<p><strong>Sammanfattning </strong></p><p>Uppsatsen behandlar avdragsrätten för arbetskläder sett ur ett jämställdhets- och könsneutralitetsperspektiv.</p><p>Arbetskläder är något alla anställda använder. Det är emellertid ingen självklarhet att kostnaden för arbetskläder ska vara en skattefri förmån och därmed avdragsgill. Förutom skyddskläder framgår i 11 kap. 9 § IL att övriga arbetskläderna ska vara anpassade efter tjänsten men de ska, ur ett lämplighetsperspektiv, inte heller kunna användas privat för att betraktas avdragsgilla. I prop. 1987/88:52 utläses att de yrkesgrupper som utgör exempel för yrken som är i behov av skattefri förmån av arbetskläder är: murare, svetsare, betongarbetare och smidesarbetare. I dessa yrkesgrupper utgörs den kvinnliga yrkesverksamma kåren av i genomsnitt 0,019 procent.</p><p>Syftet med uppsatsen är att utreda om avdragsrätten idag behöver förändras. Detta med hänsyn till att den idag kanske inte uppfyller de krav vi har på jämlikhet och likabehandling ur ett könsneutralt perspektiv. Med ett rättsvetenskapligt tillvägagångssätt fastställer jag rättsdogmatiskt den gällande rätten men även de kriterier som problematiserar dagens lagstiftning. Med en kritisk granskning diskuteras även rättspolitiskt de förändringsrekommendationer som kan göras med hänsyn till de lege ferenda och de sententia ferenda.</p><p>I lagstiftningen regleras att ingen ska diskrimineras på grund av kön. I Sverige har vi även högt uppställda mål när det gäller jämställdhet och i stor utsträckning lever vi i tron att vi lever i ett jämställt samhälle.  Två enskilda motioner har under den senaste tiden lämnats in till riksdagen med förslag om förändring av den aktuella lagstiftningen. De enskilda riksdagsledamöterna upplever lagstiftningen förlegad men även diskriminerande ur ett könsneutralitetsperspektiv.</p><p>RegR har inte prövat tillämpningen av den aktuella lagstiftningen. Prövningstillstånd meddelas inte med motiveringen att det inte finns något prejudicerande intresse.</p><p>Sammanfattningsvis kan konstateras att dagens aktuella lagstiftning kring avdrag för arbetskläder behöver förändras. Uppsatsen mynnar ut i två alternativa förändringsförslag. Antigen behöver RegR ta sitt ansvar och bevilja prövningstillstånd för att utröna hur lagen <em>ska </em>tolkas eller så behöver lagtexten bli mer uttömmande genom tillägg. Det är med hjälp av sådana förändringar som vi kan se en utveckling av en annars statisk tolkning och användning av den aktuella lagstiftningen. Uppsatsförfattaren förespråkar emellertid att det är lagtexten i 11 kap. 9 § IL som bör förses med ett behövligt tillägg i form av ett andra stycke.</p>

<p>Under 1994 fanns i Sverige ett vårdnadsbidrag för föräldrar till små barn, som alternativ till kommunal barnomsorg. Uppsatsen är en kvantitativ studie av uttaget av vårdnadsbidraget 1994. En linjär sannolikhetsmodell används för att utröna hur olika faktorer som påverkade uttaget. De huvudsakliga resultaten är att vårdnadsbidragstagarna i regel var gifta eller samboende kvinnor som tjänade mindre än sina män och arbetade inom kommunal sektor.</p><p>Sannolikheten för uttag minskade med ökande inkomst och om föräldrarna hade högskoleutbildning, medan utbildning inom vård eller pedagogik ledde till en ökad sannolikhet för uttag. Sveriges nya borgerliga regering vill återinföra vårdnadsbidraget varför ett möjligt scenario vid ett sådant återinförande diskuteras.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att belysa värdeladdning och användbarhet hos nio ord för det kvinnliga könsorganet. De ord som behandlas är vagina, fitta, snippa, muff, mutta, sköte, vulva, mus och springa. Uppsatsens grundläggande hypotes är att samtliga nio ord är värdeladdade och att inga ord är neutrala i den bemärkelsen att de kan användas oproblematiskt i uppsatsinformanternas vardag.</p><p>En enkät som berör igenkänning och användning av orden, uppfattning om dem, samt de¬ras eventuella positiva eller negativa klang har besvarats av 75 kvinnliga gymnasieelever på estetiska programmets tredje år. 23 informanter är från en skola i Stockholmsregionen medan 52 informanter är från en skola i Skåne.</p><p>Undersökningens resultat analyseras och förklaras med stöd av Laclau & Mouffes diskursteori, Sapir & Whorfs hypotes om språkets inverkan på vår uppfattning av omvärlden, Hirdmans genusteori samt tidigare forskning som är relevant för uppsatsämnet.</p><p>Uppsatsens resultat visar att hypotesen verifieras.</p>

