Syftet med denna studie är att analysera hur fyra läromedel inom SFI (svenska för invandrare) återspeglar och beskriver det svenska samhällets etniska mångfald och jämställdhet mellan könen.  Analysen är uppdelad i två delar varav en är av kvantitativt slag där förekomsten av “svenska” och “icke-svenska” namn samt feminina och maskulina namn räknas. Den andra delen är en kvalitativ analys som går djupare in i texterna för att upptäcka eventuella mönster och skiftningar som ger indikationer på författarnas inställning till mångfald och jämställdhet.  Studiens resultat är mångtydigt på grund av de fyra böckernas olikheter och den komplexitet frågan om etnicitet och jämställdhet rymmer. I stora drag visar analyserna att alla böcker lyfter fram etnisk mångfald sett till kvantiteter av ”icke-svenska” namn på figurerna i böckerna men samtidigt tyder resultatet i den kvalitativa analysen på att  två av fyra böcker har tendenser till segregation och/eller assimilation.  Gällande jämställdhet framkommer det av den kvantitativa analysen att alla fyra böcker representerar könen jämställt sett till procent. En av böckerna återger endast bilden av stereotypa könsroller medan det i de andra går att skönja en strävan efter att bryta dessa normer.

The purpose of the study is to describe how children use material and what gendered gender roles are done in children's games at preschool. This I have studied through four observations on a department in a selected space that I am calling for the building space. The earlier research is based on being a boy or girl. Therefore, with this study, I want to see which gender roles the children do in the preschool regardless of the biological gender. I have emanated from poststructural and posthuman perspective that is relevant to my purpose because it is consistent with how children are made gender roles and not already are. Since the material is a big part of the study, posthumanistic viewpoint gets an important part as the material is seen as an agent in children's subject creation. From theories I have found concepts that are used to understand the analysis of the results. The study shows that the material in preschool is largely gender neutral and that the children often create gender neutral roles. There are materials that are difficult available as evidence of gender material and the children often mention gender-like games like mom, dad, children but rarely take these roles in play. A role that returned in my study was "dog" which can be seen as a gender-neutral role. Keywords: Gender equality, gender roles, preschool, material, play.

Lärarens uppdrag är mångsidigt: hen ska ge eleverna möjlighet att inhämta kunskap samtidigt som att hen ska ha ett jämställdhetsuppdrag. Beroende på vilka ämnen man undervisar är man knuten till en viss ämnestradition när det gäller läroboksanvändning. Denna studie fokuserar på två läromedel (Génial 1 och Escalade 1) som används i ämnet franska på gymnasiet. Dessa läromedel analyseras ur ett genusperspektiv för att undersöka om lärobokens innehåll följer läroplanens jämställdhetsmål. För att kunna besvara en sådan frågeställning presenteras en forskningsbakgrund med definitioner av centrala begrepp som är relevanta för denna studie. En kvantitativ innehållsanalys som metod är grunden till hur analysen ska gå till väga. Resultaten är tydliga: inget av de analyserade läromedlen uppnår läroplanens jämställdhetsmål. Jämställdhetsarbetet anses vara obefintligt eller otillräckligt för att nå det som Skolverket förordar.

Studien syftade till att undersöka hur manliga förskollärare uppfattar traditionella könsmönster i sitt arbete. Studien genomfördes med en kvalitativ ambition och semi-strukturerade intervjuer med åtta manliga förskollärare utgjorde grund för studien. Resultatet analyserades utifrån ett feministiskt poststrukturellt perspektiv och visade att de manliga förskollärarna påverkades av de traditionella könsmönster som ännu existerar på förskolan och detta är något männen måste förhålla sig till och utveckla strategier för att möta. I studien framkommer att vårdnadshavarnas och personalens utbildningsnivåer påverkar nivån av jämställdhet i förskolan.

Denna studie avser undersöka Sverigedemokraternas (SD) och Nordiska motståndsrörelsens (NMR) användning av jämställdhet, utifrån hur de skriver om jämställdhet, nation, kön, feminism, familjepolitik och/eller hbtq-frågor. Studien är komparativ och jämför NMR:s och SD:s sätt att använda jämställdhet i sin politiska retorik. För det används diskursanalytisk metod och empirin består av partiprogram och artiklar från vardera parti. Den teoretiska ansatsen utgår från jämställdhet, svenskhet, familj och heteronormativitet. Min analys av materialet visar att det finns både likheter och skillnader vad gäller SD:s och NMR:s sätt att skriva om jämställdhet kopplat till kön, hbtq och familj, men att deras retorik kring jämställdhet ändå utgår från samma kärna. Skillnader finns i att NMR inte använder begreppet jämställdhet i lika stor utsträckning som SD vad gäller att beskriva sin egen politik. SD:s sätt att skriva om jämställdhet i relation till sin egen politik gör jämställdheten till en fråga som främst berör kvinnor, trots att de uttrycker att de anser att jämställdhet ska handla om både män och kvinnor, medan NMR i större utsträckning skriver om män. Båda partier kopplar jämställdheten som något svenskt eller nordiskt, för att sedan ställa det i motsats till de icke-svenska, eller invandrarna, som icke jämställda – här blir jämställdheten en tillgång. Samtidigt ser de också feminism och genusvetenskap som problem för samhället, främst i form av att den splittrar familjen som grund. Detta skapar en dubbelhet i hur de använder jämställdhet, där hotet mot det svenska samhället kommer både inifrån och utifrån Sverige.

