Syftet med denna studie är att undersöka högstadielärares upplevelse av sex- och samlevnadsundervisningen kopplat till jämställdhet och köns- och sexualitetsnormer. En kvalitativ metod har tillämpats i studien och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats utifrån en tematisk analys. Resultatet av den insamlade empirin har diskuterats utifrån teoretiska perspektivet socialkonstruktivism och tidigare forskning. Studien visar på att undervisande lärare i sex- och samlevnad arbetar med jämställdhet och köns- och sexulitetsnormer i undervisningen på olika sätt. Studien visar även på att lärare upplever att det finns brister och utmaningar i undervisningen vilka medför att det är upp till varje lärare att själv skapa sig en bild och tolka hur denne ska utforma undervisningen. Således rekommenderas att lärare ges en mer omfattande utbildning om sex- och samlevnad och att utformningen av lärandemålen preciseras ytterligare för att minska tolkningsutrymmet av vad utbildningen innebär och ska innehålla. / <p>2019-06-04</p>

Problemformulering och syfte: Syftet är att undersöka hur individer med sjukdomen endometrios bemöts samt hur sjukdomen kommuniceras visuellt. Frågorna som besvaras är: ”Hur blir ett urval endometriosdrabbade bemötta inom vården?”, ”Vad är viktigt i bemötandet av endometriosdrabbade enligt ett urval av vårdpersonal?” samt ”Hur kan visuell kommunikation förbättra vardagen för endometriosdrabbade?”.Metod och material: Två olika huvudmetoder används i undersökningen. Den första är en kvantitativ enkät som ett urval endometriosdrabbade i en Facebookgrupp besvarade. Den andra är en intervju som ett snöbollsurval av vårdpersonal besvarade. Både enkäten och intervjun skickades ut och besvarades digitalt. Vidare har en visuell research utförts genom en analys av de första fyra hemsidorna vid en sökning på ordet ”endometrios” på Google.Huvudresultat: Resultatet av studien visar att majoriteten av urvalet endometriosdrabbade har blivit negativt bemötta av vården, och att de efterfrågar en större förståelse, att bli betrodd för sina symptom och att bli mer lyssnad på. Dessa ord återkommer i resultatet av den andra frågeställningen som var riktad till vårdpersonal. Båda urvalen var överens om vad som är viktigt, men det ser inte ut så idag i praktiken. Den tredje frågeställningen som rör visuell kommunikation visar att det bör användas på många sätt för att skapa en bättre vardag för endometriosdrabbade. Viktiga faktorer visar sig vara ökad förståelse för endometriosdrabbade samt förbättrad information om sjukdomen.

Trots att män och kvinnor sedan länge har haft rätt till lika stor del av föräldraledigheten i Sverige är uttaget av föräldraledighet mellan män och kvinnor fortfarande inte jämställt. Därav syftade denna studie att undersöka en del faktorer och dess påverkan på mäns föräldraledighetsuttag i Sverige. Forskning har bland annat pekat på att det finns ett samband mellan individfaktorer hos män, så som utbildning och inkomst, och deras föräldraledighetsuttag. Även mäns och kvinnors resurser och egenskaper i relation till varandra inom ett parförhållande står ofta i fokus i studier och teorier gällande jämställdhet inom familjer. Syftet med denna studie var därför att undersöka om mäns utbildningsnivå samt skillnader i utbildning, inkomst och ålder inom par kan förklara mäns uttag av föräldraledighet i Sverige. I studien användes datamaterial från Levnadsnivåundersökningen (LNU) år 2010. Datamaterialet har i första hand samlats genom intervjuer och postenkäter. Den del av LNU som studeras är män som vid undersökningstillfället var sammanboende med kvinnlig partner med endast gemensamma hemmaboende barn födda mellan 1992 och 2010. Även partnerdelen av LNU används i studien. Den slutgiltiga respondentgruppen som analyserades bestod av 583 individer. Inledningsvis presenteras medelvärden av mäns föräldraledighetsuttag ur kategorierna för de hypoteser som undersöks. Vidare prövas studiens hypoteser med hjälp av linjära regressionsanalyser. Studien visar framförallt att i en heterosexuell relation där kvinnan tjänar mer än mannen, och med det menas mer än 3000 kronor i månaden före skatt, så tenderar mannen att ta ut mer föräldraledighet. När det gäller mäns utbildningsnivå, samt relativ ålder mellan män och kvinnor inom par samt relativ utbildning inom par finner studien inget statistiskt signifikant stöd för att detta skulle påverka mäns föräldraledighetsuttag.

