• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 31
  • 21
  • 14
  • 13
  • 10
  • 10
  • 10
  • 7
  • 6
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 136
  • 136
  • 28
  • 27
  • 21
  • 17
  • 14
  • 13
  • 13
  • 13
  • 13
  • 12
  • 11
  • 10
  • 10
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Economic Zone Policy as an Agent of Rapid Economic Growth: The Case of the People's Republic of China

Frye, Tony 17 August 2007 (has links)
No description available.
12

Luftfracht - Arbeitgeber der Zukunft?

Weber, Ulf 06 February 2015 (has links) (PDF)
Eine Präsentation über ein Joint Venture von DHL Express und Lufthansa Cargo. / A presentation of a joint venture of DHL and Lufthansa Cargo.
13

Luftfracht - Arbeitgeber der Zukunft?: Technische Universität Dresden - Fakultät Verkehrswissenschaften, Wir bewegen die Welt - we are moving the world, 05. November 2014

Weber, Ulf January 2014 (has links)
Eine Präsentation über ein Joint Venture von DHL Express und Lufthansa Cargo. / A presentation of a joint venture of DHL and Lufthansa Cargo.
14

Avgörande etableringsfaktorer vid ett joint venture

Lindbom, Cecilia, Medelberg, Louise January 2008 (has links)
<p>Allt fler företag söker sig till nya marknader, vilket leder till att beslut måste fattas om hur expansionen bäst bör ske. En vanligt förekommande etableringsmetod är joint venture, varav uppsatsen kommer att fokusera på de avgörande faktorer som ligger till grund för valet av denna etableringsmetod. För att få en djupgående insikt till valet av joint venture har en fallstudie valts som undersökningsdesign. Detta möjliggör att båda parters syn på de bakomliggande faktorerna erhålls, samt vilka som var avgörande. En modell används som deskriptivt sammanfattar de avgörande faktorerna bakom valet av etableringsmetod, vilka är baserade på utvalda forskares verk. Modellen är uppdelad i sektioner omfattandes strategi, etableringsland, kunskap samt samarbetspartner. Faktorerna i dessa sektioner kommer genom den kvalitativa undersökningen leda till det faktum att det i fallstudien var vissa faktorer som var avgörande i valet av joint venture som etableringsmetod. De som vägde tyngst i detta fall var etableringshastigheten samt värdet och mängden kunskap båda parter kunde bidra med. Att etableringshastigheten ökade med hjälp av kunskapsfaktorerna beror på att de två företagen kompletterade varandra på ett mycket fördelaktigt sätt, varav ett joint venture var den etableringsmetod som passade båda parter bäst. De resultat uppsatsen generar i är inte generellt applicerbara, däremot är de användbara för liknande företag i snarlika situationer som de i fallstudien, exempelvis när expansion skall ske på en outvecklad marknad.</p>
15

Le transfert de connaissances dans un cadre de joint venture : une approche des facteurs déterminants dans une logique interactive / The knowledge transfer within a framework of joint-venture : an approach of determinants factors in an interactive logic

