<p>Det kan vara svårt att som konsument bedöma en produkts kvalitet på objektiva grunder. När sådan osäkerhet uppstår fungerar ofta produktens pris som en lättillgänglig och lättföståelig</p><p>kvalitetsindikator. En lågt prissatt produkt uppfattas då ha låg kvalitet, medan en högt prissatt produkt uppfattas besitta hög kvalitet.</p><p>Detta är en kvantitativ studie där vi gjort ett experiment med 126 studenter vid Umeå Universitet i syfte att kartlägga relationen mellan pris och uppfattat produktkvalitet. Vi har formulerat ett antal hypoteser grundade i huruvida konsumenter använder sig av pris för att</p><p>kvalitetsutvärdera en produkt. Vi testar sedan om ett sådant agerande beror på vilket sinne som används vid produktutvärderingen, samt om kön och hur ofta konsumenten använder</p><p>produkten i fråga påverkar detta.</p><p>I det experiment vi genomfört användes tre produktkategorier som alla svarar mot olika sinnen. Dessa produktkategorier var olivoljor (smaksinnet), utskrifter från skrivare (synen) och parfymer (luktsinnet). Inom varje produktkategori användes ett billigt, ett mellanprissatt</p><p>och ett dyrt alternativ. En kontrollgrupp fick kvalitetsutvärdera produkterna utan att veta priset på dessa. Därefter jämfördes kontrollgruppens svar mot svaren från en experimentgrupp som fått veta priset på produkterna.</p><p>Våra resultat från detta experiment visar att konsumenter faktiskt använder sig av priset som kvalitetsindikator. För samtliga tre produktkategorier fick det dyra alternativet högre kvalitetsomdömen när priset var känt och med ett enstaka undantag fick de billiga alternativen</p><p>lägre betyg när priset var känt. Vidare har framkommit att både kvinnor och män använder priset som kvalitetsindikator och att det inte förekommer några skillnader mellan könen i detta agerande. Däremot tycks produktanvändningsfrekvens påverka kvalitetsuppfattningen, även</p><p>om denna tendens inte kunnat säkerställas statistiskt i vårt experiment.</p><p>Följande slutsatser kan dras utifrån våra resultat:</p><p>Det finns ett generellt samband mellan pris och uppfattad kvalitet avseende produkter där smaksinnet främst används vid kvalitetsutvärderingen</p><p>Det finns ett generellt samband mellan pris och uppfattad kvalitet avseende produkter där synen främst används vid kvalitetsutvärderingen</p><p>Det finns ett generellt samband mellan pris och uppfattad kvalitet avseende produkter där luktsinnet främst används vid kvalitetsutvärderingen</p><p>Det finns ingen skillnad mellan könen i sambandet mellan pris och uppfattad kvalitet</p><p>Det finns inget statistiskt signifikant samband mellan pris och uppfattad kvalitet baserat på hur ofta en konsument använder den aktuella produkten, men tydliga tendenser på detta förekommer</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att granska Tove Janssons bilderböcker Hur gick det sen? Boken om Mymlan, Mumintrollet och lilla My (1952), Vem ska trösta knyttet?(1960) och Den farliga resan (1977) utifrån ett livsåskådningsperspektiv. Jag vill med detta påvisa att böckerna har flera bottnar och att man kan se och läsa dem som annat än bara bilderböcker för barn. Jag anser också att alla de tre böckerna är sammanlänkande tematiskt,som variationer på samma tema – livsvandringen, själens inre resa. Men böckerna kan också sammanlänkas tematiskt och metodiskt beträffande skräcktema, frihetslängtan, eller, som i mitt fall, ur ett livsåskådningsperspektiv. Jag hävdar också att man i bilderböckerna kan utläsa en utveckling från det trygga familjelivet som utspelar sig i Hur gick det sen? till individualitet i den sista boken Den farliga resan. Jag vill understryka att jag i min uppsats avhållit mig från att dra allt för många paralleller till Tove Janssons liv. Min analys utgår i första hand från text och bild och jag gör därmed inte anspråk på att vara biografisk.</p>

Uppsatsen undersöker bilden av Muminpappan ur ett manlighetsperspektiv. Efter en teoretisk grund i maskulinitetsteori och en bakgrund till Tove Janssons skapande av Muminpappan går uppsatsen igenom muminsviten bok för bok och analyser görs av pappans beteende, hans manlighet, hans papparoll och slitningen mellan familj och äventyr. Denna slitning visas ha samband med pappans slitning mellan två maskulinitetstyper, den hegemoniska maskuliniteten och den moderna, ömsinta maskuliniteten.

