<p>Arbetets syfte är att undersöka hur bildtolkning fungerar som metod för att nå insikt i ungdomars tankar kring jämställdhet, feminism och genus. Jag är också intresserad av hur bilder kan användas i undervisning utanför bildämnet, hur bilder kan användas som en visuell presentation till ett perspektiv eller begrepp, här till det feministiska perspektivet och genusbegreppet. Tillfälle att undersöka detta dök upp genom samtal med en lärarstudent som genomförde sin ämnespraktik i psykologi men även undervisade två klasser i det ämne som kallas livskunskap och idag undervisas på vissa skolor. Kursens mål är bland annat att ta upp genusrelaterade frågor. 53 elever har genom en enkät med öppna svarsalternativ tolkat en bild med feministiska tolkningsmöjligheter. Föremål för tolkningen var ett fotografi av Meret Oppenheims surrealistiska objekt ”Ma gouvernante - My Nurse - mein Kindermädchen”.</p><p>Kön var den enda bakgrundsfaktor som undersöktes, detta för att undersöka om det förekom någon skillnad i hur kvinnor och män tolkade bilden. Resultatet visar att 32% tolkade bilden som uttryck för något slags tvång kvinnor utsätts för. Det gemensamma för denna kategori av tolkningar var att de beskriver olika sammanhang där kvinnor utsätts för någon slags förnedring såsom hotet om att bli våldtagen/misshandlad, bortgift mot sin vilja, prostitution, eller en företeelse i samhället såsom diskriminering mot kvinnor. 44% av kvinnorna kunde placeras i denna kategori och 27% av männen.</p><p>Resultatet anser jag visar på att en viss medvetenhet förekommer. Jag har även intervjuat de två lärare som gemensamt undervisade de båda klasser och den lärarstudent som undervisade dem för tillfället. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna hade olika uppfattningar, Lärare 1 ansåg att de dessa elever hade stor insikt i dessa frågor medan lärare 2 ansåg att de gömde sig bakom politiskt korrekta åsikter och i själva verket vill behålla könsrollerna.</p><p>Min uppfattning och slutsats av undersökningen är att bildtolkning möjliggör ett sätt att kringgå den jargong och inställning som annars kan påverka vilka attitydyttringar som görs.</p><p>Observationen visar att den tolkade bilden fungera som visuell presentation av ett feministiskt perspektiv Eleverna kunde förstå perspektivet och de tog själva upp argument för och emot. Det uppstod en livfull diskussion kring genus, och jämställdhet.</p>

<p><p>Detta examensarbete handlar om hur olika verksamhetsnivåer från lärare genom rektor till gymnasieförvaltning arbetar och samarbetar för att uppnå de statliga och kommunala jämställdhetsmålen. Utgångspunkten har varit en verksamhetsplan för gymnasieskolan i den aktuella kommunen vi har undersökt. Där skrev gymnasieförvaltningen att de ville motverka könsbaserade gymnasieprogramval och att de skulle genomföra ett jämställdhetsprojekt 2008-2010. Med denna text som utgångpunkt har vi analyserat bild och text i två gymnasieprogrambroshyrer med inriktning mot design och slöjd. Det ena programmet är kvinnodominerat och det andra mansdominerat, programmen har ett liknande innehåll. Vi har sedan gjort en komparativ analys med dessa gymnasieprograms broschyrer i centrum. De värderingar och attityder om kön och vad man egentligen har gjort och gör för att motverka könsbaserade gymnasival har varit i fokus. Därefter har vi intervjuat det ena programmets verksamhetsled med två lärare, rektor, studie och yrkesvägledare och gymnasieförvaltning som representanter för verksamheten. Vi har koncentrerat oss på hur den aktuella verksamheten samarbetar med jämställdhetsfrågor och hur och om de därmed utformar sin marknadsföring utifrån jämställdhetsmål. En viktig slutsats av vårt arbete är att det finns brister i samarbetet mellan de olika verksamhetsnivåerna och att det påverkar jämställdhetsarbetet, både i marknadsföringen och slutligen i gymnasieförvaltningens mål att motverka könsbaserade gymnasiprogramval.</p></p>

