Detta examensarbete har till syfte att studera om barn redan i tre till fyra årsåldern har en uppfattning kring traditionella könsmönster och könsroller? På vilket sätt visar sig detta i så fall? Vad gör personalen på förskolan för att förebygga detta? För att besvara frågorna i detta examensarbete har samtal med sju barn och två gruppintervjuer med sammanlagt sju personalen genomförts. Jag har läst utvald barnlitteratur tillsammans med barnen och sedan diskutera med barnen kring hur de uppfattar traditionella könsmönster och könsroller. Resultatet pekar på att barnen har en uppfattning kring traditionella könsmönster och könsroller. Det framgår i barnsamtalen att barnen i många fall är knutna till sin traditionella syn på sitt kön. Barnen är ofta bundna till sitt kön och hindras därigenom till att leka utanför de stereotypa könsroller som förväntas av de.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur förskolepersonal arbetade med genus. Studien fokuserade på förskolepersonalens förhållningssätt i barngruppen. Vi använde oss av fyra respondenter som först observerades och sedan intervjuades. Två datainsamlingsmetoder användes för att på så sätt få med både vad respondenterna tänkte på vad gällde genus och hur de gjorde när de arbetade i barngruppen. I resultatet synliggjorde respondenterna olika strategier för att arbeta genusmedvetet och främja jämställdheten i barngruppen. Resultatet visade att respondenterna hade de teoretiska kunskaperna men ibland hade svårt att omsätta dem i praktiken och vår slutsats blev därför att den största utmaningen i det genusmedvetna arbetet ligger i att omsätta genusteoretiska kunskaper till ett förhållningssätt . Denna studie har bidragit till att synliggöra hur lärare kan arbeta med genus i förskolan

Syftet med denna undersökning var att synliggöra förskolelärares tankar kring genus och jämställdhet och hur detta kan påverka flickor och pojkar i verksamheten. Syftet var även att undersöka hur förskolelärare förhåller sig till planeringen i verksamheten, utifrån ett genusperspektiv. Utgångspunkten har varit en kvalitativ forskningsstrategi, med semistrukturerade intervjuer som metod. Tio personliga intervjuer av förskolelärare har genomförts och analyserats. Resultatet visar att förskolelärare tänker medvetet kring genus och jämställdhet. Dock visar resultatet att förskolelärarna inte planerar verksamheten utifrån genus i någon större utsträckning. Trots detta visar resultatet vidare att barnen i förskolan till största del bemöts jämställt utifrån förskolelärarnas beskrivningar. Vår slutsats utifrån undersökningen är att förskolelärare idag har goda teoretiska kunskaper kring genus och jämställdhet.

Undersökningens syfte är att studera varför det fortfarande bedrivs särundervisning istället för samundervisning på vissa högstadieskolor, hur idrottsämnet har utvecklats ur en historisk synvinkel samt elevers och lärares synsätt på de olika undervisningsmetoderna. Detta genomförs med litteraturstudier, intervjuer av lärare samt elevenkäter. Genom denna undersökning utvecklar vi våra motiveringar till det undervisningssätt som vi i framtiden kommer att bedriva. Då vi har använt oss av genusteorier kom vi fram till att en mix av de olika undervisningssätten är att föredra för att främja jämställdhet då ren samundervisning oftast bedrivs på pojkars villkor.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att: • ta reda på om de undersökta förskolorna arbetar aktivt med genusmedvetenhet eller inte. • undersöka om, och i så fall vilka, hinder det finns för att förverkliga läroplanens (Lpfö98) intentioner beträffande genusfrågor på de undersökta förskolorna. • undersöka hur resultaten på de undersökta förskolorna ser ut i relation till vad styrdokumenten kräver. Som metod har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer till pedagogerna och till barnen observationer bestående av en kombination av tidsstudier och löpande protokoll. De slutsatser man kan dra utifrån de av mig genomförda intervjuer och observationer är följande: Om ett seriöst förändringsarbete med genusmedvetenhet ska kunna påbörjas på de två undersökta förskolorna måste tydligare direktiv från statsmakterna komma till stånd, så att en positiv samsyn kring dessa frågor möjliggörs. För att man på de två undersökta förskolorna ska få tillfälle att aktivt arbeta med genusmedvetenhet behövs mer resurser, vilket innebär att staten måste skjuta till ”öronmärkta” pengar till kommunerna. Det är uppenbart att många av de intervjuade pedagogerna inte har tillräcklig kunskap för att inse hur samhällsnyttigt arbetet med genusmedvetenhet är. Det innebär att man, om man menar allvar, ute i kommunerna måste sträva efter att, i likhet med intentionerna i läroplanen (Lpfö98), ta fram en övergripande ”policy” för hur pedagogerna ska kunna agera på ett genusmedvetet sätt.

