<p>The market of today consist of products/services who resemble each other, the differences are small. Their for it’s necessary for the companies to provide added values to the product so it will stand out from the rest of the products and lead to purchase. A well used strategy in the fashion industry is marketing with celebrities, this is considered successful because it brings attention and strengthening to the brand. Because of this, the strategy also branch out to other industries, but the question is if it’s as successful there? There’s also a serious down-side with the strategy and that is that there’s a great risk with using celebrities. These could, of different reasons, be dangerous for the companies and cause large amount of costs. This is something that the companies must respect.</p><p>This thesis aims to describe and compare why companies use celebrities in their commercials to strengthening their brand. It will also examine the procedure of the companies choice of celebrity and contingent risks that may emerge of the strategy. The writers have chosen a corporate management perspective and their for the customer perspective will not be brought up.</p><p>The study has been realized with a qualitative study, totaly eight marketing managers at different companies, within different industries where interviewed. With a helping hand from the theories, the authors have succeeded to answer the study’s question. The main theory were brand identity.</p><p>After that the empirical data has been analyzed with help from the theories, the authors have reached following conclusions. The ultimate reason why companies co-operate with celebrities are to create attention and to increase the knowledge of the brand. The celebrity can be useful by many different reasons, no matter what goals or effects the companies want to achieve, the strategy is considered successful. Companies first choice of celebrity is someone who can represent the identity that the company wants to be associated with, for example different values. In general, companies don’t reflect much about the risks that may appear.</p> / <p>Dagens marknad består till stor del av produkter/tjänster som liknar varandra, skillnaderna är ofta små. Därför krävs det att företagen tillför ett mervärde till produkten som gör att den sticker ut från mängden, vilket i sin tur ska leda till köp. En välanvänd strategi inom klädbranschen är marknadsföring med kändisar, denna anses vara framgångsrik eftersom den ger stor uppmärksamhet och stärker varumärket. Av denna anledning har även strategin spritt sig till andra branscher, men frågan är om den är lika lyckosam även där? Det finns dock en allvarlig baksida med strategin och det är att det finns stora risker med att använda sig av kändisar. Dessa kan av olika anledningar vara till skada för företaget och orsaka stora kostnader. Detta är något företagen måste ha i beaktning.</p><p>Syftet är att beskriva och jämföra varför företag använder sig av kända personer för att stärka sitt varumärke. Dessutom kommer det att undersökas hur företag går tillväga i sitt val av kändis samt vilka eventuella risker som kan uppstå med denna marknadsföringsstrategi. Författarna har valt att utgå från ett ledningsperspektiv och därför kommer inte kundperspektivet att belysas.</p><p>Studien har genomförts med en kvalitativ ansats, totalt intervjuades åtta stycken marknadschefer på olika företag inom olika branscher. Med hjälp av teorier inom området så har författarna lyckats besvara forskningsfrågan. Huvudteorin var brand identity.</p><p>Efter att den empiriska data analyserats med hjälp av teorierna så har författarna kommit fram till följande slutsatser. Den främsta anledningen till att företag använder sig av kändisar är för att skapa uppmärksamhet och öka kännedomen om varumärket. Kändisen kan användas i marknadsföring av många olika anledningar, oavsett vilka mål företaget har och vilka effekter man vill uppnå, strategin anses vara lyckosam oavsett mål. Företag väljer i första hand en kändis som kan representera det som företaget vill förknippas med, till exempel olika värden eller ledord. Generellt sett så tar företag lätt på de risker som kan uppstå när de använder sig av en kändis i sin reklam.</p>