<p>Syftet med denna studie är att utröna hur väl skolan, med avseende på ämnet matematik, lyckas leva upp till tre specifika jämställdhetsmål som formulerats i skolans läroplan Lpf 94. Data har samlats in i två steg, undersökningen bygger på enkäter som delats ut till elever i årskurs tre på gymnasiets naturvetenskapliga program och på intervjuer där fyra flickor med goda betyg i matematik och fysik fått beskriva sin relation till ämnet matematik samt berätta om varför de inte tänkt studera matematikintensiva utbildningar på universitetsnivå. Resultatet i min studie tyder på att jämförelsevis få flickor ämnar studera matematikintensiva utbildningar. Resultatet visar också att flickor med betygsmässigt goda förutsättningar tycker att det är oklart vilka matematikintensiva utbildningar som står dem till buds. Mina slutsatser är att skolan inte lyckas leva upp till läroplanens jämställdhetsmål i särskilt hög grad och att skolpersonal i form av studievägledare och lärare bör arbeta mer aktivt med att vägleda elever och ge dem information.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att belysa och bidra med kunskap om lärares upplevelser av och förhållningssätt kring genus i skolundervisningen. Undersökningen söker svar kring lärarnas medvetenhet i hur de agerar gentemot pojkar och flickor när de undervisar. Forskningsansatsen är kvalitativ. Datainsamlingen genomfördes med fem halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visar att jämställdhet är något som är viktigt för lärarna. Deras medvetenhet är stor då de alltid försöker att behandla pojkar och flickor lika. Lärarna har en generell syn på pojkar och flickor som de inte alltid anser stämmer överens med hur pojkar och flickor är i verkligheten. Alla lärarna anser att det är viktigt att genus förs in i skolpedagogiken och att jämställdhet ska råda både i klassrummen och den övriga skolmiljön. En slutsats är att lärarna associerar ordet genus med jämställdhet. Lärarna lägger inte någon vikt vid de sociala, kulturella och historiskt förankrade värderingar som bidrar till att vi agerar som vi gör gentemot de olika könen. Utan kunskap och förståelse kring genusbegreppet så finns en risk att reproduktionen av könsroller och strukturer fortsätter.</p>

<p>Studien handlar om jämställdhet och representation av kön i tre läroböcker som används i engelskundervisningen på gymnasiet. Syftet med studien är att undersöka om de läromedel som används i engelska på gymnasiet förmedlar och förespråkar jämställdhet mellan könen, hur läroböcker med fokus på jämställdhet skulle kunna vara utformade, hur det praktiska arbetet med en jämställd lärobok kan te sig för lärare samt om lärare kan föra en pedagogik med ett kritiskt förhållningssätt.</p><p>Undersökningen har både kvantitativa och kvalitativa inslag. Kvantitativ då förekomsten av flickor/kvinnor, pojkar/män i text i läroböckerna räknas och kvalitativ då bilden som förmedlas av respektive kön i läromedlens innehåll analyseras.</p><p>De resultat som framkommit visar att flera olika faktorer måste tas i beaktande när vi talar om jämställdhet. Det räcker inte att endast räkna förekomsten av flickor/kvinnor respektive pojkar/män. Även andra sociala identiteter har betydelse när det handlar om jämställdhet. Begreppen jämställdhet, representation och objektivitet är mycket komplexa och kräver en mer representativ analys. Det finns olika kriterier för jämställda läroböcker, där grundläggande krav är att både flickor och pojkar finns representerade i texten och att båda könen motiveras och intresseras av texten. Lärare kan även använda sig av flera olika metoder och uppgifter för att belysa jämställdhetsfrågan i undervisningen men främst handlar det om att ha ett öppet förhållningssätt och attityd.</p>