Maaref, Abdenasser 09 April 2014 (has links)
De nos jours de plus en plus de joint-ventures apparaissent. Cette forme de coopération peut être sous certaines conditions un espace d'apprentissage et de transfert de connaissances entre les entreprises mères. Pourtant, le transfert de connaissances dans le cadre d'une joint-venture demeure encore un domaine peu connu. La présente recherche s'est proposé d'explorer le phénomène de transfert de onnaissances dans le cadre d'une joint-venture. A travers cette thèse on propose une vision originale et riche en précisant la nature et la dynamique d'une relation triale (entreprises mères et joint-venture). Les résultats de la recherche ont montré, tout d'abord, que la réussite de transfert dépend de la qualité des contributions de l'entreprise mère étrangère, de l'entreprise mère locale et de la joint-venture. Ensuite, la relation informelle entre les décideurs est apparue comme un facteur facilitateur du transfert de connaissances. Enfin, nous avons pu identifier des facteurs déterminants du transfert de connaissances de l'entreprise mère étrangère vers la joint-venture, de l'entreprise mère locale vers la joint-venture et de la joint-venture vers les entreprises mères. Les facteurs suivants : la confiance mutuelle, la performance de la joint-venture, la qualité des contributions, l'équilibre du pouvoir de négociation, la compatibilité stratégique et la compatibilité culturelle sont des facteurs déterminants dans les trois processus de transfert de connaissances. Autant les entreprises mères que la joint-venture doivent les prendre en compte en vue de mieux réussir le transfert de connaissances. / Today, more North-South Joint-ventures are initiated mainly to the quest for greater competitive advantages that will lead to improve performance. Nevertheless, knowledge transfer in North-South Joint-ventures is not well known. This research proposes to explore the knowledge transfer in the context of joint-venture network. The result of the research shows that knowledge transfer in this context is affected by the parent and the joint-venture. The informal relationship between decider on this network is a facilitate factor of knowledge transfer. The findings are summarized determinants factors that affect knowledge transfer from foreign parent to joint-venture, local parent to joint-venture and from joint-venture to parents. Following factors : mutual trust, the performance of the joint-venture, the quality of the contributions, the bargaining power, strategic compatibility and cultural compatibility are determining factors in the three processes of transfer of knowledge. As much the parents which the joint-venture must have them in order to make a success of the transfer of knowledge.
16

Kejsarens nya kläder : En fallstudie på H&M:s Lagerfeldkollektion

Melinder, Daniel, Tehrani, Amir, Jervelius, Mia, Enblom, Johan January 2005 (has links)
<p>As companies exert themselves to find new ways of achieving market dominance and stronger brands, the phenomenon co-branding has become increasingly popular. By cooperation between two different firms the combined effects can result in synergies not only on the balance sheet, but even through softer values such as Brand recognition, equity and larger market share. Recently the fashion company H&M launched a collection together with the esteemed fashion designer Karl Lagerfeld. The objective of this paper is to examine the effects the collaboration had on consumer’s attitudes towards the two brands. Did the above mentioned collaboration result in a repositioning of any of the two parties?</p><p>Theories regarding branding, positioning and attitudes, as well as Joint ventures are taken into consideration while analyzing the research based on questionnaires given to a random audience. The respondents were among else asked to grade the two firms as to four different qualities, thereby placing them on perceptual maps. After that they were asked whether the collection had affected the exclusiveness of H&M and Karl Lagerfeld. A large majority</p><p>answered that H&M had profited, while Lagerfeld’s exclusiveness was unaltered. Meanwhile, many first heard of Karl Lagerfeld through the H&M-collection.</p><p>This paper will show how two differently positioned parties successfully can achieve synergies, but that since they enter the venture with different possibilities and motives, the synergies most probably will appear on different levels.</p>
17

