Syftet med studien var att beskriva, tolka och förstå olika aspekter och sammanhang som kan påverka kvinnors chefskarriärer. Avsikten var att ta reda på vilka eventuella orsaker som kan ligga bakom varför kvinnor är underrepresenterade i organisationers högsta positioner. Webbformulär med narrativ utgångspunkt användes för att samla in kvinnors berättelser. Berättelserna innehöll deras personliga erfarenheter med koppling till syftet. Genom att sammanställa teori samt det empiriska materialet kom vi fram till olika aspekter och sammanhang som kan ha en påverkan. Några av dessa aspekter var exempelvis utbildning, utformning av livspusslet och identitet. Många olika aspekter kan påverka kvinnors chefskarriärer, vilket resulterar i ett omfattande ämnesområde. Aspekterna kan samspela med varandra eller ha en enskild påverkan. Vad som varit utmärkande i studiens resultat är att normer i samhället kan ha inflytande på hur kvinnor är representerade på de högre positionerna i organisationer.

Studiens syfte har varit att undersöka hur gymnasieelever i behov av stödinsatser upplever gymnasieskolans likvärdighet utifrån jämställdhet och funktionsvariation beträffande stödinsatser. Syftet var även att undersöka hur specialpedagoger beskriver sitt uppdrag beträffande stödinsatser gällande likvärdighet utifrån jämställdhet och funktionsvariation. Studien är en kvalitativ intervjustudie med en hermeneutisk ansats. Åtta intervjuer har genomförts på en skola, där sex gymnasieelever i behov av stödinsatser samt två specialpedagoger har intervjuats. Analysen av resultatet gjordes med hjälp av det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP). Empirin tematiserades och fyra teman togs fram: Kommunikation, lärande och stödinsatser; kommunikation, delaktighet och relationer; kommunikation, identitet och jämställdhet; kommunikation på organisationsnivå. Resultatet tyder på att den aktuella skolans organisation har svårigheter att säkra likvärdigheten utifrån jämställdhet och funktionsvariation för eleverna. Specialpedagogerna och eleverna beskriver att lärarna arbetar på olika sätt med inkludering och att elevernas stödbehov inte alltid kommuniceras till alla lärare. Här beskrivs de enskilda relationerna mellan lärare och elev som avgörande för elevernas stödinsatser. Konsekvensen kan bli att elevens tillgång till stödinsatser görs beroende av elevens kommunikativa kompetens samt lärarens kompetens och lärarens förväntningar utifrån genus. På en skola bör tillgången till stödinsatser därför säkerställas organisatoriskt och inte vara beroende av de enskilda relationerna, för att ge eleverna en likvärdig utbildning.

Syfte: Syftet med studien är att få en ökad förståelse för ledarskapets betydelse för social hållbarhet i form av jämställdhet i små kunskapsföretag.   Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod och har genomförts genom tio semistrukturerade intervjuer med ledare och medarbetare på tre små kunskapsföretag inom den företagsfrämjande sektorn.   Resultat & slutsats: Resultatet visar att ledarskapet är av stor betydelse för ett framgångsrikt arbete med jämställdhet som en del av social hållbarhet. Studien identifierar en modell för hållbart ledarskap för jämställdhet och påtalar ett behov av ett mer systematiserat arbete för kvalitativ jämställdhet.   Examensarbetets bidrag: Vi har identifierat områden i det hållbara ledaskapet som vi uppfattar har stor betydelse för ledarens framgång i hållbarhets- och jämställdhetsarbete med fokus på organisation och ledarskap. Detta har bidragit till att utveckla en teoretisk modell av företagens jämställdhetsarbete. Vi menar att små kunskapsföretag kan tillämpa modellen för att leda och utveckla det kvalitativa jämställdhetsarbetet till att bli organisationsövergripande, samt ha den som grund för att skapa och behålla en inkluderande arbetsplatskultur med regelbunden och systematisk uppföljning.     Förslag till fortsatt forskning: Studien visar att det finns behov av fortsatt forskning som studerar hur modellen kan implementeras och verifieras i små kunskapsföretag. Det finns även behov av ytterligare studier av hur det kvalitativa jämställdhetsarbetet kan utvecklas till att skapa jämställt hållbara organisationer över tid. Ytterligare förslag till fler studier är att mer detaljerat definiera varje element av hållbart ledarskap som vi identifierat samt studera hur ledare bäst kan utveckla dessa element.

