<p>I ett samhälle som vårt ställs det höga krav på effektiv intern kommunikation. Avstånd ska inte längre vara ett problem för att informera och kommunicera med samtliga medarbetare inom ett företag. Den dagliga kommunikationen som tidigare förts öga mot öga ska nu ersättas av en likvärdig virtuell kommunikation.</p><p>Denna studie syftar till att undersöka idealbilden av ett intranät utifrån medarbetarna inom John Bauer Organization som är ett utbildningsföretag med vuxen- och gymnasieutbildningar på ett trettiotal orter spridda över hela landet. Vilka funktioner efterfrågas av medarbetarna och bör all information och kommunikation ske via ett intranät? Vilka andra kanaler förutom intranät tycker medarbetarna bör finnas?</p><p>Fokusgrupper har valts som intervjumetod med medarbetare från John Bauer Organization. Sedan har en innehållsanalys gjorts för att få fram tendenser och åsikter bland medarbetarna.</p><p>Viktiga resultat som studien visar är att det bör finnas ett integrerat system där det endast behövs ett login för att komma åt samtliga program. Ökat inflytande över den egna intranätssidan efterfrågas också, där medarbetarna själv vill kunna välja den information de vill läsa.</p><p>Förutom ett intranät tyckte medarbetarna även att det bör finnas kontinuerliga nyhetsbrev från ledningen och administration. Dessutom utryckte medarbetarna sin åsikt om att det även bör finnas en personaltidning för att öka ”vi-känslan” inom John Bauer Organization. Samtliga intervjuade medarbetare tyckte även att det fysiska mötet var en viktig del för utbyte av idéer och förståelse bland medarbetarna.</p> / <p>In a society like ours we are in need for effective internal communication. Distance will no longer be a problem in order to inform and communicate with all employees within a company. The daily communication previously been eye to eye is now replaced by an equivalent virtual communication.</p><p>This study aims to investigate the ideal image of an intranet based on the needs of employees in the John Bauer Organization. What features are requested by the employees and should all of the information and communication take place via an intranet? What other channels in addition to intranet should there be according to the employees?</p><p>Focus groups have been chosen as the interview method with employees from John Bauer Organization. A content analysis has been done to obtain trends and opinions among the employees.</p><p>Findings of the survey show that there should be an integrated system which only requires one login to access all programs. Empowerment over their own intranet page is also requested, in which employees want to be able to choose the information they want to read. In addition to an intranet, employees also felt that there should be continuous newsletters from leadership and management. In addition, employees expressed the view that there should also be a staff magazine for increasing the "we-feeling" in John Bauer Organization. All the employees interviewed felt that the physical meeting was an important element for the exchange of ideas and understanding among the staff.</p>

I ett samhälle som vårt ställs det höga krav på effektiv intern kommunikation. Avstånd ska inte längre vara ett problem för att informera och kommunicera med samtliga medarbetare inom ett företag. Den dagliga kommunikationen som tidigare förts öga mot öga ska nu ersättas av en likvärdig virtuell kommunikation. Denna studie syftar till att undersöka idealbilden av ett intranät utifrån medarbetarna inom John Bauer Organization som är ett utbildningsföretag med vuxen- och gymnasieutbildningar på ett trettiotal orter spridda över hela landet. Vilka funktioner efterfrågas av medarbetarna och bör all information och kommunikation ske via ett intranät? Vilka andra kanaler förutom intranät tycker medarbetarna bör finnas? Fokusgrupper har valts som intervjumetod med medarbetare från John Bauer Organization. Sedan har en innehållsanalys gjorts för att få fram tendenser och åsikter bland medarbetarna. Viktiga resultat som studien visar är att det bör finnas ett integrerat system där det endast behövs ett login för att komma åt samtliga program. Ökat inflytande över den egna intranätssidan efterfrågas också, där medarbetarna själv vill kunna välja den information de vill läsa. Förutom ett intranät tyckte medarbetarna även att det bör finnas kontinuerliga nyhetsbrev från ledningen och administration. Dessutom utryckte medarbetarna sin åsikt om att det även bör finnas en personaltidning för att öka ”vi-känslan” inom John Bauer Organization. Samtliga intervjuade medarbetare tyckte även att det fysiska mötet var en viktig del för utbyte av idéer och förståelse bland medarbetarna. / In a society like ours we are in need for effective internal communication. Distance will no longer be a problem in order to inform and communicate with all employees within a company. The daily communication previously been eye to eye is now replaced by an equivalent virtual communication. This study aims to investigate the ideal image of an intranet based on the needs of employees in the John Bauer Organization. What features are requested by the employees and should all of the information and communication take place via an intranet? What other channels in addition to intranet should there be according to the employees? Focus groups have been chosen as the interview method with employees from John Bauer Organization. A content analysis has been done to obtain trends and opinions among the employees. Findings of the survey show that there should be an integrated system which only requires one login to access all programs. Empowerment over their own intranet page is also requested, in which employees want to be able to choose the information they want to read. In addition to an intranet, employees also felt that there should be continuous newsletters from leadership and management. In addition, employees expressed the view that there should also be a staff magazine for increasing the "we-feeling" in John Bauer Organization. All the employees interviewed felt that the physical meeting was an important element for the exchange of ideas and understanding among the staff.