Syftet med uppsatsen är att granska Tove Janssons bilderböcker Hur gick det sen? Boken om Mymlan, Mumintrollet och lilla My (1952), Vem ska trösta knyttet?(1960) och Den farliga resan (1977) utifrån ett livsåskådningsperspektiv. Jag vill med detta påvisa att böckerna har flera bottnar och att man kan se och läsa dem som annat än bara bilderböcker för barn. Jag anser också att alla de tre böckerna är sammanlänkande tematiskt,som variationer på samma tema – livsvandringen, själens inre resa. Men böckerna kan också sammanlänkas tematiskt och metodiskt beträffande skräcktema, frihetslängtan, eller, som i mitt fall, ur ett livsåskådningsperspektiv. Jag hävdar också att man i bilderböckerna kan utläsa en utveckling från det trygga familjelivet som utspelar sig i Hur gick det sen? till individualitet i den sista boken Den farliga resan. Jag vill understryka att jag i min uppsats avhållit mig från att dra allt för många paralleller till Tove Janssons liv. Min analys utgår i första hand från text och bild och jag gör därmed inte anspråk på att vara biografisk.

Det kan vara svårt att som konsument bedöma en produkts kvalitet på objektiva grunder. När sådan osäkerhet uppstår fungerar ofta produktens pris som en lättillgänglig och lättföståelig kvalitetsindikator. En lågt prissatt produkt uppfattas då ha låg kvalitet, medan en högt prissatt produkt uppfattas besitta hög kvalitet. Detta är en kvantitativ studie där vi gjort ett experiment med 126 studenter vid Umeå Universitet i syfte att kartlägga relationen mellan pris och uppfattat produktkvalitet. Vi har formulerat ett antal hypoteser grundade i huruvida konsumenter använder sig av pris för att kvalitetsutvärdera en produkt. Vi testar sedan om ett sådant agerande beror på vilket sinne som används vid produktutvärderingen, samt om kön och hur ofta konsumenten använder produkten i fråga påverkar detta. I det experiment vi genomfört användes tre produktkategorier som alla svarar mot olika sinnen. Dessa produktkategorier var olivoljor (smaksinnet), utskrifter från skrivare (synen) och parfymer (luktsinnet). Inom varje produktkategori användes ett billigt, ett mellanprissatt och ett dyrt alternativ. En kontrollgrupp fick kvalitetsutvärdera produkterna utan att veta priset på dessa. Därefter jämfördes kontrollgruppens svar mot svaren från en experimentgrupp som fått veta priset på produkterna. Våra resultat från detta experiment visar att konsumenter faktiskt använder sig av priset som kvalitetsindikator. För samtliga tre produktkategorier fick det dyra alternativet högre kvalitetsomdömen när priset var känt och med ett enstaka undantag fick de billiga alternativen lägre betyg när priset var känt. Vidare har framkommit att både kvinnor och män använder priset som kvalitetsindikator och att det inte förekommer några skillnader mellan könen i detta agerande. Däremot tycks produktanvändningsfrekvens påverka kvalitetsuppfattningen, även om denna tendens inte kunnat säkerställas statistiskt i vårt experiment. Följande slutsatser kan dras utifrån våra resultat: Det finns ett generellt samband