The market of today consist of products/services who resemble each other, the differences are small. Their for it’s necessary for the companies to provide added values to the product so it will stand out from the rest of the products and lead to purchase. A well used strategy in the fashion industry is marketing with celebrities, this is considered successful because it brings attention and strengthening to the brand. Because of this, the strategy also branch out to other industries, but the question is if it’s as successful there? There’s also a serious down-side with the strategy and that is that there’s a great risk with using celebrities. These could, of different reasons, be dangerous for the companies and cause large amount of costs. This is something that the companies must respect. This thesis aims to describe and compare why companies use celebrities in their commercials to strengthening their brand. It will also examine the procedure of the companies choice of celebrity and contingent risks that may emerge of the strategy. The writers have chosen a corporate management perspective and their for the customer perspective will not be brought up. The study has been realized with a qualitative study, totaly eight marketing managers at different companies, within different industries where interviewed. With a helping hand from the theories, the authors have succeeded to answer the study’s question. The main theory were brand identity. After that the empirical data has been analyzed with help from the theories, the authors have reached following conclusions. The ultimate reason why companies co-operate with celebrities are to create attention and to increase the knowledge of the brand. The celebrity can be useful by many different reasons, no matter what goals or effects the companies want to achieve, the strategy is considered successful. Companies first choice of celebrity is someone who can represent the identity that the company wants to be associated with, for example different values. In general, companies don’t reflect much about the risks that may appear. / Dagens marknad består till stor del av produkter/tjänster som liknar varandra, skillnaderna är ofta små. Därför krävs det att företagen tillför ett mervärde till produkten som gör att den sticker ut från mängden, vilket i sin tur ska leda till köp. En välanvänd strategi inom klädbranschen är marknadsföring med kändisar, denna anses vara framgångsrik eftersom den ger stor uppmärksamhet och stärker varumärket. Av denna anledning har även strategin spritt sig till andra branscher, men frågan är om den är lika lyckosam även där? Det finns dock en allvarlig baksida med strategin och det är att det finns stora risker med att använda sig av kändisar. Dessa kan av olika anledningar vara till skada för företaget och orsaka stora kostnader. Detta är något företagen måste ha i beaktning. Syftet är att beskriva och jämföra varför företag använder sig av kända personer för att stärka sitt varumärke. Dessutom kommer det att undersökas hur företag går tillväga i sitt val av kändis samt vilka eventuella risker som kan uppstå med denna marknadsföringsstrategi. Författarna har valt att utgå från ett ledningsperspektiv och därför kommer inte kundperspektivet att belysas. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats, totalt intervjuades åtta stycken marknadschefer på olika företag inom olika branscher. Med hjälp av teorier inom området så har författarna lyckats besvara forskningsfrågan. Huvudteorin var brand identity. Efter att den empiriska data analyserats med hjälp av teorierna så har författarna kommit fram till följande slutsatser. Den främsta anledningen till att företag använder sig av kändisar är för att skapa uppmärksamhet och öka kännedomen om varumärket. Kändisen kan användas i marknadsföring av många olika anledningar, oavsett vilka mål företaget har och vilka effekter man vill uppnå, strategin anses vara lyckosam oavsett mål. Företag väljer i första hand en kändis som kan representera det som företaget vill förknippas med, till exempel olika värden eller ledord. Generellt sett så tar företag lätt på de risker som kan uppstå när de använder sig av en kändis i sin reklam.

En uppsats som tar upp kändisbilderna och dess innehållande koder. Vi har tittat på Aftonbladets och Expressens bilagor Klick! och Fredag, vad är det som visas egentligen för den yngre publiken, som är bilagornas målgrupp?

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur The Big Short (2015) har gestaltat, förenklat och gjort informationen om år 2008 finanskrisen mer förståelig för tittarna, ge-nom olika uttrycksmedel. Uttrycksmedlen som har utforskats är bland annat: metaforer, icke-diegetisk berättande, homodiegetisk berättare, berättarröst och montage. I fem kapi-tel har uppsatsen i analysen använt de olika uttrycksmedel tillsammans med teorier om sympati, empati, ironi och trovärdig berättare med en jämförelse om vad den amerikanska rapporten The Financial Crisis Inquiry Report antyder. Rapporten har varit den här stu-diens primära källa på grund av sin autentiska redogörelse. Resultatet har påvisat att fil-men distraherar med kändisar för att visa det är så finansmännen och bankerna på Wall Street gör affärer. Slutsatsen påvisade att både rapporten och The Big Short förmedlar liknande påstående fakta på olika sätt, dock gestaltar filmen sitt ämne mer invecklad när den inte behövde vara det.

Studien innefattar hur Aftonbladet och Expressen har framställt två kända kriminella svenska män, Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt, i sina artiklar. I studien undersöks mediebilden av Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt, har de blivit framställda som brottslingar och som kändisar? Artiklar om Clark Olofsson är hämtade från år 1972, 1979, 2008 samt 2009. Artiklarna om Lars-Inge Svartenbrandt är hämtade från 1979, 1995,1996 samt från 2016. Studien genomförs genom en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys för att kunna undersöka ett stort antal artiklar och även djupdyka i några utvalda texter. Studien analyserar artiklar från tre historiska nedslag för varje individ, vilket skapar ett bredare perspektiv om hur Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt har framställts i kvällstidningarna. Årtalen som granskas är valda utefter vilka år som media rapporterat mest om Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt. Materialet är hämtat från Kungliga Biblioteket i Stockholm. Studien innefattar gestaltningsteorin som grundteori, dagordningsteorin, nyhetsvärderingsteorin och the thrill. Tillsammans skapar teorierna en helhetsbild av relationen mellan media och brott. Studiens resultat visar att framställningen av Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt skiljer sig åt beroende på vilket årtal som granskas. I kvällspressen har en omfattande del av all rapportering handlat om Lars-Inge Svartenbrandts och Clark Olofssons kriminella handlingar, men många artiklar är även vinklade åt deras privatliv. Kvällstidningarnas intresse för Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt är synligt genom de årtal som har granskats. Resultatet pekar på att även om de oftast framställs som brottslingar i artiklarna så leder den massiva rapporteringen om Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt till att de får en kändisstatus.