Syftet med uppsatsen är att belysa flickors och pojkars olika villkor i skolan samt att undersöka vilka konsekvenser dessa får för den muntliga kommunikationen. Genom uppsatsen vill jag också belysa hur arbetet med jämställdhet kan bedrivas på olika skolor och i olika klasser. Jag vill dock påpeka att det är jämställdheten mellan elever i skolan som jag har tittat på, inte mellan lärare eller annan personal på skolan. I litteraturgenomgången redovisar jag några olika makt- och dominans processer som finns mellan könen och hur lärare, skolan och elever på olika sätt påverkar könsrollerna. Jag redogör kort för hur språk och makt hör samman och tar upp olika aspekter kring talutrymme och hur det fördelas i klassrummen. Avslutningsvis tar jag upp några undersökningar om talutrymme. I min empiriska studie har jag observerat talutrymmet, genom att räkna antal repliker, i två olika klasser samt intervjuat deras lärare om olika saker rörande jämställdhet. Bl.a. hur de arbetar med jämställdhet på skolorna och i klassrummen och hur de gör för att utjämna talutrymmet under lektionerna. Jag tycker mig se en liten positiv utveckling när det gäller jämställdheten på skolorna och då framförallt när det gäller talutrymmet, t.ex. har skillnaderna mellan pojkars och flickors talutrymme minskat. Det går framåt men sakta.

Sammanfattning Uppsatsen behandlar avdragsrätten för arbetskläder sett ur ett jämställdhets- och könsneutralitetsperspektiv. Arbetskläder är något alla anställda använder. Det är emellertid ingen självklarhet att kostnaden för arbetskläder ska vara en skattefri förmån och därmed avdragsgill. Förutom skyddskläder framgår i 11 kap. 9 § IL att övriga arbetskläderna ska vara anpassade efter tjänsten men de ska, ur ett lämplighetsperspektiv, inte heller kunna användas privat för att betraktas avdragsgilla. I prop. 1987/88:52 utläses att de yrkesgrupper som utgör exempel för yrken som är i behov av skattefri förmån av arbetskläder är: murare, svetsare, betongarbetare och smidesarbetare. I dessa yrkesgrupper utgörs den kvinnliga yrkesverksamma kåren av i genomsnitt 0,019 procent. Syftet med uppsatsen är att utreda om avdragsrätten idag behöver förändras. Detta med hänsyn till att den idag kanske inte uppfyller de krav vi har på jämlikhet och likabehandling ur ett könsneutralt perspektiv. Med ett rättsvetenskapligt tillvägagångssätt fastställer jag rättsdogmatiskt den gällande rätten men även de kriterier som problematiserar dagens lagstiftning. Med en kritisk granskning diskuteras även rättspolitiskt de förändringsrekommendationer som kan göras med hänsyn till de lege ferenda och de sententia ferenda. I lagstiftningen regleras att ingen ska diskrimineras på grund av kön. I Sverige har vi även högt uppställda mål när det gäller jämställdhet och i stor utsträckning lever vi i tron att vi lever i ett jämställt samhälle.  Två enskilda motioner har under den senaste tiden lämnats in till riksdagen med förslag om förändring av den aktuella lagstiftningen. De enskilda riksdagsledamöterna upplever lagstiftningen förlegad men även diskriminerande ur ett könsneutralitetsperspektiv. RegR har inte prövat tillämpningen av den aktuella lagstiftningen. Prövningstillstånd meddelas inte med motiveringen att det inte finns något prejudicerande intresse. Sammanfattningsvis kan konstateras att dagens aktuella lagstiftning kring avdrag för arbetskläder behöver förändras. Uppsatsen mynnar ut i två alternativa förändringsförslag. Antigen behöver RegR ta sitt ansvar och bevilja prövningstillstånd för att utröna hur lagen ska tolkas eller så behöver lagtexten bli mer uttömmande genom tillägg. Det är med hjälp av sådana förändringar som vi kan se en utveckling av en annars statisk tolkning och användning av den aktuella lagstiftningen. Uppsatsförfattaren förespråkar emellertid att det är lagtexten i 11 kap. 9 § IL som bör förses med ett behövligt tillägg i form av ett andra stycke.