mellan pris och uppfattad kvalitet avseende produkter där smaksinnet främst används vid kvalitetsutvärderingen Det finns ett generellt samband mellan pris och uppfattad kvalitet avseende produkter där synen främst används vid kvalitetsutvärderingen Det finns ett generellt samband mellan pris och uppfattad kvalitet avseende produkter där luktsinnet främst används vid kvalitetsutvärderingen Det finns ingen skillnad mellan könen i sambandet mellan pris och uppfattad kvalitet Det finns inget statistiskt signifikant samband mellan pris och uppfattad kvalitet baserat på hur ofta en konsument använder den aktuella produkten, men tydliga tendenser på detta förekommer

Denna uppsats studerar naturens påverkan på karaktärerna i Tove Janssons böcker Trollvinter och Pappan och havet. Utifrån ekokritik och begreppen pastoralen och den vilda naturen presenteras hur denna påverkan gestaltar sig samt vilka följder den får. Uppsatsen understryker vikten av att ta naturens roll i beaktande vid analys av karaktärerna, vilka bland annat erfar en ökad självständighet samt fördjupad självinsikt grundad i olika naturtyper.

Tove Jansson was born in 1914 and died in 2001. She was a Finnish, though Swedish-speaking, novelist and painter. She wrote many books of which the Moomin books were the most popular. She wrote in total eight Moomin books (picture books not counted) of which some were rewritten one of more times. The first Moomin book appeared in 1945 and the last as late as 1970. Two Moomin books, Moominpappa at Sea and The Memoirs of Moominpappa, deals especially with the father in the Moomin family which is the character I have been most interested in. Several other studies have been done of the Moomin books, but none of them have had the dad and the gender relations between him and the mum as its focus. No earlier study has looked at the Moominpappa with masculinity studies as a tool for analysis. The main aim of this study was to find out how masculinity, unmanliness, femininity and gender relations are staged and problematized in two books by Tove Jansson: Moominpappa at Sea and The Memoirs of Moominpappa. I have also studied the construction of gender differences between the Moominpappa and the Moominmamma. The books have been read and then analyzed with psychoanalysis and masculinity studies as the main analyzing tools. The psychoanalysis has in parts been feministic. The result is that Moominpappa at Sea tells about a masculinity that is not working and about gender relations that has to be rebuilt in order to give the Moominpappa a sense of masculinity. The Moominmamma is oppressed and mostly fits herself into that gender relation, but she also makes her own world by painting the walls of the lighthouse tower and even manages to escape into her painting. The growing Moomintroll tries to find his own ways by moving away from the family and starts coming close to the frozen Groke which makes her dance and melt. In my analysis she is an abjected version of the Moominmamma and The Lighthouse Keeper as an abjected version of the Moominpappa.

