<p>Genom åren har ett flertal forskare påpekat lekens betydelse för barns utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka förskolebarns lekmönster i den fria leken på förskolan. Utgångspunkt för detta var tre frågeställningar som behandlade barns aktivitetsval i den fria leken, om/hur lekvalen skilde sig åt beroende på barnets kön samt i vilken utsträckning de interagerade med det motsatta könet. Enligt förskolans läroplan, Lpfö 98, skall förskolan motverka stereotypa könsmönster och könsroller. På vilket sätt pedagogerna bemöter barnen och hur verksamheten är utformad är avgörande faktorer för att detta mål skall uppnås.</p><p>Undersökningsmetoden i studien var kvalitativ och den genomfördes med observationer där underlaget utgjordes av ett lekkategorischema. Resultaten i undersökningen redovisas i stapel- och cirkeldiagram, dessa har analyserats ur ett genusperspektiv.</p><p>Resultatet av studien visade att barnen i undersökningsgruppen ofta valde könstypiska aktiviteter i den fria leken. Det framgick också att flickorna och pojkarna i stor utsträckning lekte i enkönade grupper men att det heller inte var ovanligt med lek över könsgränserna. Undersökningen visade också att flickorna var mer benägna att söka sig över könsgränserna i leken än pojkarna.</p>

<p>Although Sweden is considered to be one of the world’s most equal countries, studies show that social work to a large extent is characterised of stereotype conceptions about men and women. This implies that clients with addiction problems are treated by there gender belongings and not from there individual needs. The purpose of this qualitative study was to examine how aware the social services are regarding gender perspectives and equal opportunities among male and female addicts. The social workers that were interviewed had different opinions about what extent the gender perspective had in the treatment of the clients. But all interviewed wanted to believe that men and women are treated equally. Altough, the results of our study show that men and women were offered treatment according to gender and traditional gender roles. Women were offered conversational therapy in purpose to make them more feminine while treatment for men was focused on work. In a gender- and socialconstructive perspective the study showed that cultural and social constructed conceptions was affecting the social workers in contact with the addicted clients and a critical attitude towards structural barriers in the society was missing.</p>

<p>Genom en litteraturstudie samt en expert intervju som genomförts av författaren kan slutsatsen dras att skolan skapar, upprätthåller och förstärker rådande könsrollsmönster. Detta trots att det i Lpo94 tydligt står att skolan skall motverka traditionella könsrollsmönster. Detta innebär att skolan dagligen motsätter sig kravet att alla elever skall få en likvärdig utbildning.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva lärares inställning till skolans jämställdhetsuppdrag samt de strategier som förekommer i arbetet med genomförande av uppdraget. Detta har undersökts via intervjuer av tre nu verksamma lärare samt en expertintervju med en nu pensionerad genuspedagog.</p><p>Resultatet av denna undersökning samt tidigare forskning visar att inställningen hos lärare är nyckeln till ett fortsatt gott arbete med jämställdhetsuppdraget. Inställningen visar sig tydligt då lärares strategier för att arbeta med jämställdhetsuppdraget varierar beroende på grad av inställning. Dock skall inte den enskilde läraren hållas ensam ansvarig då det framkommer att ansvariga för den pedagogiska verksamheten, t.ex. rektor, bär ett stort ansvar för jämställdhetsuppdraget aktivt utövas på skolorna.</p>

<p>Den här uppsatsen ämnar svara på frågan om och hur manlig amning kan utmana existerande uppfattningar om maskulinitet. Vi vill analysera hur maskulinitet uppfattas i personernas resonemang genom att undersöka deras argument om manlig amning. De olika uppfattningarna gällande ämnet är fokus för vår undersökning. Genom att använda teorier om genussystemets isärhållande, performativitet och maskulinitet fastställer vi att maskuliniteten är föränderlig och därmed öppen för omförhandling. Slutsatsen blir att manlig amning är kontext – och aktörsbunden, vem som utför amningen, var och hur, avgör om maskuliniteten uppfattas som utmanad eller ej. Men det behöver inte leda till den jämställdhet som en del hoppas på om omförhandlingen av maskuliniteten resulterar i en förstärkning av denna, istället för ett utjämnande av biologiska olikheter.</p> / <p>This paper strives to answer the question if, and how, male breastfeeding could challenge the current perceptions of masculinity. We want to analyse what masculinity consist of for the people expressing their views in this study, by looking at their thoughts of male breastfeeding. The different opinions concerning the subject is the focus of our analysis. By using theories about gender dichotomy, performativity and masculinity we can establish that male breastfeeding unfix masculinity and is therefore open for a possible change. The conclusion is that wether masculinity will be perceived as challenged or not, male breastfeeding depends on the context in which it is carried out, and by whom its is performed. However, this does not have to lead to the gender equality some are hoping for, if it results in a negotiation which strengthens the masculinity instead of evening out the biological differences.</p>

No description available.