Sverige har i jämförelse med andra länder kommit långt i frågan om jämställdhet och jämställdhetsarbete har en lång tradition inom just offentlig sektor. Trots detta är den könsmärkta kulturen svår att bli av med. Region Västerbotten planerar att genomföra en jämställdhetsutbildning för sin HR-stab och för att klargöra utgångsläget innan utbildningsinsatsen så genomfördes denna studie. För att utröna om genusordning och kön har betydelse för upplevelsen av jämställdhet var syftet att utifrån kön beskriva och analysera hur man inom HR-staben skattar jämställdheten och sitt bidrag till jämställdhetsarbetet på arbetsplatsen. Som metod användes en enkät där alla anställda i HR-staben skattade sig själva och sin arbetsplats i förhållande till jämställdhetsrelaterade påståenden. Resultatet sammanställdes genom index och redovisas i förhållande till kön och ålder. De centrala fynden visar att många inte upplever att sexism förekommer, däremot råder tvetydighet kring kränkande behandling som tycks förekomma i större utsträckning. Kvinnor befinner sig i majoritet på arbetsplatsen och upplever sig generellt mer delaktiga, involverade och medvetna än männen. Det visar sig inte minst i fristextsvaren där kvinnor i högre utsträckning valde att lämna synpunkter vilket lämnar oss med frågor kring männens tankar. Denna studie bidrar med en större förståelse för de utmaningar som arbetsgruppen kan arbeta med under sin kommande utbildning. En uppföljande studie skulle kunna ge svar på om utbildningen har gett önskade effekter på organisationskulturens uttryck eller om det lett till återställande resultat.

<p>Frågeställningarna som presenteras i uppsatsen är om flexibel arbetstid kan leda till att kvinnor och män delar mer jämställt på hushållsarbetet samt om flexibel arbetstid påverkar konflikterna i hushållet om fördelningen av hushållsarbetet och hur parterna arbetar. Bakgrunden till detta är att flextid i debatt framställs som något självklart positivt. Ett hjälpmedel för kvinnor att uppnå balans mellan arbete och familj. Något som i sin tur skulle öka jämställdheten i hemmet och förbättra kvinnors situation på arbetsmarknaden.Utifrån den teoretiska referensramen och den tidigare forskningen formuleras två hypoteser:1.Flexibel arbetstid har ingen betydelse för fördelningen av hushållsarbete.2.Flexibel arbetstid minskar meningsskiljaktigheter med partnern när det gäller hushållsarbete och/eller egen och partners arbetstid.Syftet med uppsatsen är att testa om flexibel arbetstid leder till ökad jämställdhet i hemmet samt mindre slitningar mellan familj och arbetsliv.Studien är kvantitativ och baseras på den femte och senaste av levnadsnivåundersökningarna; LNU 2000 som bygger på intervjuer med 5411 personer om deras levnadsvillkor.I undersökningen medverkar alla yrkesverksamma kvinnor som har en yrkesverksam partner (man) vilket är 919 stycken. Av dessa 919 kvinnor har 58 procent flexibel arbetstid.I den första analysen var syftet att granska sambandet mellan flexibel arbetstid och fördelningen av hushållsarbetet. Resultatet av den linjära regressionsanalysen visar att estimaten inte blir signifikanta när jag kontrollerar för den egna arbetstiden vilket pekar på att det är arbetstidens längd och inte flextiden i sig som påverkar den totala hushållsarbetstiden.I den andra analysen var syftet att titta på om flexibla arbetstider påverkar makarnas konflikter om hushållsarbete och/eller egen eller partnerns arbetstid. Resultatet av den logistiska regressionsanalysen visar att kvinnorna med flextid löper 1,5 gånger så stor risk att ha konflikter om arbetstid och hur hushållsarbetet ska fördelas jämfört med kvinnor utan flexibel arbetstid. Sambandet är signifikant på tioprocentsnivån.</p>