Joint Ventures och Internationell Privaträtt

Seiving, Anna January 2008 (has links)
Ett joint venture är ett avtal om samverkan mellan två eller flera parter och kan förekomma i tre olika former, nämligen contractual joint venture, partnership joint venture samt corporate joint venture. Gemensamt för de tre formerna av joint ventures är att de alla bygger på ett joint venture-avtal, i vilket samarbetets ramar och regler utformas. Ett contractual joint venture är ett rent avtalsbaserat samarbete (grundat på ett joint venture-avtal), medan de andra två formerna utöver joint venture-avtalet även bildar en form av bolag. I samtliga rättsordningar som studerats inom ramen för denna uppsats, konstituerar ett contractual joint venture, joint venture-avtalet, någon form av bolag. Av detta följer att ett corporate joint venture i samtliga rättsordningar bildar ett bolag med dubbel bolagsstruktur. Har ett samarbete i form av ett joint venture ingåtts över landsgränser och en tvist uppstår, gäller det att veta vilket lands lag som skall tillämpas på tvisten. För att kunna bestämma vilket lands lag som är tillämplig måste det först avgöras vilken domstol som är behörig att avgöra tvisten. Vilken domstol som är behörig regleras olika beroende på om tvisten är av associationsrättslig eller kontraktsrättslig karaktär. Själva joint venture-bolaget regleras enligt associationsrättsliga regler, medan joint venture-avtalet kan komma att regleras av kontraktsrättsliga regler. Dock konstituerar joint venture-avtalet i alla de undersökta länderna en form av bolag och bör därmed regleras enligt associationsrättsliga regler. Enligt studier skall alla sorters bolag omfattas av reglerna om exklusiv behörighet, oavsett rättskapacitet. När frågan om behörig domstol har utretts, kan fråga om tillämplig lag behandlas. Även här är det av betydelse att veta om tvisten rör associationsrättsliga eller kontraktsrättsliga frågor. Enligt vissa skall ett joint venture-avtal, trots att det konstituerar ett bolag, regleras enligt kontraktsrättsliga regler, och således falla under Romkonventionens tillämpningsområde. Andra anser dock att undantaget i Romkonventionen angående associationsrättsliga spörsmål skall tolkas strikt, vilket får till följd att alla bolag oavsett struktur faller utanför Romkonventionens tillämpningsområde. Enligt min mening bör det enkla bolaget tolkas på samma sätt vad gäller domsrätt respektive lagval, eftersom reglerna om lagval togs fram som ett komplement till domsrättsreglerna. Vidare bör det vara upp till den nationella rättsordningen att utreda huruvida fråga är om ett bolag eller inte. Undantaget i Romkonventionen uttryckligen gjorts flexibelt av den anledning att olika rättsordningar har olika tolkningar av vad som konstituerar ett bolag. Detta får inom svensk rätt till följd att det enkla bolaget skall omfattas av associationsrättsliga regler och således inte av Romkonventionen. Vad gäller de schweiziska IP-reglerna i förhållande till de svenska reglerna skiljer sig dessa till viss del åt. Beträffande de associationsrättsliga reglerna tillämpas i båda länderna inkorporationsprincipen och regleringen är således densamma. När det gäller fråga om tillämplig lag för joint venture-avtal skiljer sig regleringen däremot åt. Inom svensk rätt konstituerar ett joint venture-avtal ett enkelt bolag och omfattas således av associationsrättsliga IP-regler. Även inom schweizisk rätt konstituerar ett joint venture-avtal en form av bolag. Här bestäms dock förhållandet mellan associationsrättsliga och kontraktsrättsliga regler av det konstituerade bolagets inre struktur. Finns en inre struktur, omfattas bolaget av de associationsrättsliga reglerna. Saknas en sådan inre struktur, tillämpas istället de kontraktsrättsliga principerna.
18

Avgörande etableringsfaktorer vid ett joint venture

Lindbom, Cecilia, Medelberg, Louise January 2008 (has links)
Allt fler företag söker sig till nya marknader, vilket leder till att beslut måste fattas om hur expansionen bäst bör ske. En vanligt förekommande etableringsmetod är joint venture, varav uppsatsen kommer att fokusera på de avgörande faktorer som ligger till grund för valet av denna etableringsmetod. För att få en djupgående insikt till valet av joint venture har en fallstudie valts som undersökningsdesign. Detta möjliggör att båda parters syn på de bakomliggande faktorerna erhålls, samt vilka som var avgörande. En modell används som deskriptivt sammanfattar de avgörande faktorerna bakom valet av etableringsmetod, vilka är baserade på utvalda forskares verk. Modellen är uppdelad i sektioner omfattandes strategi, etableringsland, kunskap samt samarbetspartner. Faktorerna i dessa sektioner kommer genom den kvalitativa undersökningen leda till det faktum att det i fallstudien var vissa faktorer som var avgörande i valet av joint venture som etableringsmetod. De som vägde tyngst i detta fall var etableringshastigheten samt värdet och mängden kunskap båda parter kunde bidra med. Att etableringshastigheten ökade med hjälp av kunskapsfaktorerna beror på att de två företagen kompletterade varandra på ett mycket fördelaktigt sätt, varav ett joint venture var den etableringsmetod som passade båda parter bäst. De resultat uppsatsen generar i är inte generellt applicerbara, däremot är de användbara för liknande företag i snarlika situationer som de i fallstudien, exempelvis när expansion skall ske på en outvecklad marknad.
19

Resultatfördelning i joint venture : Hur skall resultatfördelning ske i joint venture och ger reglerna tillräcklig förutsebarhet? / Earnings apportionment in joint venture : How to approach earnings apportionment in joint venture. Does the legislation provide sufficient predictability?