I det samhälle vi idag lever i ses offentlighet som statussymbol och värdemätare vilket gjort att människor, för att lyckas, måste skapa personliga varumärken. Internet har förenklat skapandet och spridandet av dessa personliga varumärken eftersom det på sociala medier finns verktyg att använda för att skapa en publik personlighet. Den här uppsatsen handlar om hur skapandet av den publika personligheten gett upphov till ett nytt slags kändisskap med primärt fokus på det kändisskap som är sprunget ur arbetet med personliga YouTube-kanaler och marknadsföring i sociala medier. Uppsatsens syfte är att undersöka det kändisskap som kan uppstå genom användandet av personliga YouTube-kanaler utifrån tre frågeställningar vilka är vad karakteriserar YouTube-kändisskapet, hur framställer YouTubers sig själva samt hur ser relationen mellan YouTuber och följare ut. Genom observationer av två av Sveriges största YouTube-kanaler kan denna studie visa hur YouTube-profilerna skapat en publik personlighet för andra att konsumera och hur de använder sig av intrycksstyrning och självpresentation för att lyckas med det. Det visar sig också att den publika personligheten ska vara en äkta och autentisk bild av deras vanliga jag. YouTubers använder sig av intrycksstyrning för att uppfattas som vanliga människor som utan ansträngning fått en stor publik men i studien framgår också hur medveten marknadsföring är en del av kändisskapet. Vidare kan studien också visa hur YouTuberns relation till sina följare är viktig för kändisskapet i stort eftersom den utgör kändisskapets vara eller icke-vara. Slutligen har studien kunnat beskriva hur YouTubers genom sitt kändisskap uppnått unika livsmöjligheter tack vare sin offentlighet.

Att skapa attraktiva program är en av TV-producenternas huvuduppgifter. Mycket i detta arbete handlar om att etablera och behålla kontakt med TV-tittare genom tilltal, dvs. olika sätt att involvera TV-tittare i handlingen i programmen, i vilket studiopublikens skratt spelar en viktig roll. Deras skratt påverkar liveness som är TV-tittarnas känsla av spontanitet. I denna studie analyseras tilltal i situationer kring studiopublikens skratt i pratshower med kändisar som är orienterade mot humor och underhållning ("Hellenius hörna" och "Robins"). Interaktionen i dessa situationer studeras med hjälp av Conversation Analysis, Grices teori om samtalsprinciper samt Goffmans teorier om ramar och ansikte. Syftet med studien är att analysera det tilltal som skapar studiopublikens skratt och på detta sätt engagerar TV-tittarna, samt att upptäcka återkommande mönster i tilltalsstrukturer. Resultaten av studien visar att skratt skapas i samarbete mellan värden, gäster och studiopubliken, att olika slags avvikelser (rambrott) från bl.a. samtalsnormer, som skapar kontrast och skratt samt leder till frekventa orienteringskiften (ramskiften), är normen för denna sorts interaktion och tilltal. Småprat är den kategori som innehåller flest avvikelser, som därmed skapar mest skratt och bidrar mest till liveness. Olika typer av småprat, mönster i dem samt andra mönster identifierades.

This study analyzed newspaper articles written about five famous Swedish men who in recent years have been accused of different types of sexual crimes. These men were Paolo Roberto, Martin Timell, Göran Lambertz, Jean-Claude Arnault and Soran Ismail. The study’s purpose was to investigate how these famous Swedish men who have been accused of sexual crimes are portrayed in the media, and how this portrayal is related to the media's representation of the victims. The theories used to investigate these questions were Nils Christie's theory of Ideal Victims (1986), Yvonne Jewkes theory about Media and crime (2015), and David Gresham Matza's theory of Neutralization techniques (1957). By using a qualitative content analysis, the selection of material from four newspaper editors could be analyzed and coded, which resulted in a number of themes that contribute to the portrayal. The themes that could be identified were: the high status profile, denial of responsibility or victim, the sex offender, and the man as a victim. The analysis of these themes in relation to the theories and previous research shows that the media often emphasize the high status of these men, and the fact that they tend to reject responsibility by denying the existence of both causing harm and the existence of a victim. Furthermore, the men are also portrayed as sex offenders by giving the victims space to tell their story. Finally, the men themselves can be seen as victims mainly due to the media attention directed at them. / Studien analyserar tidningsartiklar rörande fem kända svenska män som under de senaste åren anklagats för olika typer av sexualbrott. Dessa män är Paolo Roberto, Martin Timell, Göran Lambertz, Jean-Claude Arnault och Soran Ismail. Studien ämnar att undersöka hur dessa kända svenska män som blivit anklagade för sexualbrott porträtteras i media, samt hur denna porträttering står i relation till medias framställning av offren.De teorier som användes för att besvara frågeställningarna var Nils Christies teori om Ideala offer (1986), Yvonne Jewkes teori om Medier och brott (2015), samt David Sykes och Gresham Matzas teori om Neutraliseringstekniker (1957). Genom en kvalitativ innehållsanalys har urvalet av materialet från fyra tidningsredaktioner analyserats och kodats för att därigenom kunna urskilja genomgående teman som bidrar till porträtteringen, vilka presenteras och analyseras tillsammans med teorier och tidigare forskning. De teman som kunde identifieras benämndes: högstatusprofilen, förnekande av ansvar eller offer, sexualbrottslingen, samt mannen som offer. Analysen av dessa teman i förhållande till teorier och tidigare forskning visar på att media ofta betonar männens höga status och det faktum att männen tenderar att skjuta ifrån sig ansvaret genom att förneka både förekomsten av skada och offer. Vidare framställs männen även som sexualbrottslingar genom att offren får utrymme att tala om händelserna, samt att männen själva kan ses som offer främst på grund av den mediala uppmärksamheten som riktats mot dem.