BakgrundI bakgrunden beskrivs genus och jämställdhet utifrån ett historiskt perspektiv samt genom aktuell forskning. Även internationell forskning tas upp. Begrepp som är aktuella för studiens område lyfts fram och beskrivs. De normer som finns i samhället kring kvinnligt och manligt presenteras. Miljö, material och barnlitteratur diskuteras utifrån ett genusperspektiv. Kompensatorisk pedagogik, könsschablonsdiket och könsblindhetsdiket lyfts fram. Förskolans samarbete med vårdnadshavare belyses ur ett jämställdhetsperspektiv.SyfteVårt syfte är att ta reda på hur pedagoger i förskolan talar om och resonerar kring genus och jämställdhet.Frågeställning:Hur blir pedagogernas resonemang synliga när de talar om genus och jämställdhet?Hur synliggörs olika språkdiskurser i pedagogernas tal?MetodStudien grundar sig i en kvalitativ metod med intervju som redskap. Urvalet är tio stycken verksamma pedagoger inom förskolan.ResultatResultatet presenteras utifrån en genusanalys samt en diskursanalys. Resultatet visar på olika sätt att tala och resonera kring genus och jämställdhet. Pedagogers språkbruk synliggörs med fokus på pronomenanvändning. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND:I det här avsnittet har vi redogjort för tidigare forskning inom genusområdet samt vad somstår i förskolans styrdokument. Tidigare forskning har vi valt att dela in i tre delar, pedagogernasbemötande av barn, genus formas i interaktion med andra och könsidentitet och könsroller.Vi upptäckte att pedagogernas förväntningar på barnen ligger till grund för att de behandlarbarnen olika och därmed blir barnen bemötta på olika sätt.SYFTET:Syftet med vår studie är att tillföra diskussion om det finns någon skillnad i uppmärksamhetenriktad mot flickor och pojkar i matsituationen respektive lärarledda aktiviteter.METOD:Vi har gjort observationer som vi sedan använt som grund för intervjuer med tio stycken pedagoger.När man vill se och fånga helheten använder man en kvalitativ undersökning. Metodenanvänds i dess naturliga miljö och målet är att få förståelse för ett visst område. Denkvalitativa forskningsprocessens utgångspunkt ligger i de förutfattade meningar och den förståelsesom forskaren har om det som undersöks.RESULTAT:De intervjuade pedagogerna svarade att de ser barnen som individer och inte som pojkar ochflickor. Samhället har sina normer för vad som anses vara feminint och maskulint, men pedagogernaanser att de inte förstärker dessa normer genom sitt arbete med barnen utan att dearbetar på ett könsneutralt sätt.

The purpose of this Master's thesis is to examine if stereotype gender patterns are showing, and how they are showing, in the picture books that have the highest number of loan in Sweden’s three biggest cities. It is also a purpose to show if these gender patterns can be compared to the outlook on gender in the curriculum. The method used is a qualitative text analysis. 13 picture books are analyzed on the basis of Yvonne Hirdman’s theories on gender and Maria Nikolajeva’s theories on children’s literature. It is the descriptions of characters that are target for the analysis. There are four types of character description: looks, actions, relationships and inner description. These are then set in relation to gender theories. The result of the study shows that stereotype gender patterns is still present in these kinds of books but there is also a visible change. Many of the books have at least one character that is not all stereotype. Often it is the looks that are traditionally male/female. Actions are not that stereotype and a tendency towards more sensitive boys are seen. Maybe because there still is a higher number of boys than girls in the picture books. The outlook on gender is not the same as in the curriculum but there seems to be a change towards it. This change can be something that library users and librarians are aware of, but it can also be an unconscious change that is connected to the society’s outlook on gender. / Uppsatsnivå: D

This master’s thesis investigates how six Swedish public libraries integrate equality aspects in their user oriented activity. The theoretical starting point for the study is that Sweden is a part of a gender system characterized by gender separation and male superiority, as described by the Swedish historian Yvonne Hirdman and theories that argue that femininity and masculinity are social constructions. Another starting point is that the library sphere cannot be separated from the gender inequality in society. Since the library is part of a gender system that value individuals who are seen as males and separates men and women, some of the library users may be neglected. Research shows that there are significant differences between men’s and women’s usage of public libraries, which could be an indication that women and men do not have the same access to the library’s services. Qualitative interviews were performed with six librarians in order to gather data. The conclusions drawn from this study were that the investigated libraries did not work on a conscious level with equality in their user oriented activity. One of the main reasons for this was that the informants did not consider the differences between the sexes’ usage of the library as an equality issue. They also lacked clear directives from the steering documents and their view on gender was based on a biological ideology, which sees differences between the sexes as natural. / Uppsatsnivå: D

This thesis investigates gender equality at a few Swedish elementary school libraries, and how school librarians at these libraries work with gender equality issues. It is a semi-structured interview study conducted with staff at seven elementary school libraries. Several policy documents state that the school should be a gender-equal environment, but previous research shows that there is still a lack of gender equality, and that staff often treat boys and girls differently. It also shows that boys and girls are often portrayed in a gender-stereotypical way in children’s literature. The theoretical framework consists of a combination of theories on gender equality and gender science based on the work of Eva Mark and Yvonne Hirdman. The empirical material was analysed from both of these perspectives. The results show that most librarians try to some extent to incorporate gender equality issues during book talks, book clubs, and group reading sessions, and try to discuss common gender stereotypes with the students. The librarians show an awareness of the importance of gender equality, but say that they lack the right tools and support from the school management to address these issues in an efficient and professional manner. In order to achieve gender equality in school libraries, there needs to be an overall analysis of both staff and students attitudes towards, and comprehension of, the meaning of gender equality. There is also a need to look at how stereotypical notions of gender influence people's behaviour and opportunities, and what could be done to change these. / Program: Bibliotekarie