The aim of this study was to examine how the interviewed teachers in one school observe their view of gender and equality regarding the educational system.  Accordingly, I would like to present my intention with this study, also be to analyze how the interviewed teachers way of working with matters of gender and equality, carry out as a portrait of their values considering the distribution in terms of gender. The research questions are the following:  What is the teachers view on the concepts of equality and gender in school? How do different teachers talk about their way of working in relation to gender and equality in school? How is boys and girls images presented in the teachers descriptions in their discussion about gender and equality? This study is based on a fundamental qualitative method, where a handful number of teacher’s from one school were interviewed in order to obtain information and data for the examination. The interviews were analyzed and discussed in association to earlier research in aspiration to study different writer’s theories about the conception of gender and equality. The following writers’ theories, compose as the theoretical connection of the study;” Hirdman, Eidevald, Lif and Olofsson”. The conclusions of this study can be presented by the teacher’s intentions in balancing the matter of gender in relation to equality. All interviewers share a common view that these matters concerning gender and equality should be recognized and emphasized in the teacher’s work with the students. Additionally, due to the complex relationship between gender and equality, do the teachers there for base their work on the comprehension that the concepts of gender and equality have the same meaning and for this reason also share a similar significance. The interviewed teachers aspire to work on a solution to the issues of gender and equality, by focusing their work in situating the individual in the main center with the purpose to establish a sexless platform for each and every individual.

Uppsatsen bygger på en analys av hemsidan En jämställd förskola och skola – hur kan vi nå dit?. Hemsidan är ett metodmaterial utgivet av Länsstyrelsen i Västmanland som riktar sig till pedagoger och syftar till att vara ett stöd i arbetet med jämställdhets- och likabehandlingsfrågor i förskola och skola. Syftet med uppsatsen är att analysera hur jämställsdhetsdiskursen framträder och vilka föreställningar om genus som är rådande på hemsidan.  Frågeställningarna som jag utgår ifrån i min analys är: Vilka idéer om genus och jämställdhet förekommer på hemsidan? Finns det andra underliggande normer och/eller världssyn på hemsidan som kan påverka arbetet med jämställdhet? Hur framställs genus på hemsidan? Vilka effekter kan den syn på genus och jämställdhet som finns på hemsidan få på det praktiska jämställdhetsarbetet? Den rådande jämställdhetsdiskursen och synen på genus kommer att påverka hur arbetet med dessa frågor sker i förskola och skola, hur förskolan och skolan i sin tur väljer att arbeta med genus och jämställdhet kommer att ger efterverkningar på ett samhälleligt plan. Detta gör ämnet till relevant för en sociologisk studie. För att studera hemsidan har jag använt mig av diskursanalytiska metoder då jag vill belysa vilka gränser som en viss syn på genus och jämställdhet ger samt analysera vilka möjligheter och begränsningar som jämställdhetsdiskursen och synen på genus kan ge. För att analysera föreställningar om genus och jämställdhet har jag använt mig av Yvonne Hirdman och Judith Butlers teorier om genus. Jag har även använt mig av teorier om diskurser, tidigare forskning på området och andra metodmaterial i analysen för att belysa hur de ser på skolans jämställdhetsarbete. Resultaten av studien visar på att den syn på jämställdhet som är rådande på hemsidan utgår ifrån att män och kvinnor i grunden är lika och arbetet inriktas på att ge alla barn och elever oavsett genus lika möjligheter. Det förekommer flera metoder som syftar till att utmana elevernas genusmönster och bryta isärhållningen mellan könen, men samtidigt så skriver man ofta om flickor och pojkar som olika vilket kan göra att man riskerar att reproducera föreställningen om genus som tudelat. Att man på hemsidan endast ser genus som just tudelat visar sig också genom att könsöverskridande identiteter aldrig nämns.

I denna undersökning undersöker vi hur individers utbildning samt föräldrars utbildning och beteende påverkar individers jämställdhetsattityder. Vi använder oss av data från 2009 innehållandes 1325 respondenter födda mellan 1964 och 1980. Analysen utfördes med logistisk regression där vi studerar två olika typer av jämställdhetsattityder, allmänna jämställdhetsattityder och jämställdhetsattityder inom den privata sfären. Vår teoretiska ansats är teorin om socialisation samt kognitiv utvecklingsteori. Vi har funnit att en hög utbildning är associerat med mer positiva jämställdhetsattityder. Vidare visar undersökningen att kvinnors jämställdhetsattityder influeras av deras mödrars höga utbildning medan män istället influeras över hur föräldrarna fördelade hushållsarbetet under deras uppväxt. För både män och kvinnor är den egna utbildningen associerat med mer jämställda attityder även efter att man kontrollerat för föräldrarnas utbildning och fördelning av hushållsarbetet.

Syftet med undersökningen var att belysa några förskollärares kunskaper om genus samt i vilket utsträckning deras genusmedvetenhet avspeglades i förskolans praktiska arbete med jämställdhet. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur jämställdhetsinriktat arbete kommunicerades till föräldrarna. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Metoden vi valde var semistrukturerade intervjuer där åtta personer ställde upp för en personlig intervju som sedan transkriberats och analyserats. Vårt resultat visade att det fanns ett intresse kring genus och jämställdhet men att arbetet gällande detta inte genomsyrades i verksamheten. De flesta uttryckte att de ville få större kunskap kring ämnet. Slutsatsen vi har kommit fram till är att det finns ett genuint och positivt intresse hos förskollärarna men att det tycks krävas ytterligare bearbetning av nuvarande kunskap för att kunna driva ett fortgående arbete med genus och jämställdhet