Syftet med denna studie är att undersöka vilka adaptioner som gjorts från folksagan om Askungen skriven av bröderna Grimm (2016) till två bilderböcker under samma namn skrivna av Disney (2015) och Jansson & Jensfelt.(2018). Studien undersöks genom en komparativ analys där arbetet jämför skillnader mellan bröderna Grimms (2016) folksaga och de två bilderböckerna vid samma namn skrivna av Disney (2015) och Jansson & Jensfelt (2018). Studien undersöks även genom en strukturanalys där de olika texternas skeden och uppbyggnad granskas.

Este trabalho é o resultado de uma pesquisa qualitativa sobre a tradução do livro Trollkarlens Hatt, Finn Family Moomintroll, A Família dos Muminsda autora finlandesa Tove Jansson. A partir de oito ocorrências de tradução foi avaliada a (in)visibilidade das tradutoras Elizabeth Portch na versão inglesa e Mafalda Eliseu na versão portuguesa. Através de uma análise dos métodos de tradução está confirmada a teoria da literatura para crianças: os fenômenos de domesticação e estrangeirizaçãoaparecem na tradução num compromisso equilibrado, porém, com o foco na cultura e na língua alvo, num diálogo com o leitor. Para além disso, pode-se perceber que entram outras considerações nas decisões do tradutor: as preferências estilísticas e pessoais. Também poderia ter sido discutida uma certa dominância da língua inglesa, mas pela dificuldade com uma terceira língua na análise, deve ser preservada para futuros estudos. / This paper is the result of a qualitative research of the translation of the book Trollkarlens Hatt, Finn Family Moomintroll, A Família dos Mumins written by the Finnish author Tove Jansson. The (in)visibility of the translators Elizabeth Portch of the English version and Mafalda Eliseu of the Portuguese version is evaluated through eight excerpts of translation. The analysis of the methods used in these translations confirms the theory of children ́s literature: the phenomena of domestication and foreignization appear as a balanced compromise, however, with the focus on the target culture and language, in a dialogue with the reader. In addition, there are other considerations that intervene in the decision-making of the translator: stylistic and personal preferences. Also a certain dominance of the English language could have been discussed, but for the difficulty that a third language causes in the analysis, that must be preserved for future studies

Studien består av en jämförelse av två simulerade läsningar och resulterande analyser av boken Sent i November. En med metafiktionellt perspektiv och en utan. Utifrån resultatet av dessa diskuteras begreppet metafiktions lämplighet i gymnasieskolans svenskundervisning i förhållande till dess läroplan. Metafiktion bedöms vara ett möjligt begrepp att använda i undervisning av gymnasieskolans senare svenskakurser.

Sagor har under alla tider varit verktyg för att underhålla, inspirera och utbilda speciellt barn. För många av oss har sagan spelat en central och viktig roll i vår uppväxt och från dom har vi minnen som aldrig försvinner. Vi minns rytmen i texten, färgerna i bilden eller personen som berättade dom. Trolland är ett projekt som med sagans värld undersöker hur en lärandemiljö för barn kan utformas. Projektet söker inspiration i, men eftersträvar inte att vara, en sagovärld likt den som Tove Jansson beskriver i sitt författarskap. Likt flera små bergstoppar tittar förskolan Trolland upp i Vasalunds villastad. Fasadens brända yta reflekterar ljuset likt snö på ett berg. Och liksom ett berg har den också borrat sig ner och stadigt rotat sig i den sluttande tomten på Charlottenborgsvägen. Utifrån kan den upplevas som en mörk och vemodig byggnad, mörk, med gapande fönster och en hög fasad mot syd. På gården har en grop gjutits in som fylls med vatten under årets regniga dagar. Den samlar på naturens tårar, säger barnen. Men inuti har byggnaden en varmare ton av trä och kork. Hit kommer varje dag 45 barn som delas upp i tre avdelningar. De minsta huserar på bottenvåningen med egen ingång och tillgång till en avskiljd gård. De delar våning med förskolans kök och matsal. Flera smala trapplopp tränger sig in mellan fyra volymer och binder samman planen. Byggnadens mellersta plan delas av förskolans äldre barn uppdelade i två avdelningar. Här finns huvudentrén som också kopplar planet till förskolans stora gård. Det översta planet används genemsamt av huset. Här finns ett rörelserum med förskolans eget universum, och genom takfönstret, högt upp, syns det stora universum under vinterhalvårets mörka mornar. I ateljén vätter ett stort fönster mot sydväst. Det går från golv till tak och man kan få svindel om man står riktigt nära. / Tales has always been a tool to entertain, inspire and educate children in particular. For many of us the saga played a central and important role in our upbringing and from them we have memories that will never disappear. We remember the rhythm of the text, the colors in the image or the person who told them. Trolland is a project that with the fairytale world explores how a learning environment for children can be designed. The project seeks inspiration in, but do not aspire to be, a fairytale world like the one that Tove Jansson describes in her writing. Like several small peaks the preschool Trolland shows itself among the houses in Vasalunds. The facades scorched surface reflects light like snow on a mountain. And like a mountain, it has also drilled down and firmly rooted in the sloping plot at Charlottenborg road. From it can be seen as a dark and melancholy building, dark, with gaping windows and a high facade facing south. At the yard a pit fills with water during the rainy days. It collects the tears of the nature, the children say. But inside, the building has a warmer tone of wood and cork. Here comes every day 45 children divided into three sections. The section for the youngest, on the ground floor, got a private entrance and access to a secluded yard. They share the floor with the preschool kitchen and dining room. Several narrow flights of stairs penetrates into four volumes and binds together the plan. The building's middle floor is shared by the preschools older children divided into two sections. Here are the main entrance, which also connects the plane to the preschools large yard. The top floor is for shared use of the house. Here is a movement room with the preschools own universe, and through the skylight, high up, you can see the vast universe during the winter dark mornings. The studio overlooks a large window facing south. It goes from the floor to the ceiling and one can get dizzy if you stand really close.