<p>Det är mycket aktuellt med att ordna mentorprogram för kvinnor och i höst ska regeringen anordna ett sådant för att få fram fler kvinnor i ledande positioner. Det finns en hel del studier som tyder på att organiserade mentorprogram för kvinnor är ett effektivt sätt att öka antalet kvinnor på ledande positioner. Syftet med denna studie är att ta reda på vad Stockholm Zonta VI mentorprogram för kvinnor i karriären har betytt för deltagarna samt vad de anser är orsaken till den låga representationen av kvinnor på ledande positioner. Jag har genom sex semistrukturerade intervjuer med adepter tagit reda på hur de upplevt programmet och vad det givit dem. I min analys har jag tagit hjälp av teorier från genusvetenskapen med Hirdmans (1988) genussystem och organisationsteorier med genusperspektiv av Lindgren (1999) och Wahl m.fl (2001). Resultatet/analysen har jag delat in i teman; mentorn - relationen, nätverk, yrkessituation samt mentorprogram och kvinnor i karriären. Det framkom att de som haft en fruktbar relation till sin mentor själva anser att de haft en positiv utveckling både när det gäller sitt ledarskap och sin karriär. Adepterna menade att en bra mentor ska kunna driva adepten vidare i sin utveckling med frågeställningar kring vad adepten vill och vilka drivkrafter de har. En mentor ska också våga ta obekväma resonemang med sin adept. Att Stockholm Zonta VI endast har kvinnliga mentorer att erbjuda upplevde adepterna som positivt. De menade att kvinnliga mentorer har en större förmåga att förstå kvinnors villkor att göra karriär då de själva har den erfarenheten. De får med alla dimensioner, både privat och yrkesmässigt. Adepterna upplevde dock inte att de utökade sitt nätverk under programmets gång. De uppfattade att arrangören inte hade det som mål eller syfte då det inte ordnades särskild aktivitet för detta ändamål. Att mentorprogram är bra för karriären i allmänhet och i synnerhet för kvinnor var något adepterna ansåg. Några av adepterna upplevde att programmet haft en stor direkt inverkan på deras karriärutveckling medan de, vilka var missnöjda med mentorrelationen, inte upplevde någon inverkan. Många adepter menar att det är skillnad på hur män och kvinnor bemöts i arbetslivet. Framförallt upplever de att kvinnor måste vara bättre och prestera mer än män för samma uppgift. Enligt forskning hör det sannolikt samman med att kvinnor har högre krav på sig från omvärlden när de väl kommer upp i hierarkin. De högre kraven hänger i sin tur ihop med att det finns få kvinnor på ledande positioner. En annan orsak de uppfattade var att män tillsätter män. En lösning till problemet såg adepterna i att nya generationer har ett annat sätt att se på jämställdheten och att det med automatik kommer lösa sig i och med att nästa generation tar plats i maktsfären.</p>