Jerntved, Andreas, Ericson, Robert January 2012 (has links)
Samarbetsformen joint venture är inte rättsligt definierat i svensk rätt. Joint venture betraktas dock i allmänhet som enkla bolag. Frågan uppkommer hur resultatfördelning skall ske enligt gällande rätt mellan bolagsmännen inom joint venture som bedrivs i form av enkelt bolag.Enligt 4 kap. 1 § BL kan bolagsmännen genom dispositiv reglering fritt avtala om hur resultatfördelningen mellan dem skall se ut. Avtal kan ingås muntligt, skriftligt eller genom konkludent handlande. Om resultatfördelning inte avtalats gäller att resultatet skall fördelas lika mellan bolagsmännen, detta enligt 4 kap. 1–2 §§ BL som hänvisar till 2 kap. 8 § BL. En fördelning enligt 2 kap. 8 § BL tar således ej hänsyn till bolagsmännens insatser inom ramen för joint venture-samarbetet. Redan i bolagslagens förarbeten återfinns resonemang gällande om det inte vore lämpligare att använda sig av en fördelning efter bolagsmännens respektive insatser, något som diskuterats i doktrin och som behandlats i rättspraxis gällande obehörig fördelning inom handelsbolag och kommanditbolag. I rättspraxis har domstolarna valt att frångå regleringen i 2 kap. 8 § BL om resultatfördelning till förmån för andra fördelningsgrunder såsom efter insats respektive skälighet. Med an-ledning av yttranden i bolagslagens förarbeten, rättspraxis gällande såväl enkla bolag, som handelsbolag och kommanditbolag samt yttranden i doktrin har vi i denna uppsats gjort försök att analysera och besvara huruvida den nuvarande lagregleringen ger förutsebarhet eller om annan fördelningsgrund vore önskvärd och hur den i så fall bör utformas. Vår slutsats är att en fördelningsgrund efter insats vore önskvärd ur rättvisesynpunkt. Vidare anser vi att en resultatfördelning efter insats bättre skulle sammanfoga den civilrättsliga resultatfördelningen med skatterättens och redovisningsrättens regler. I vår analys har vi kommit fram till att förutsebarheten i nuvarande lagstiftning är låg. Med anledning av det nyss sagda efterfrågar vi en utredning huruvida resultatfördelning bör ske enligt befintlig lagstiftning eller efter insats.
20

Hur marknaden bedömer europeiska företagstillkännagivanden vid etablering i BRIC länder

Stareborn, Oscar, Jama, Sharmarke January 2012 (has links)
The aim of this study is to examine how European companies’ stock price is affected by an announcement about foreign direct investment in one of the BRIC countries. Another aim for the study is to examine if the market reacts differently to the three modes of entry methods in a given BRIC country and to examine if the market reacts differently to different European countries. The study also set out to answer if there were any effects of the three modes of entry that was visible a short time after the announcement.  To answer and examine this, the authors used the event study approach. The study was conducted with a sample of 47 companies from France, Norway, Spain, Sweden and Germany. The time period in which the study was conducted within was between the years 2001-2011. The three modes of entry that was examined were Joint Venture, Acquisition and organic expansion. The three modes of entry were submitted to conduct a hypothesis test to determine whether or not an abnormal return was created during the event window in which the announcement took place. A hypothesis test was also conducted during the post event window to determine if the announcement effect is visible a short time period after the announcement. The event window was 11 days, five days before the announcement and five days after the announcement. The post event window was 30 days after the event window. Companies with the same mode of entry in the same BRIC country were submitted to examine whether or not the announcement effect was different for the three modes of entry. Companies from the same European country were joined together after which BRIC country the announcements were about. The result of the study was that significant positive abnormal return was created during both the event and post event window. There were also modes of entry in which the announcement effect was visible a short time after the announcement.

Page generated in 0.092 seconds