Syftet med studien var att undersöka om och hur kvinnor upplever att deras föräldraskap och föräldraledighet har påverkat deras arbetssituation i förhållande till tre förutbestämda huvudteman: löneutveckling, karriärmöjligheter och det mentala hälsotillståndet. Syftet var även att undersöka vad kvinnorna ansåg vara de bakomliggande faktorerna till deras upplevelser. Studien var av kvalitativ ansats då vi strävade efter att få en sådan djup förståelse och beskrivning av fenomenet som möjligt. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer med tio kvinnor som analyserades med en tematisk analys. Resultatet visade att upplevelserna var både negativ och/eller positiv och att kvinnor upplevde att deras arbetssituation kan påverkas negativt av föräldraskap och föräldraledighet. I studien uppmärksammas två specifika underteman som samtliga kvinnor ansåg vara de främsta bakomliggande orsakerna till deras upplevelser: förena arbete med föräldraskap och chefen

This study explores the depiction of fathers in older and contemporary literature. Based on the aim to examine equality problems in relation to the process of family-forming, the essay draws conclusions from the literature aided by theories on gender and masculinity. Through a narrative analysis, the study intend to compare the depictions to show on continuities or lack thereof.Through clarifying the contextual background of the works, the content has been studied through terms of equality, masculinity issues and stereotypical depictions of gender.The study has shown that the depiction of fathers confirm and cement differences between genders, masculinity as a carrier of violence and a correlation in the identification of one’s fatherhood with the exercise of power. By illustrating these conclusions the study aims to provide a basis for teaching equality in upper secondary schools in accordance with the curricula.

Revisorsprofessionen är en profession som under en längre tid verkat som ett manligt reservat. Problematiken som infinner sig inom revisorsprofessionen är emellertid att den är könssegregerad. Kvinnorna finns främst representerade på lägre positioner. Revisionsbyråerna hänvisar ojämställdheten till den inbyggda trögheten och lutar sig tillbaka på tillförligheten att framtiden kommer medföra en jämställd revisorsprofession. Professionen har under det senaste decenniet mottagit ökade krav på att integrera ett jämställdhetsarbete i den dagliga verksamheten. Studien ämnar därav att undersöka, bidrar revisionsbyråernas reella jämställdhetsarbete till en ökad jämställdhet? Syftet med studien är att skapa en förståelse för revisionsbyråernas jämställdhetsarbete. Vidare ämnar studien att analysera om det föreligger diskrepans mellan revisionsbyråernas dokumenterade och reella jämställdhetsarbete. Detta genom att (1) kartlägga revisionsbyråernas jämställdhetsmål samt (2) identifiera vilka tillvägagångssätt som revisionsbyråerna tillämpar, för att säkerställa att jämställdhetsarbetet leder till en ökad jämställdhet. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Studiens empiriska data samlades in stegvis. Den sekundära data samlades in genom att observera revisionsbyråernas hållbarhetsredovisningar. Den primära data samlades in genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer, varav två kontorschefer. Studien pekar ut en huvudsaklig slutsats om revisionsbyråernas jämställdhetsarbete. Slutsatsen är att det föreligger en diskrepans mellan de stora revisionsbyråernas centrala jämställdhetsplaner och jämställdhetsprocesser .Den identifierade diskrepansen uppenbarar sig mellan de byråinterna faktorerna och jämställdhetsprocesserna. Förslag till vidare forskning är att undersöka vilka tillvägagångssätt som revisionsbyråerna kan tillämpa för att integrera jämställdhetsprocesserna i den dagliga verksamheten.