<p>Det här är en uppsats om svenskt jämställdhetsarbete. Under lång tid har Sverige haft en familjepolitik med höga mål. Ett av de viktigaste målen idag handlar om jämställdhet mellan män och kvinnor. Uppsatsens syfte är att med hjälp av Mills problemuppdelning i allmänna problem och personliga bekymmer analysera föräldraförsäkringens roll för ett jämställt Sverige och huruvida föräldraförsäkringen kan leda till ökad jämställdhet.</p><p>Vi har använt oss av Tillys teori om kategoriell ojämlikhet, Elias teori om etablerade och outsiders, Giddens struktureringsteori och Mills allmänna problem och personliga bekymmer. Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys av lagen om föräldraledighet, tidigare forskning och statistik.</p><p>Resultatet vi har kommit fram till är att föräldraförsäkringen är ett medel för att lösa ett allmänt problem, men att brister i dess utformning skapar personliga bekymmer hos föräldrarna. Därmed uppfyller inte föräldraförsäkringen kraven på en strukturell lösning på ett allmänt problem och jämställdhet kan inte uppnås.</p>

<p>Studiens syfte är att ta reda på hur pojkar och flickor bemöts ur ett genusperspektiv i klassrummet. Bakgrunden till att vi valde att undersöka detta ämne är att vi under våra verksamhetsförlagda utbildningar har sett tendenser på att pedagogerna gör skillnad på pojkar och flickor vad det gäller bemötande. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av en observation och fallstudie. I vår litteraturbakgrund kunde vi utläsa att skillnad i pedagogers elevbemötande omedvetet gjorts ur ett genusperspektiv. I vårt resultat av fallstudien har vi kunnat konstatera att det inte gjordes någon skillnad i bemötande genom kroppsspråk och kroppskontakt mellan pedagog och elev oavsett kön. Däremot syntes skillnad i bemötandet vid tonläge och ordval. Vi kunde tydligt se att pojkarna dominerade talutrymmet och att pedagogen gav pojkarna extra uppdrag för att hålla dem lugna. Vi tyckte oss kunna utläsa att pedagogen försökte se alla eleverna varje dag och att hon ansåg sig ”ha koll” på genusperspektivet i klassrummet, tyvärr syntes inte detta alltid i undervisningen. Vi anser att genusperspektivet är viktigt att ha med sig både i sitt bemötande och i undervisningen och att detta skulle framgå ännu tydligare i våra läroplaner för att alla pedagoger skall ha en god kunskap.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med vår uppsats är att undersöka förhållningssätt till jämställdhetsarbete inom Forshaga kommun samt vilket tillvägagångssätt kvinnliga och manliga chefer har för att bedriva ett framgångsrikt jämställdhetsarbete.</p><p>Forshaga kommun fick uppdraget att utveckla en personalredovisning i slutet av 1990-talet av dåvarande Svenska kommunförbundet. Sedan dess har personalredovisningen i Forshaga kommun utvecklats ytterligare varje år. En av anledningarna till att personalredovisningen utvecklats sedan dess är att det tillkommit vissa lagkrav. Bland annat rör lagkraven redovisning av sjukfrånvaro vilket Forshaga kommun anpassat sig till. Innan uppdraget att utveckla en personalredovisning kom så fanns statistik angående personal med i årsredovisningen och det var denna statistik som omarbetades och kompletterades till en egen personalredovisning där jämställdhet ingår.</p><p>Forshaga kommun är en kvinnodominerad arbetsplats vilket kan anses bero på den könsordning som råder i samhället där det är tradition att vårdarbete och arbete med barn är kvinnorelaterat. Forshaga kommun arbetar för ökad jämställdhet och det råder ett övergripande önskemål om att få in fler män i verksamheterna.</p><p>Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med anledning av att vi därigenom kan studera förhållningssätten hos de olika individerna vilket enligt Jacobsen (2002) kan vara svårt att utläsa vid en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden utfördes i form av intervjuer och materialet blev primärdata, det vill säga förstahandsinformation. Vi har även använt oss av sekundärdata, andrahandsinformation, i form av material vi tillhandahöll av Forshaga kommun.</p><p>Resultatet av vår studie visar att jämställdhetsarbete, liksom alla andra organisationsförändringar, är en långsiktig förändring av handlingsmönster och förhållningssätt inom en grupp som tar tid. Forshaga kommun har kommit en bra bit på väg och vi anser att de har goda förutsättningar för att kunna arbeta ännu mer framgångsrikt med jämställdhet i framtiden och därmed agera förebild för andra kommuner i landet.</p>

<p>sammanfattning:</p><p>Syftet är att redogöra för hur flickor inom tekniska utbildningar upplever att de blir</p><p>behandlade och bemötta av sina klasskamrater och andra de träffar inom skolans värld.</p><p>Att belysa hur skolsituationen upplevs utifrån jämställdhetsperspektivet är en av aspekterna.</p><p>Ett intressant resultat som framkommit är att tjejerna inte verkar uppleva sig så illa</p><p>behandlade som man tydligt får indikationer om att de i själva verket är, eller är det så att de</p><p>är så vana att ta hänsyn till manligheten att man finner det naturligt att bli behandlad på detta</p><p>sätt. Om man kunde få svar på om det finns något som inte gjorts för att underlätta för tjejer i</p><p>mansdominerade utbildningar.</p> / <p>The purpose is to give an account of how girls within technical education feel they are being</p><p>treated and met by their mail classmates and other people they meet within the world of</p><p>school in mail dominated educations. To illustrate how the school situation is experienced. An</p><p>interesting resolute is that the girls don’t seem to expires that they are treated</p><p>as bad as you can get indication about, or are they just so used to take so much consideration</p><p>to the mails that they think that it is a normal situation. If you could get an answer on if there</p><p>is anything more to do fore the girls to make their way in school easier on the mail dominated</p><p>programs.</p>

No description available.