<p>I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och</p><p>1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.</p><p>Fenomenet kallas ”the leaky pipeline” och liknar den akademiska världen vid ett</p><p>läckande rör där kvinnor läcker ut i högre utsträckning än män. Också i Sverige, och vid</p><p>Stockholms universitet, verkar kvinnor ”läcka ur systemet”; trots att kvinnor idag</p><p>generellt har bättre universitetsbetyg än män, är andelen kvinnor som fortsätter att</p><p>studera på högre nivåer fortfarande låg.</p><p>Stockholms universitet har jämställdhet som ett av sina grundläggande mål, och</p><p>sociologiska institutionen är en av de institutioner som har störst andel kvinnliga</p><p>studenter. 80 procent av studenterna och drygt hälften av doktoranderna är kvinnor.</p><p>Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.</p><p>Fortfarande dominerar män bland lektorer och professorer på institutionen och de</p><p>senaste åren har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjänst. Eftersom fasta tjänster</p><p>är eftersträvansvärda inom universitetet är det viktigt att studera hur rekryteringen till</p><p>dessa tjänster går till.</p><p>Syftet med denna uppsats är att se om det förekommer en jämställd rekrytering av</p><p>lektorer vid Sociologiska Institutionen på Stockholms Universitet. Genom ett</p><p>diskursanalytiskt tillvägagångssätt analyseras därför sakkunnighetsutlåtanden till</p><p>samtliga tjänstetillsättningar av lektorer mellan åren 2003 till 2007.</p><p>Uppsatsens resultat visar inte på något systematiskt missgynnande av kvinnor.</p><p>Däremot är kvinnor kraftigt underrepresenterade bland sakkunnigas toppkandidater.</p><p>Endast 4 av de 16 topp-fyra-placerade var kvinnor. Slutsatsen är att hur man disponerar</p><p>sin tid efter avlagd doktorsexamen är av högsta vikt för ens möjligheter till befordran.</p><p>Det som värderas högst visar sig vara hög forskningsmässig produktivitet av hög kvalité</p><p>En potentiell källa till sämre förutsättningar är därför främst att ägna för mycket tid åt</p><p>undervisning och publicera mindre, något som verkar vanligare bland kvinnor.</p>

<p>Studiens utgångspunkt var att beskriva och analysera vilka föreställningar som ungdomar på gymnasieskolans omvårdnadsprogram har om genus. I bakgrunden beskrivs hur skolan utvecklats ur ett genusperspektiv, samt ges några nedslag i den aktuella forskningen som bedrivs inom området. Den teoretiska ramen består av Pierre Bourdieus (1998) vetenskapliga analys om mäns makt över kvinnor, samt Berit Ås (2004) härskartekniker. Studien var av kvalitativ karaktär och metoden som använts har varit kvalitativ intervju. Antalet intervjuer som genomfördes var åtta. Materialet bearbetades utifrån Lantz (1993) allmänna modell för databearbetning. Resultatet visade att de föreställningar som fanns om tjejer var att de förväntas vara tysta, vårdande, skötsamma och duktiga. Utseendet var viktigt för tjejer och de hade höga krav på sig själva när det gällde studieresultat. De föreställningar som ungdomarna gav uttryck för när det gäller killar, var att de var högljudda, hårda, kaxiga och vågade stå för sina åsikter. Killar beskrevs också som aktiva och de ville ha uppmärksamhet och höras mer. Det fanns några av ungdomarna som till en början hade svårt att uttrycka särskilda föreställningar på de olika könsrollerna, med motiveringen att det inte berodde på kön hur man är, utan på individ. Dessa ungdomar visade sig i andra delar av intervjun ändå kunna ge olika bilder av killar/respektive tjejer, vilket kunde vara ett uttryck för att det är svårt att leva upp till de värderingar som man hade i praktiken. När det gäller klassrumssituationen visade studien att ungdomarnas föreställningar var att tjejer höll en lägre profil än vad killarna gjorde. Flera av ungdomarna i studien berättade att lärarna i skolan behandlade tjejer och killar likadant, men kunde ändå ge exempel på att det faktiskt skiljde sig åt i praktiken.</p><p>The starting point of the study was to describe and analyse wich form of conception youths in upper secondary school had about gender. In the first part of the study it is described how the school has evolved from a gender-based point of view and gives a few examples in the current research. The theoretical frame consisted of Pierre Bourdieu´s (1998) scientifical analysis about mens power over women and Berit Ås´(2004) tehniques of roling. The study was of qualitative character and the method wich has been used is qualitative interview. The number of interviews conducted was eight. The material was worked upon based on Lantz (1993) general model. The results showed that the forms of conception that existed about girls were that they were expected to be silent, caring, well-behaved and capable. A girl cared more about their look and had high demands on theirselves. The form of conception the youths mentioned when it came to boys was that they were loud, rough, and cocky, and dare to stand up for their opinion. The boys were also described, as being more active than the girls, wants more attention and make more noise. There were a couple of the youths that first had a bit difficult to express certain forms of conception on the different sexual roles with the explanation that it was not about wich sex you are but instead wich person. These youths still showed examples on different pictures of boys/girls in other parts of the interview, wich could be an expression in how hard it can be to live up to the valves that you have in practical life. When it came to the situation in the classroom, the study showed that the youth’s forms of conception were that the girls held a lower profile than the boys. Many of the youths in the study said that the teacher in the school treated girls and boys equally but could still give examples that it actually was differences in practical life.</p>