Jämställdhet har varit ett prioriterat värdegrundsarbete inom skolväsendet sedan skollagen fastställdes 1985. Läroplanen för förskolan (Lpfö -98) och för grundskolan samt förskoleklassen (Lpo -94) förtydligar skolornas skyldigheter och lärarnas uppdrag att verka för jämställdhet. Trots detta har delegationen för jämställdhet i förskolan (SOU 2006:75) och delegationen för jämställdhet i skolan (SOU 2009:64) fastslagit att det inte är mycket som hänt. I denna uppsats redovisas en enkätundersökning som har gjorts med 146 lärare på 9 skolor inom 3 av 6 skolområden i en medelstor kommun i södra Sverige. Lärarna var från förskolor, grundskolor åk F-5 och åk 6-9 och fick svara på hur de upplever att de har stöd och kunskap i jämställdhetsarbetet. Frågorna handlade om stöd från likväl stat, kommun, skolledare och kollegor. De har också fått svara på i vilken grad de anser att arbetet är aktivt och hur det drivs. Strävan har varit att jämföra skolnivåerna för att se vilka skillnader som finns. I studien har också ingått att titta närmre på hur kommunen har riktat stödinsatser till skolorna och lärarnas jämställdhetsarbete varvid en intervju har genomförts. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan förskola och åk 6-9 i hur lärarna upplever att de har fått stöd i arbetet. Lärarna i åk 6-9 utmärker sig tydligt genom att de är få som anser att jämställdhetsarbetet är aktivt, ytterst få som upplever att skolledarna har drivit på arbetet och att kommunen har riktat stöd till deras arbete. Förskolelärarnas upplevelser visade sig vara tvärtom. Men resultatet visar också att det finns tydliga brister i stödinsatser till lärarna generellt. Lärarna påtalar tydligt bristen på vidareutbildning och kompetensutveckling i ämnet genus/jämställdhet. Forskning, rapporter och utredningar har alla fastslagit att kunskap är en nödvändighet för att komma vidare i jämställdhetsarbetet. I undersökningen syns det att en stor del av denna kunskap saknas. Lärare har fortfarande svårt att reda ut de grundläggande begreppen och de efterfrågar mer kunskap för att mer aktivt kunna arbeta med jämställdhet. Det är skolledare och kommun som måste ge dem detta stöd så att de får möjlighet att utveckla sina kunskaper. Kommunen påbörjade 2007 ett utvecklingsarbete för att ge bättre stöd till skolornas arbete och har tagit ett initiativ genom att utbilda skolledare och jämställdhetsutvecklare. Än syns dock inga resultat från detta arbete ute i verksamheterna. I diskussionen belyses de brister som finns och hur kommunens arbete kan komma vidare.