Denna uppsats utvecklar Sigmund Freuds begrepp "unheimlich" till ett litteraturvetenskapligtbegrepp och analysverktyg utifrån en hermeneutisk-fenomenologisk ansats. "Unheimlich"framkallas av grundläggande kategoriseringsproblem som uppstår i konfrontation med omvärlden.Begreppet används för att rama in och förstå kategoriseringsproblem i Tove Janssons bokTrollvinter utifrån den litterärt framställda protagonistens perspektiv. Analysen består i attundersöka kategoriseringsproblemens förekomst och funktion för berättelsen. Den visar hur dessakategoriseringsproblem skapar en spänningsladdad dynamik i Trollvinter och hur "unheimlich"berättartekniskt kan utnyttjas för att driva berättelsen framåt. Berättelsen kan ses som ett saktalärande av att hantera grundläggande kategoriseringsproblem och därmed iordningställande avrelationen till omvärlden. Denna uppsats visar således hur "unheimlich" kan användas som ettlitteraturvetenskapligt analysverktyg på litteratur av detta slag för att göra systematiskaundersökningar av dess förekomst och funktion för berättelsen. / In dieser Magister-Arbeit wird Sigmund Freuds Definition von "unheimlich" mit Hilfe eineshermeneutisch-phänomenologischen Ansatzes zu einem literaturwissenschaftlichen Analyse-Hilfsmittel weiterentwickelt. Jemand oder etwas kann dann als "unheimlich" verstanden werden,wenn wesentliche Kategorisierungsprobleme bestehen, welche in Konfrontation mit der Umwelthervorgerufen werden. Der Begriff "unheimlich" wird genutzt um beschriebene Erlebnisse derHauptfigur Mumin in Tove Janssons Buch Trollvinter einzurahmen und zu verstehen. Die Analysebesteht darin, das Vorkommen und die Funktion von Kategorisierungsproblemen innerhalb derGeschichte zu untersuchen und zu zeigen, wie diese eine spannungsgeladene Dynamik inTrollvinter erzeugen. Es wird gezeigt, wie "Das Unheimliche" erzähltechnisch genutzt werden kann,um die Handlung der Geschichte voranzutreiben. Trollvinter kann als ein langsames "in Ordnungbringen" der Beziehung zur Umwelt verstanden werden. Somit zeigt die vorliegende Magister-Arbeit, wie das Vorkommen und die Funktion von "unheimlich" innerhalb einer Geschichtesystematisch untersucht, verstanden und in größeren Zusammenhang gebracht werden kann.

Syftet med denna uppsats är att undersöka ett tidigare outforskat område, nämligen de gotiska dragen i Tove Janssons Muminböcker, med fokus på Småtrollen och den stora översvämningen. Skräckgenren har tidigare kopplats samman med både Jansson och hennes Muminböcker, fast aldrig förr genom ett gotiskt perspektiv. Därför lyder frågeställningen som följer: Vilka gotiska drag förekommer i Tove Janssons Muminböcker, framförallt i Småtrollen och den stora översvämningen? Hur framställs, och vilket syfte har, dessa gotiska drag? Gotiska drag står i fokus för närläsningen, vilket är metoden jag använder mig av i min analys. Jag använder en definition av termen gotik, presenterad av Mattias Fyhr, som innebär att jag kommer att söka efter drag som berör subjektivitet, avsaknad, förfall, undergång, olösbarhet och labyrintism. Dessa sex kategorier innefattar olika gotiska egenskaper. Analysen visar att gotiska drag är vanligt förekommande i samtliga av Janssons Muminböcker. Samtliga kategorier finns representerade, även om mängden inslag varierar mellan böckerna. Det visar sig även att flera av exemplen jag lyft fram ur böckerna, innehåller gotiska drag som sammanfaller under flera olika kategorier samtidigt. Min uppfattning är att kategorin subjektivitet verkar förekomma mest frekvent i Småtrollen och den stora översvämningen, där omvärlden ofta skildras utifrån karaktärernas känslotillstånd (melankoli och rädsla). Dock verkar enligt min tolkning kategorin undergång, som innefattar det ”yttre hotet” och är något som ofta tidigare förknippats med Muminböckerna, vara den kategori som utmärkte sig tydligast om man ser till hela Muminsviten. / The aim of this essay is to study a topic that has not been researched before, namely the gothic influences in Tove Jansson’s Moomin books, with a focus on Småtrollen och den stora översvämningen (The Moomins and the Great Flood). The Horror genre has previously been linked to both Tove Jansson and her Moomin books, but never with a gothic perspective. That is why we ask: What gothic influences can be found in Tove Jansson’s Moomin books, especially in Småtrollen och den stora översvämningen? How are these gothic influences portrayed and to what purpose? Gothic influences is the focus for the close reading, which