Much like oft-repeated quotes or catchy movie soundtrack tunes, famous illustrations often outweigh and outlast their original contexts and establish themselves as iconic cultural reference points for generations to come. Over the last 100 years in Sweden, John Bauer’s fairy tale illustrations have maintained a strong grip on that nation’s popular imaginary through over thirty reprint editions, museum exhibits, stamp collections, and, of course, stylistic imitations. While their century-old narrative contexts remain relatively unknown and uninteresting to contemporary audiences, his beautifully blonde children, enchantingly ugly trolls, and stark, Swedish landscapes continue to be bought, sold, and validated as embodying a typically Swedish relationship to nature. Why John Bauer’s work has remained so influential over time while the publication they appeared in has faded is a question that many of his biographers have attempted to answer. Harald Schiller, the most thorough of these, claims that “when one sees [his] images in black and white or color, they capture one’s interest to such a degree that there is none left for the text” (152). This essay uses Schiller’s comment as a starting point to pose one answer to this question. By exploring the dynamic potential of the relationship between Bauer’s images and their early twentieth-century contexts, it locates the artist’s appeal over against his narrative guidelines and the historical movements of his time. To this end, its comparative analysis of the textual and visual narratives in the illustrated Swedish fairy tale annual, Bland tomtar och troll (Amongst Gnomes and Trolls) explores how the interplay between the historical pregnancy of its fairy tale stories and the Swedophilic affects of John Bauer’s illustrations contributes to the project of imagining and proliferating a new Swedish national identity at the beginning of the twentieth century. / text

<p><em>Syfte:</em> Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra hur två gymnasieskolor definierar sina tjänster och om och hur eleverna uppfattar att de uppfyller de kriterier varumärket lovar.</p><p><em>Metod: </em>Genom att vända mig till Vasaskolan och John Bauer i Gävle har jag använt både kvalitativ och kvantitativ data i form av intervjuer och en enkätundersökning. Utöver dessa primära källor kompletterades datainsamlingen med relevant litteratur inom bland annat varumärken och konkurrenssituationer.</p><p><em>Resultat</em> <em>& slutsatser:</em> Av resultatet framgår hur båda skolorna har lyckats förmedla och förvalta sina varumärken. Genom att ha fått höga värden på alla fyra mätbara variablerna i BAV-matrisen anser jag att både Vasaskolan och John Bauer har lyckats med att uppfylla de erbjudanden som de lovade de elever som besvarade min enkätundersökning.</p><p><em>Förslag till</em> <em>vidare </em><em>forskning: </em>Ett förslag till vidare forskning anser jag skulle kunna vara att göra<em> </em>marknadsplaner för båda varumärkena för att arbeta fram starka varumärken som kan fortsätta att arbeta med framgång.</p><p><em>Uppsatsens</em> <em>bidrag: </em>Jag anser att uppsatsen kan ge viktig information till Vasaskolan och John Bauer om hur målgruppen uppfattar deras varumärke. Den kan även ge nyttig information till andra intressenter på skolmarkanden och information om hur man kan undersöka ett område som inte är utforskat tidigare.</p>

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra hur två gymnasieskolor definierar sina tjänster och om och hur eleverna uppfattar att de uppfyller de kriterier varumärket lovar. Metod: Genom att vända mig till Vasaskolan och John Bauer i Gävle har jag använt både kvalitativ och kvantitativ data i form av intervjuer och en enkätundersökning. Utöver dessa primära källor kompletterades datainsamlingen med relevant litteratur inom bland annat varumärken och konkurrenssituationer. Resultat &amp; slutsatser: Av resultatet framgår hur båda skolorna har lyckats förmedla och förvalta sina varumärken. Genom att ha fått höga värden på alla fyra mätbara variablerna i BAV-matrisen anser jag att både Vasaskolan och John Bauer har lyckats med att uppfylla de erbjudanden som de lovade de elever som besvarade min enkätundersökning. Förslag till vidare forskning: Ett förslag till vidare forskning anser jag skulle kunna vara att göra marknadsplaner för båda varumärkena för att arbeta fram starka varumärken som kan fortsätta att arbeta med framgång. Uppsatsens bidrag: Jag anser att uppsatsen kan ge viktig information till Vasaskolan och John Bauer om hur målgruppen uppfattar deras varumärke. Den kan även ge nyttig information till andra intressenter på skolmarkanden och information om hur man kan undersöka ett område som inte är utforskat tidigare.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning det grafiska uttrycket hos den tvådimensionella bilden Bergaporten av John Bauer kan överföras till en fiktiv tredimensionell miljö. För att placera projektet i en teoretisk kontext används begrepp som parafras och remediering för att beskriva arbetet. Som projektarbete skapas en tredimensionell spelmiljö med Bergaporten som förlaga. Vidare sammanställs en enkät som undersöker hur väl Bauers grafiska uttryck överförts till spelscenen. Detta genom att respondenterna får jämföra renderade bilder från scenen med originalet. Enkätresultatet visar att remedieringen av Bergaporten genomförts med ett positivt resultat, men öppnade också upp för förbättringar av scenen. Detta förtydligas av respondenterna i en anslutande öppen fråga i enkäten. Förhoppningen är att denna studie kan ses som exempel på en användbar metodik för hur grafiska uttryck optimalt kan överföras från tvådimensionella bilder till en tredimensionell scen.