Genom åren har ett flertal forskare påpekat lekens betydelse för barns utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka förskolebarns lekmönster i den fria leken på förskolan. Utgångspunkt för detta var tre frågeställningar som behandlade barns aktivitetsval i den fria leken, om/hur lekvalen skilde sig åt beroende på barnets kön samt i vilken utsträckning de interagerade med det motsatta könet. Enligt förskolans läroplan, Lpfö 98, skall förskolan motverka stereotypa könsmönster och könsroller. På vilket sätt pedagogerna bemöter barnen och hur verksamheten är utformad är avgörande faktorer för att detta mål skall uppnås. Undersökningsmetoden i studien var kvalitativ och den genomfördes med observationer där underlaget utgjordes av ett lekkategorischema. Resultaten i undersökningen redovisas i stapel- och cirkeldiagram, dessa har analyserats ur ett genusperspektiv. Resultatet av studien visade att barnen i undersökningsgruppen ofta valde könstypiska aktiviteter i den fria leken. Det framgick också att flickorna och pojkarna i stor utsträckning lekte i enkönade grupper men att det heller inte var ovanligt med lek över könsgränserna. Undersökningen visade också att flickorna var mer benägna att söka sig över könsgränserna i leken än pojkarna.

Fritidspedagogyrket är en viktig yrkesgrupp ute  i våra verksamheter  som besitter en väldigt stor  kompetens  vad  det  gäller  konflikthantering,  genus,  barns  sociala  och  emotionella utveckling vilket framgår av detta arbete. I detta arbete ingår litteraturstudier som visar på hur viktig kommunikation, värden och normer, genus och jämställdhet är. Här finns en kvantitativ undersökning  med  frågor  om  konflikter,  om  vuxna  bemöter  pojkar  och  flickor  olika  i konfliktsituationer  och  i  så  fall  varför. Utifrån  vad  som  framkommit  i  enkätsvaren  har  jag försökt knyta det  till  litteraturen. Ur svaren kan man se att fritidshemmens personal hanterar konflikter på ett bra och rättvist sätt där det inte är så stora skillnader i hur pojkar och flickor bemöts. De skillnader som det blir  i konfliktlösning beror egentligen  inte på vilket kön man har utan ens personlighet.

I denna studie presenteras en jämförelse mellan jämställdhetsprojektet Bonnier och Kvinnorna och könskvotering. Studien undersöker om projektet lyckades uppfylla målet att öka andelen kvinnliga chefer inom koncernen. I undersökningen ingår två intervjuer med anställda på Bonnier AB, samt så presenteras teori från genus- och organisationslitteratur. Projektet Bonnier och Kvinnorna genomfördes mellan åren 2000 till 2003 på mediekoncernen Bonnier AB och syftade till att öka andelen kvinnliga chefer och andelen chefer i koncernens ledningsgrupper. Min studie visar att projektet uppfyllde målet med att fördubbla andelen kvinnor i ledningsgrupperna men misslyckades med att öka andelen kvinnliga chefer. Bonnier och Kvinnorna hade få likheter med könskvotering.

Den här uppsatsen ämnar svara på frågan om och hur manlig amning kan utmana existerande uppfattningar om maskulinitet. Vi vill analysera hur maskulinitet uppfattas i personernas resonemang genom att undersöka deras argument om manlig amning. De olika uppfattningarna gällande ämnet är fokus för vår undersökning. Genom att använda teorier om genussystemets isärhållande, performativitet och maskulinitet fastställer vi att maskuliniteten är föränderlig och därmed öppen för omförhandling. Slutsatsen blir att manlig amning är kontext – och aktörsbunden, vem som utför amningen, var och hur, avgör om maskuliniteten uppfattas som utmanad eller ej. Men det behöver inte leda till den jämställdhet som en del hoppas på om omförhandlingen av maskuliniteten resulterar i en förstärkning av denna, istället för ett utjämnande av biologiska olikheter. / This paper strives to answer the question if, and how, male breastfeeding could challenge the current perceptions of masculinity. We want to analyse what masculinity consist of for the people expressing their views in this study, by looking at their thoughts of male breastfeeding. The different opinions concerning the subject is the focus of our analysis. By using theories about gender dichotomy, performativity and masculinity we can establish that male breastfeeding unfix masculinity and is therefore open for a possible change. The conclusion is that wether masculinity will be perceived as challenged or not, male breastfeeding depends on the context in which it is carried out, and by whom its is performed. However, this does not have to lead to the gender equality some are hoping for, if it results in a negotiation which strengthens the masculinity instead of evening out the biological differences.