unequal workplace. Previous research has shown that in order to create equality in the workplace, it is necessary that the employees are aware of the problem and what it means. Creating an awareness and a willingness to change are important factors to take into account. But few studies have studied how aware the employees actually are about equality and the work with equality. The purpose of the essay is to investigate how gender equality in the organization is experienced among employees in the auditing industry and how aware they are of the gender equality work that takes place in the organization. In the theoretical frame, previous research on the hierarchical structure, culture, homosocial relations and social role theory is described, which can be possible causes and problems that limit gender equality in organizations.. The purpose of the study has been studied through 7 qualitative interviews with mainly accounting assistants but also a senior and a manager. The experience in the study shows that the respondents agree that their workplaces are perceived as equal and that there is no hierarchical structure. Empiric evidence also shows that despite the fact that there is an awareness of the problems with gender equality, there is nothing that is discussed or talked about. The conclusions show that the respondents are aware of the existence of prejudices and stereotypes in the industry that affect women's positions. They are also aware of the hierarchical structure within the industry and the lack of equality in higher positions. They recognize that change is needed and suggest measures such as education and increased awareness. Finally, the conclusions show that policies are not a priority in the organizations, very few respondents are aware of them

Syftet med uppsatsen var att genom semistrukturerade intervjuer med blivande och nyblivna heterosexuella pappor undersöka attityder till och upplevelse av föräldraledighet hos pappor. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys vilket resulterade i tre teman: De ekonomiska skälens paradox, Att få välja själv och Betydelsen av andra. Empirin har analyserats i förhållande till teorin ”Doing gender”. I analysen framkom implicita attityder gällande könsroller genom att männens bidrag till familjeekonomin var ett vanligt argument för hur de valt att lägga upp föräldraledigheten. Vidare visade även studien att regler kring vilken grad av ansvar pappor förväntas ta skiljer sig mellan könen och att vi genom att förhålla oss till dessa regler reproducerar könsstereotypa föreställningar om vad som betecknas som manligt och kvinnligt.