The northern province of Sweden has in both literature and film been depictured as something foreign and mythical, unlike the rest of the country. It has been my purpose to show in this essay that the systematic categorization of Norrland and its literature reveals multiple criteria known to define the colonial era. By reading the novel Stallo by author Stefan Spjut with postcolonial structures in mind I aim to show how the author uses Swedish mythology and through the presence of The Other criticizes colonial structures in place to this day. By examining the gothic atmosphere I intend to indicate how the trolls in the novel figures as both a horror element as well as a representation of nature itself. It is my belief that the author by further reinforcing the mythological in relation to Norrland addresses the problem at hand. That Norrland is still to this day a colony within its own country. / I Norrland kan ingen höra dig skrika. Det är så det norrländska landskapet har framställts inom både litteratur och film i Sverige. Norrland har genom åren gestaltas som något avlägset och mystiskt, nästintill främmande. Helt olikt resterande delar av landet. Det är min avsikt att visa hur den systematiska kategoriseringen av Norrland och dess litteratur avslöjar flera av de kriterier som per definition beskriver kolonism. Genom en postkolonial läsning av spänningsromanen Stallo (2012), av författaren Stefan Spjut, söker jag visa hur författaren genom svensk folklore och genom en övernaturlig närvaro kan kritisera koloniala strukturer.

The purpose of this study was to determine how to attract participants from all over Sweden to partake in the John Bauer Trail Run and increase the awareness of it employing a well planned cross-media strategy. To achieve this purpose a thorough study of litterature and research within the areas cross-media and marketing have been done. The method that was chosen for the study was a small-N-study which is a more quantitative type of case study. Eleven different running events have been examined and interviewed to collect the empirical data. The answers that the interviews produced have been analyzed in combination with the studied litterature and this has resulted in a cross-media strategy for John Bauer Trail Run. The key elements of this strategy is that they should have different purposes for their different marketing channels, some more brand oriented and some more call-to-action. These specific purposes should be taken in consideration each time an advert or a message is to be published in the channel and the content should be adapted accordingly. The results of the study are mainly applicable to John Bauer Trail Run but parts of it can be applied to other trail running-events with similar goals as well. This study was limited by the appointed time and resources regarding how many units that has been studied and that only one method was applied.

The purpose of this essay is to study how the memory of the artist John Bauer is manifested by businesses and places around the city of Jönköping. This was done by observing how John Bauer’s memory is used in five different places as well as through dialogue with spokespersons from these five businesses to gather further information. The places examined in the study are the following: Länsmuseet's exhibition called "Follow John", John Bauer’s Park, John Bauer hotel, Bauergården and Trolska boat trips. The questions that the study intends to answer are how and why the memory of John Bauer is used around Jönköping. The companies' use of John Bauer has been analysed with the help of Karlsson’s typology of the use of history, but it was not enough to apply that theory alone. A site perspective on the use of history taken by Niels Kayser Nielsen was used to create further understanding. The result shows that there are both similarities and differences in the said actors’ use of the memory. All actors use the theme of forest and trolls to convey information about Bauer's artistic inspiration. The theme, on the other hand, is used more or less where Bauergården weaves it into the meals while the John Bauer–hotel only elevates it into the interior. There is also a focus on using the places where John Bauer took inspiration for his paintings, both in the forest and in the places he has lived. However, this also differs a lot between the actors as some build their entire business around the specific location and others do not.

This project is about how we can create architecture that hold the same atmospheric qualities as a tale. By using different media like film, dioramas and technology the tales have been analysed for qualities that have been carried through into architecture. The blend of the real and the unreal is central to any tale and so also to my project; this mixed expression is carried through into the resulting structure. The final product becomes a bath house full of expression, impressions and varying realities.