<p> </p><p>Att sätta könsnormer i gungning - Om föräldrars fostran utifrån jämställdhetsideal</p><p>Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om innebörden av jämställd fostran för föräldrar som fostrar utifrån jämställdhetsideal samt att identifiera hinder och möjligheter för att utmana och gå bortom dominerande diskurser om kön. Det teoretiska perspektivet i denna uppsats bygger på feministisk post­strukturalism och metoden har inspirerats av ett integrerat perspektiv på diskursanalys. Datainsamlingen gjordes genom fokuserade intervjuer med fem kvinnor och fyra män som vid intervju­tillfället var föräldrar till sammanlagt 19 barn i åldrarna 7 mån- 18 år. Slutsatser av arbetet är att en fostran utifrån ideal om jämställdhet kännetecknas av att föräldrarna intar ett aktivt förhållningssätt till relationerna inom och utanför familjen och strävar efter att destabilisera gränser för kön, maskulinitet och femininitet. Genom ett medvetet användande av språk och kommunikation försöker föräldrarna skapa representationer av kön och positionerings­möjligheter som öppnar upp barnens föreställningsvärld. Centralt för en jämställd fostran är att bekräfta barnens egna val och uttryckssätt för att bygga upp deras självkänsla, samt att uppmuntra barnen till att vidga sina erfarenheter genom normöverskridande uttryck och beteenden. Dessa <em>kategori­destabili­serande</em> <em>fostransstrategier</em> syftar till att sätta dominerande föreställningar om kön ”i gungning” och öppna upp för nya positionerings­möjligheter bortom de bipolära stereo­typerna av könskategorierna. Hinder för föräldrarnas försök att göra jämställd fostran finns i form av den patriarkala diskursen och normalitets­diskurser på så sätt att de kommer till uttryck som den omgivande kulturens bilder och värderingar av samt förväntningar på kvinnor, flickor, män och pojkar. I de fall då dessa diskurser även är en integrerad del i föräldrarnas egna föreställningar utgör de hinder för att föräldrarna fullt ut ska kunna bryta mot traditionella könsmönster i sin fostran. Även omgivningens försvar av könskategorierna i form av kategoriuppehållande arbete och i vissa fall agentskapet hos de intervjuade föräldrarnas barn utgör hinder för en jämställd fostran. I talet om jämställd fostran artikuleras flera diskurser som genomkorsar varandra och en och samma intervjuperson kunde ge uttryck för multipla positioneringar inom dessa diskurser. Två diskurser om frihet som har olika grund ses i materialet: en <em>liberal frihetsdiskurs</em> som utgår från ett betonande av individens frihet och rätt till självbestämmande<em> </em>samt<em> </em>en <em>feministisk frihetsdiskurs </em>som kännetecknas av en betoning på frihet från könsförtryck. Beroende på vilken av dessa diskurser som dominerar i förälderns berättelse så framstår kompensatoriska metoder och styrning av barnet som mer eller mindre problematiskt. Normalitets­diskurser i relation till kön artikuleras i intervjuerna både som något att förhålla sig medvetet strategiskt till och även som en integrerad del av föräldrarnas egna bilder av normalitet. På samma sätt finns den patriarkala diskursen närvarande i talet om jämställd fostran både som en medvetenhet hos föräldrarna om den dominerande kulturens mentala föreställningar om, och praktiska uttryck för manlig överordning och kvinnlig underordning, samtidigt som den yttrar sig som internaliserade dominerande föreställningar i deras tanke­strukturer. Föräldrarnas <em>kategoridestabiliserande fostransstrategier</em> förstås utifrån feministisk poststrukturalistisk teoribildning som praktiker av kontinuerligt motstånd. Genom att utgå från de positioner som finns att tillgå i en normalitetsdiskurs och använda sig av medvetna misslyckade eller otillåtna upprepningar har föräldrar och barn möjligheter till att utvidga innehållet i begrepp, förskjuta diskursiva meningar och förändra betydelser och betydelsebärande praktiker. I och med detta ses också möjligheter till att genom jämställd fostran, med den innebörd som den ges i denna studie, utmana och gå bortom dominerande diskurser om kön.</p><p>                                                                                                                                  </p><p>Nyckelord: jämställdhet, fostran, föräldraskap, kön, diskurs, feministisk poststrukturalism, kategoridestabiliserande fostransstrategier</p>