Syftet med vår studie är att synliggöra hur litterära karaktärer gestaltas i en skönlitterär berättelse. Studien är baserad på Tove Janssons novell Det osynliga barnet (1962). Novellen handlar om lilla Ninni som utsätts för kränkande behandling av sin vårdnadshavare. Till slut blir Ninni osynlig och överlämnas till Muminfamiljen. Läsaren får följa Ninnis väg tillbaka till att bli synlig igen. Studiens syfte är även att undersöka vilken roll respektive karaktär har för att Ninni åter ska bli synlig igen. Studiens teoretiska utgångspunkter är sociokulturell teori som lärandeteori och narratologi som grund för karaktärsanalysen. Karaktärsanalysen utgår från litteraturvetaren Nikolajevas (2017) karaktärsteori. Som metod för studien används Nikolajevas analysverktyg för att undersöka hur karaktärerna framställs. Novellen handlar om ett barns livsvillkor och familjeförhållanden, vilket öppnar för en diskussion om hur boken kan användas som underlag för att samtala med elever om värdegrundsfrågor i skolan. Tidigare forskning visar bland annat att skönlitteratur har en didaktisk potential för att diskutera frågor som berör värdegrund. Skönlitteratur kan även vara ett redskap för eleverna att få en ökad förståelse för sin egen identitet och dess utveckling och även för omvärldens agerande. Hur novellen kan användas i undervisningssammanhang faller utanför ramen för denna studie, men i diskussionskapitlet förs resonemang om novellens potential för detta ändamål.

Erik Jansson startade väckelserörelsen Erikjansarna på 1800-talets mitt. Rörelsen hamnade i konflikt med myndigheter och ortsbor innan Erik Jansson och anhängarna valde att emigrera till Amerika. I denna uppsats undersöks faktorerna som bidrog till att Erikjansismen kunde bli så stark i Alftatrakten och hur Erik Jansson fick så många anhängare att följa med till Amerika. Erik Jansson beskrivs som en man med karismatiska drag, vilket kan vara ett av motiven på Erik Janssons missionsframgångar. Med hjälp av Max Webers teori om karisma så undersöks Erik Janssons karismatiska egenskaper.

The purpose of the essay was to analyse and compare four illustrations, two by John Tenniel and two by Tove Jansson, with each other. But also connect the illustrations with the era and with its painter’s personal context. The methods used in this essay was hermeneutic and Panofskys iconological analysis method, the first one with finding sources and the second, to see more sides of the illustrations. Material or sources was primarily two versions of the book Alice in Wonderland, the original from 1865 and the second one from 1966. Narrative analysis was used to put the illustrations into their context with the texts and books. The conclusion of the essay is that Tenniel and Jansson both did their own thing with the illustrations, they both used different techniques and the publishing of the two books were different because of the developments since the first book was published. They both had free hands in their depiction, which made it easier for them to do their own interpretations of the characters and the environment.

Uppsatsen analyserar nio utvalda karaktärer i Tove Janssons skönlitterära verk Kometen kommer (1968). Syftet med studien är att undersöka vilka förhållningssätt som karaktärerna uttrycker i förhållande till katastrofhotet i boken. Studien öppnar upp för en vidare diskussion om hur verket kan användas i undervisningssammanhang för att belysa och diskutera temat katastrofhantering i klassrummet. Uppsatsen har sin teoretiska utgångspunkt i Nikolajevas (2004) karaktärsteori som berör karaktärernas ontologiska status. Vidare utgår analysen från några teoretiska termer beskrivna av litteraturvetarna Nikolajeva (2004) och Kåreland (2015) som redskap i undersökningen. Analysen visar att de analyserade karaktärerna uttrycker varsitt individuellt förhållningssätt gentemot katastrofhotet som leder till diverse motsättningar under berättelsens gång. De olika förhållningssätten leder även till att karaktärerna möter individuella problem som i vissa fall äventyrar deras grundläggande livshållningar. Karaktärernas skilda hållningar leder till att berättelsens handling drivs framåt och nya vägar upptäcks. Janssons verk om kometen från den yttre rymden och hotet om jordens undergång har goda möjligheter att användas i undervisningssammanhang för att belysa och diskutera katastrofhantering i samhället.