Denna uppsats undersöker den svenska debatten om surrogatmoderskap och hur den visar på ideologiska skillnader inom den feministiska rörelsen. Detta görs genom en diskursanalys av 89 stycken debattartiklar från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Frågeställningarna i studien är: ”Vilka diskurser dominerar i debatten kring surrogatmoderskap i Sverige?” samt ”Hur beskrivs surrogatmodern i debatten kring surrogatmoderskap i Sverige?” Den teori som används är främst Susan Markens beskrivning av den politiska förståelsen av surrogatmoderskap, som i denna studie testas i en svensk kontext. Även Michel Foucaults teori om diskursiva undergrupper används.   Analysen visade att det i debatten fanns flera gemensamma diskurser, såsom att jämställdhet, kroppslig integritet och barnets bästa bör eftersträvas. Det fanns även två tydliga diskursiva undergrupper i debatten som placerade surrogatmodern i mycket olika subjektspositioner. De som förespråkade surrogatmoderskap beskrev henne som en godhjärtad, självständig och rationell aktör. De som motsatte sig surrogatmoderskap beskrev henne istället som någon som exploateras och förtrycks av strukturer såsom patriarkatet, klassamhället och kolonialismens efterverkningar. Detta gick i stor utsträckning i linje med vad Markens beskriver. Det här ansågs även spegla grupperingar inom den feministiska rörelsen relativt tydligt med å ena sidan de som fokuserar på individens frihet, och å andra sidan de som fokuserar på strukturers förtryck. Genom att se detta som ett resultat av olika diskurser och diskursiva undergrupper ges ökad förståelse för dessa ideologiska skillnader inom denna politiska rörelse.

Syftet med studien är att undersöka mäns engagemang i organisationer som arbetar för jämställdhet. Totalt har sex män som på olika sätt engagerar sig i jämställdhetsfrågor intervjuats med en semistrukturerad intervjumetod. Utifrån genus och maskulinitetsteori analyseras frågor som varför männen engagerar sig, vad de vill uppnå samt vilka reaktioner de möter i sitt engagemang. Resultaten i studien visar att männen motiveras till att engagera sig främst av en vilja att förändra maskulinitetsnormer utifrån individuella skäl, men vill i sitt engagemang påverka andra män och på så sätt även bidra till en strukturell förändring. Det blir även tydligt hur männens vilja till engagemang utgår från ett antivålds perspektiv där de anser att deras plats som män är efterfrågad och central. Vidare visar resultatet att männen främst möter positiva reaktioner i sitt engagemang och att de upplever sig bli bekräftade, negativa reaktioner och svårigheter i engagemanget kopplas till sammanhang där en machokultur råder och de försöker bryta mot maskulinitetsnormer. / <p>2019-06-03</p>

Denna studie är baserad på material från tre svenska hemsidor som driver ideella arbeten kring hur män ska involvera sig i jämställdhetsarbetet. Studiens syfte är att analysera hur figurationen av den jämställda mannen återges och hur den skiljer sig från en föreställd traditionell manlighet. Med stöd från maskulinitetsteorier och Butlers (1990/2007) begrepp den heterosexuella matrisen visar studien på hur maskulinitet ofta skapas i ett jämförande med det Andra. Undersökningen fokuserar på fem centrala teman i materialet som inkluderar hur manlighet förstås i relation till femininitet, papparollen, manlighet som heterosexuell, mäns våld samt hur den svenska manligheten även bygger på en idé kring vithet. I bakgrunden finns den svenska jämställdhetsdiskursen som bär på en förståelse för en binär könsuppdelning. Studien stödjer sig på ett diskursteorietiskt förhållningssätt i analysdelen där språk och uttryck i materialet undersöks för att ringa in föreställningar kringjämställd maskulinitet.

Syftet är att få ökad förståelse för skillnader och likheter som finns mellan hur det manliga respektive det kvinnliga ledarskapet arbetar med jämställdhetsfrågor inom ramen för sitt CSR-arbete. Studien upptäckte att det fanns stora skillnader mellan hur de manliga och de kvinnliga respondenterna uppfattade arbetet med jämställdhet. De manliga respondenterna upplevde att jämställdhetsarbetet ofta styrdes av den övergripande CSR-policyn. De kvinnliga respondenterna upplevde däremot att det kvinnliga ledarskapet arbetade med jämställdhet i större omfattning och mer noggrant än det manliga ledarskapet.