<p>Skolämnet hem- och konsumentkunskap kan kopplas samman med det traditionellt kvinnliga. Vid introducerandet av ämnet var det endast ämnat för flickor och kvinnor, vilket speglade dåtidens samhälle där kvinnor förväntades ta hand om och ansvara för hemmet och barnen. Detta har dock förändrats över tid. Hem- och konsumentkunskap är nu ett ämne där både pojkar och flickor deltar och ges samma möjligheter och förutsättningar att lära om hushållets olika sysslor och ansvar. Denna uppsats ämnar att undersöka hem- och konsumentkunskaplärares uppfattningar om sitt bemötande av eleverna utifrån ett genusperspektiv. Studien undersöker även hur lärarna ser på begreppet jämställdhet och hur det speglar deras undervisning. Fem intervjuer som gjorts med verksamma lärare inom ämnet. Resultat visar att lärarna har en gemensam uppfattning om vad jämställdhet är men hur det speglas i undervisningen varierar. Resultat visar även att samtliga lärare har uppfattningen att de bemöter pojkar och flickor lika.</p>

<p>Vårt syfte har varit att undersöka jämställdheten inom socialtjänsten, i en norrländsk glesbygdskommun och en mellanstor stadskommun. Uppsatsen består av två studier där del 1 är kvantitativ och behandlar individ- och familjeomsorgens beslut år 2004, och där del 2 är kvalitativ och består av uppföljande intervjuer. Resultaten i del 1 redovisades utifrån, av oss, sammanställd statistik som analyserades med hjälp av tidigare forskning och de valda teoretiska begreppen, det vill säga jämställdhet, genus och social konstruktivism. Resultatet visade att insatser för barn och unga skiljer sig åt för pojkar och flickor i frivillighet kontra tvång. I besluten gällande vuxna missbrukare konstaterade vi en markant skillnad mellan könen både i det totala antalet aktuella individer samt i den procentuella könsfördelningen i varje beslut om åtgärd. Resultaten inom ekonomiskt bistånd visar att kvinnor med barn och män utan barn utgör den övervägande delen av biståndstagarna. Del 2 behandlar intervjuer från tre socialsekreterare. Resultaten visar att socialtjänsten vidmakthåller traditionella uppfattningar om kön, och att jämställdhet ofta ställs mot SoL:s individuella bedömning, där könet ej ska påverka besluten. Uppsatsen är inte generaliserbar då den endast behandlar beslut från två utvalda kommuner på lokal nivå.</p>

<p>This thesis discusses the subject of men’s violence towards women present day Sweden. My primary information consists of a national report, including men’s violence against women. The purpose of this thesis is to examine how men’s violence towards women is argued in the above named national report. As method I have used discourse analysis and social constructionism. An essential conclusion of this thesis is, according to the national report, that both beaten women and perpetrators are offered different treatment and help from the police and judiciary. Further results that can be mentioned concern, firstly the fact that “experts” are given legitimacy to formulate and define the problem men’s violence towards women. Secondly, it is intricate to estimate some progresses, considering men’s violence towards women, on the grounds of two aspects. We can’t, for a certainty, know if some eventual progresses depends on different social actors work with these questions, or the fact that different kind of studies use disparate methods.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att belysa flickors och pojkars olika villkor i skolan samt att undersöka vilka konsekvenser dessa får för den muntliga kommunikationen. Genom uppsatsen vill jag också belysa hur arbetet med jämställdhet kan bedrivas på olika skolor och i olika klasser. Jag vill dock påpeka att det är jämställdheten mellan elever i skolan som jag har tittat på, inte mellan lärare eller annan personal på skolan. </p><p>I litteraturgenomgången redovisar jag några olika makt- och dominans processer som finns mellan könen och hur lärare, skolan och elever på olika sätt påverkar könsrollerna. Jag redogör kort för hur språk och makt hör samman och tar upp olika aspekter kring talutrymme och hur det fördelas i klassrummen. Avslutningsvis tar jag upp några undersökningar om talutrymme. </p><p>I min empiriska studie har jag observerat talutrymmet, genom att räkna antal repliker, i två olika klasser samt intervjuat deras lärare om olika saker rörande jämställdhet. Bl.a. hur de arbetar med jämställdhet på skolorna och i klassrummen och hur de gör för att utjämna talutrymmet under lektionerna. </p><p>Jag tycker mig se en liten positiv utveckling när det gäller jämställdheten på skolorna och då framförallt när det gäller talutrymmet, t.ex. har skillnaderna mellan pojkars och flickors talutrymme minskat. Det går framåt men sakta.</p>