<p>Syftet med denna undersökning har varit att granska några föräldrars tankar kring genus- och jämställdhetsarbete i förskolan. Med hjälp av enkäter och intervjuer har vi samlat in vårt empiriska material. I enkätundersökningen var deltagandet lågt vilket kan tyda på ett svalt intresse för dessa frågor bland föräldrarna. Intervjupersonerna var dock av den uppfattningen att genus- och jämställdhetsarbete i förskolan är något av stor vikt. Intervjupersonerna var eniga både vad gäller den negativa inställningen till enkönade grupper i förskolan och vikten av förebilder av båda könen bland förskolans personal. Alla föräldrar betonade samhällets och miljöns påverkan på barnens subjektivitetsskapande även om en del menade att det också finns betydande biologiska skillnader mellan flickor och pojkar. När vi bearbetade vårt empiriska material och studerade föräldrarnas uttalanden på djupet tyckte vi oss dock kunna se att samhällets rådande föreställningar om könen som två olika sorter ofta lyser igenom. Vi tror att det är svårt att tänka bortom den rådande diskursen om könen men menar att en viktig del av genus- och jämställdhetsarbetet handlar om att synliggöra de rådande föreställningar som finns och diskutera vad de kan innebära i praktiken.</p><p>The purpose of this survey has been to relate some parents’ thoughts regarding gender and equal opportunity for boys and girls within the preschool program. Our empiric data was collected through questionnaires and interviews. The result of completed and returned questionnaires was lower than expected which may indicate a slackened interest in the topic among the parents. The interviewees however, were in general of the opinion that the gender and equal opportunity within the preschool are of great importance. The interviewees as a group preferred gender mixed groups to single sex groups for their children and also emphasized the importance of both male and female teachers. Even though some parents thought there may be significant biological differences between boys and girls the parents stressed the influence of society and environment on children’s creation of their subjectivity. After a deep review of the collected data, it appears that the general view of the sexes as two different kinds is affecting the parents in their thoughts. We believe that it is difficult to reach beyond the present discourse about the sexes. According to us, it is however important to keep the gender and equality discussion alive and relate common views and opinions with what they can lead to in practice.</p>

<p>Statistiken visar att ju högre upp i en organisations hierarki man kommer desto färre kvinnor finns det. Det intressanta är att titta på de kvalitativa aspekterna bakom statistiken, den många gånger dolda situation och struktur som råder för kvinnor i samhället och i våra organisationer, det vill säga det dolda könsmaktsystemet. Syftet med denna studie var att undersöka viljan och upplevelsen av karriär- och befordransmöjlighet ur ett genusperspektiv. Data samlades in via sju halvstrukturerade djupintervjuer och analyserades sedan med tematisk analys. Resultatet från studien pekade på att kvinnor hade en stark vilja att göra karriär, medan männen hade en mer distanserad inställning. Möjligheterna till att göra karriär var mer villkorat för kvinnorna. Kvinnor måste leva i ett jämställt förhållande, vara drivande och målmedvetna samt ha bra chefer och nätverk som lyfter dem ut i organisationen. Det kommer fram en dold genusstruktur i studiens resultat.</p>