is the method I used for my analysis. I use the definition of the term gothic, proposed by Mattias Fyhr, which means that I will search for these subject matters: subjectivity, loss, decay, ruin, insolvability, and labyrinthism. These six categories contain different gothic characteristics. The analysis shows that gothic influences are common in all of Jansson’s Moomin books. All the categories are represented, even though the instances vary between the books. Numerous examples that I used from the books happen to fall in several different categories at the same time. To my understanding, the subjectivity category seems to be most frequent in Småtrollen och den stora översvämningen where to surrounding world is portrayed by the characters' states of mind (melancholy and fright). Yet it seems, according to my interpretation, that the ruin category, which contains the “outer threat” and has earlier been associated with the Moomin books, is the most distinguishing in the Moomin oeuvre.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka ett tidigare outforskat område, nämligen de gotiska dragen i Tove Janssons Muminböcker, med fokus på <em>Småtrollen och den stora översvämningen</em>. Skräckgenren har tidigare kopplats samman med både Jansson och hennes Muminböcker, fast aldrig förr genom ett gotiskt perspektiv. Därför lyder frågeställningen som följer: Vilka gotiska drag förekommer i Tove Janssons Muminböcker, framförallt i <em>Småtrollen och den stora översvämningen</em>? Hur framställs, och vilket syfte har, dessa gotiska drag?</p><p>Gotiska drag står i fokus för närläsningen, vilket är metoden jag använder mig av i min analys. Jag använder en definition av termen gotik, presenterad av Mattias Fyhr, som innebär att jag kommer att söka efter drag som berör <em>subjektivitet</em>, <em>avsaknad</em>, <em>förfall</em>, <em>undergång</em>, <em>olösbarhet</em> och <em>labyrintism</em>. Dessa sex kategorier innefattar olika gotiska egenskaper. Analysen visar att gotiska drag är vanligt förekommande i samtliga av Janssons Muminböcker. Samtliga kategorier finns representerade, även om mängden inslag varierar mellan böckerna. Det visar sig även att flera av exemplen jag lyft fram ur böckerna, innehåller gotiska drag som sammanfaller under flera olika kategorier samtidigt. Min uppfattning är att kategorin <em>subjektivitet </em>verkar förekomma mest frekvent i <em>Småtrollen och den stora översvämningen</em>, där omvärlden ofta skildras utifrån karaktärernas känslotillstånd (melankoli och rädsla). Dock verkar enligt min tolkning kategorin <em>undergång</em>, som innefattar det ”yttre hotet” och är något som ofta tidigare förknippats med Muminböckerna, vara den kategori som utmärkte sig tydligast om man ser till hela Muminsviten.</p> / <p>The aim of this essay is to study a topic that has not been researched before, namely the gothic influences in Tove Jansson’s Moomin books, with a focus on <em>Småtrollen och den stora översvämningen (The Moomins and the Great Flood)</em>. The Horror genre has previously been linked to both Tove Jansson and her Moomin books, but never with a gothic perspective. That is why we ask: What gothic influences can be found in Tove Jansson’s Moomin books, especially in <em>Småtrollen och den stora översvämningen</em>? How are these gothic influences portrayed and to what purpose?</p><p>Gothic influences is the focus for the close reading, which is the method I used for my analysis. I use the definition of the term gothic, proposed by Mattias Fyhr, which means that I will search for these subject matters: <em>subjectivity</em>, <em>loss</em>, <em>decay</em>, <em>ruin</em>, <em>insolvability</em>, and <em>labyrinthism</em>. These six categories contain different gothic characteristics. The analysis shows that gothic influences are common in all of Jansson’s Moomin books. All the categories are represented, even though the instances vary between the books. Numerous examples that I used from the books happen to fall in several different categories at the same time. To my understanding, the <em>subjectivity</em> category seems to be most frequent in <em>Småtrollen och den stora översvämningen</em> where to surrounding world is portrayed by the characters' states of mind (melancholy and fright). Yet it seems, according to my interpretation, that the <em>ruin</em> category, which contains the “outer threat” and has earlier been associated with the Moomin books, is the most distinguishing in the Moomin oeuvre.</p>