Med utgångspunkt i kändisars förmedlade erfarenheter av egenupplevd psykisk ohälsa i podcasts syftar denna studie till att belysa hur kändisar pratar om sin psykiska ohälsa i sociala medier. Den här studien baseras på material från 10 intervjuer med kändisar och har inhämtats från sex olika podcasts: Ångestpodden, Framgångspodden, Söndagsintervjun i P1, Helt ärligt med Sebastian Stakset, Värvet och Talk to me. Metoden som använts för att analysera materialet är en tematisk analys vilket har resulterat i att två teman har identifierats: ”Att hjälpa andra” och ”Att undanhålla och distansera”. Det första temat handlar om att kändisarna genom att dela med sig av sina erfarenheter av sin psykiska ohälsa vill hjälpa andra i liknande situation. Det andra temat handlar om att kändisarna i sättet de uttrycker sig i viss mån undanhåller och på olika sätt distanserar sig från sin psykiska ohälsa. Tillsammans tydliggör dessa teman en dubbelhet, trots att kändisarna uttrycker att de vill hjälpa andra framkommer det samtidigt tendenser att undanhålla och distansera sig från sin ohälsa. Den tematiska analysen kommer sedan analyseras med begrepp från Erving Goffmans stigmateori. Denna studie bidrar till en ökad medvetenhet om vilken påverkan media har vid framställande av psykisk ohälsa och kan ge en ökad förståelse för hur ett stigmatiserat fenomen hanteras av de människor som utsätts för det. / Based on celebrities’ mediated experiences of self-perceived mental illness in podcasts, this study aims to shed light on how celebrities talk about their mental illness on social media. This study is based on material from 10 interviews with celebrities and has been obtained from six different podcasts: Ångestpodden, Framgångspodden, Söndagsintervjun i P1, Helt ärligt med Sebastian Stakset, Värvet and Talk to me. The method used to analyse the material is a thematic analysis, which has resulted in two themes being identified: “Helping others” and “Withhold and distancing”. The first theme is about the celebrities wanting to help others in a similar situation by sharing their experiences of their mental illness. The second theme is about the celebrities in the way they express themselves to some extent withholding and in different ways distancing themselves from their mental illness. Together, these themes clarify a duality, despite the fact that celebrities express that they want to help others, there are tendencies to withhold and distance themselves from their ill health. The thematic analysis will then be analysed with concepts from Erving Goffman’s stigma theory. This study contributes to an increased awareness of the impact of the media in the representation of mental illness and can provide an increased understanding of how a stigmatized phenomenon is handled by the people who are exposed to it.

In the summer of 2019, ASAP Rocky, or Rakim Meyers as his real name is, was suspectedand later convicted of assault after a gig in Stockholm. The incident and the subsequent courtproceedings received a great deal of attention in the Swedish media.The purpose of this bachelor thesis was to examine the news coverage of the case "ASAPRocky" in the Swedish press. The research questions that were investigated were: How isASAP Rocky presented in news articles in Dagens Nyheter and Aftonbladet? What does the conformation of the role as a victim and perpetrator look like? How does the conformation change during the arrest? We conducted a qualitative content analysis using a question template based on four questions taken from media logic and framing theory. By examining the portrayal of the parties involved and roles as victims and perpetrators, we were able to distinguish that none of the roles are portrayed or lived up to the definition of the roles.One theme in the essay was that ASAP Rocky's celebrity status was in his favor. This theme is also demonstrated when ASAP is embodied in the empirical material.