Denna uppsats syftar till att lyfta fram förfadern i Tove Janssons böcker Trollvinter (1957) och Sent i november (1970) via en i första hand tematisk och i andra hand komparativ analys. Via närläsning av texterna undersöks de utmärkande dragen för Mumintrollets respektive Onkelskruttets sökande efter och möte med förfadern samt den betydelse som förfadern har för dessa två romanfigurer. Texterna tolkas med hjälp av Sigmund Freuds teorier om fantiserande och lekande respektive det kusliga. Resultatet i studien visar bland annat att båda romanfigurerna styrs av önsketänkande och gör sig illusioner om vem förfadern är och vad han vill. De är båda nyfikna på förfadern, men deras drivkrafter till att söka efter honom skiljer sig åt. Deras respektive möte med honom har flera gemensamma nämnare såsom beundran och avståndstagande. Förfaderns betydelse för såväl Mumintrollet i Trollvinter som Onkelskruttet i Sent i november hänger samman med identifikation och behovet av att känna samhörighet.

<p>I min jämförelse mellan forskarna Emil Herlenius och Cecilia Wejryd har jag undersökt i huvudsak tre delar, Erik Jansson som ledare, syndfrihetsläran samt Janssons relation till erikjansarna, och då i synnerhet till de kvinnliga anhängarna. Det som skiljer sig väsentligt mellan de två forskarna är deras syn på vilka anhängarna var. Wejryds hushållsdimension ger en helt ny insikt och förståelse för Janssons relationer, i huvudsak till de kvinnliga anhängarna. I Janssons budskap och förkunnelse och då i huvudsak syndfrihetsläran som jag studerat skiljer sig inte forskarna åt, åtminstone inte vad gäller innehållet i läran.</p><p>Däremot ser forskarna olika på hur och när dessa idéer växte fram hos Jansson. Herlenius menar att Jansson i tidiga år ifrågasatte och tog avstånd ifrån uppbyggelselitteraturen och att hans egen kristendomstolkning med syndfrihetsläran var utvecklad redan före den första Hälsingeresan i januari 1843. Wejryd menar att det inte finns något källstöd för att så var fallet. Janssons kristendomstolkning grundade sig inte på syndfrihetsläran under 1830- och det tidiga 1840-talet, utan visade då drag av vanlig pietism. Wejryd menar att Janssons självständiga kristendomstolkning växte fram i ett växelspel när han konfronterades med omgivningens kritik. Först under andra halvåret 1843 radikaliserades budskapet och Jansson talade då om att erikjansarna genom tron på honom går från att vara syndare till att bli saliga.</p><p>Kvinnorna i erikjansarrörelsen hade viktiga positioner i rörelsens uppbyggnad. De var hängivna följeslagare och viktiga vägvisare som introducerade Erik Jansson till läsare-grupper i för honom okända trakter. I inledningsskedet hade kvinnorna viktiga roller, men när Janssons beroende av vägvisare upphörde försvann också kvinnornas offentliga engagemang. Detta med undantag av Janssons hustru och pigan Schön. Enligt Erik Janssons uppfattning var det männens sak att förkunna. I de fall kvinnorna ändå förkunnade var det enbart i de situationer det inte fanns män att tillgå, således en nödlösning. Kvinnorna hade framstående positioner och viktiga roller i uppbyggnaden av rörelsen för att sedan försvinna från den offentliga scenen. Till en början suddades könsgränserna ut men när rörelsen blev etablerad gick kvinnorna tillbaka till hemmet och de mer traditionella rollerna.</p><p>Kvinnorna var i stor majoritet i erikjansarrörelsen. Detta kan förklaras med hushålls-mönstret eftersom det var mest kvinnor som var ekonomiskt beroende av hushållet. Men detta är inte hela förklaringen till det stora antalet kvinnor. Tidigare forskning om erikjansarna berör inte om det kan ha funnits en koppling mellan Janssons budskap om syndfrihet och överrepresentationen av kvinnor i rörelsen. Jag har med hjälp av Gunilla Gunners forskning om Nelly Halls syndfrihetslära och om den kan ha tilltalat kvinnor i väckelserörelsen, dragit paralleller till erikjansarrörelsen. Jag gör inte anspråk på att ge en heltäckande förklaring till varför en så stor andel erikjansare var kvinnor, men syndfrihetslöftet går inte heller att avfärda som en tänkbar förklaring eller delförklaring. Syndfrihetsläran och avsaknaden av arvsynd innebär för kvinnors del en befrielse från en kollektiv skuld. Denna synd har på olika sätt begränsat kvinnors möjligheter sedan Eva föll för ormens frestelse i skapelseberättelsen. Löftet om syndfrihet kan för kvinnorna i erikjansarrörelsen ha varit en bidragande orsak till medlemskap.</p>