No description available.

Research on psychosocial health in social work isn't developed enough. Instead, there's much more research on psychosocial unhealth. What about social workers, the unhealth is often related to the situation at work and the work environment. The aim of this study was to "during interviews understand the factors which social workers experience as important to maintain their own psychosocial health in the life situations". With hermeneutic method the particular interest was directed on how the participants experienced and explained their psychosocial health on the basis of their life situations, and the results was analyzed with Antonovsky's (1991/2005) perspective directed on health and Sense of Coherence (SOC). In the study, we used a qualitative form of interviews which allowed our participants to answer with their own words and from how they interpreted the questions. We have made interviews with eight social workers in a average municipality in Sweden. The results are shown qualitatively in current text. With our interest in social workers´ psychosocial health, we have understood that it's complicated to make a partition line between the life at work and the private life when it comes to the social workers´ experiences of factors that helps to maintain psychosocial health. Instead, it's about to understand the social worker's psychosocial health as a whole, on the basis of the work as well as the private life. In comparison to research on psychosocial unhealth, our participants said that it's especially the private life, rather than the life at work, that influences and sometimes even controls the psychosocial health in general. Nevertheless, there were plural factors at work which were experienced as especially important to maintain the psychosocial health, for example a "good director", "good colleagues", "ability to let go of the liability for clients" and a working situation where you "work two together" plus "experience and knowledge" from the whole life situations. In private life, and in addition to work, the experiences were about "enriching leisure time", social support from friends and family and the ability to make "reasonable demands and limits for yourself" in private life as well as at work.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidshemmet och skolans elevhälsoteam arbetar utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Det för att synliggöra om ett behov av samverkan mellan fritidshemspersonal och elevhälsoteamet fanns och hur det gemensamma uppdraget kan verka stärkande för det hälsofrämjande uppdraget. Studiens frågeställningar löd:  Hur beskrivs samverkan mellan fritidshemmets personal och skolans elevhälsoteam? På vilket sätt kan samverkan mellan fritidshem och elevhälsoteamet bidra till ett gemensamt hälsofrämjande arbete och verksamhet? Studien baserades på en online-enkätundersökning bestående av kvalitativ forskningsmetod med endast öppna frågor av kvalitativ art. Online-enkäten publicerades och distribuerades till 18 personer som var verksamma inom fritidshem samt elevhälsoteam. Av de 13 respondenter som deltog i studien var fem fritidslärare, tre skolkuratorer och fem skolsköterskor. De som deltog i studien arbetar på olika grundskolor i tre medelstora kommuner.  Studiens empiri analyserades genom Aaron Antonovskys salutogena perspektiv och känsla av sammanhang (KASAM). Genom tematiserade kategoriseringar utifrån ett nulägesperspektiv och ett framåtsyftande perspektiv, presenterades resultatet. Resultatet synliggjorde brister inom samverkansuppdraget mellan fritidshemmet och elevhälsan samt att det hälsofrämjande arbetet fortfarande är åsidosatt gentemot det tidigare åtgärdsbaserade arbetet. Resultatet visade också en önskan och tes från professionerna om att samverkan mellan dessa parter kan stärka det gemensamma hälsofrämjande arbetet. Slutsatsen visar på att studiens resultat överensstämmer med vad litteratur och forskning framhåller angående om att en samsyn ska finnas för att ett samverkansarbete ska kunna etableras.

Bakgrund: Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos vuxna och har senaste tiden ökat bland yngre individer som är i arbetsför ålder. Arbetet är viktigt för vår känsla av sammanhang och välbefinnande och att återgå till arbetet är något som värderas högt av många individer som drabbats av stroke. Syfte: Att identifiera upplevda framgångsfaktorer och hinder vid återgång till arbete hos individer som drabbats av stroke samt att kontextualisera detta i relation till deras levnadsvanor, hälsa och funktionsnedsättningar. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och data samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer med individer som drabbats av stroke. Intervjuerna analyserades med deduktiv manifest innehållsanalys och kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: De framgångsfaktorer som framkom var; Ha en egen drivkraft, motivation och positiv inställning, Acceptera sin nya situation och planera vardagen och arbetet utifrån den, Få stöd, förståelse och engagemang från andra, hemma och på arbetet och Att kunna anpassa sina arbetsuppgifter och arbetsmiljö efter sina nya behov. De hinder som framkom var; Uppleva press och krav från sig själv och andra, Tro att man är redo, mer återställd och bättre än vad man egentligen är, Att inte ha stöd och förståelse från hälso- och sjukvården, sin arbetsgivare och Försäkringskassan och Inte orka med det man vill och förväntas göra hemma och på arbetet samt att vara beroende av andra. Slutsats: Det är av vikt att individen upplever en känsla av sammanhang (KASAM) för en positiv och lyckad arbetsåtergång efter stroke. Aspekterna bör beaktas och användas inom folkhälsopolitiken som en del vid planering av återgång till arbete för individer som drabbats av stroke. / <p>Betyg i Ladok 210602.</p>

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan välbefinnande och mängden naturvistelse hos elever på högskoleförberedande- och yrkesförberedande program på gymnasiet. För att besvara syftet, utgick studien från följande frågeställningar: 1) Hur mycket tid under en period på sju dagar spenderar gymnasieelever ute i naturen? 2) I vilken grad skattar gymnasieelever sitt välbefinnande? 3) Finns det ett samband mellan mängden naturvistelse och välbefinnande hos gymnasieelever?  Metod För att besvara studiens syfte och frågeställningar tillämpades en kvantitativ metod. Urvalet bestod av gymnasieelever inom Stockholms stad. För att undersöka hur ofta eleverna spenderade tid i naturen, formulerades fyra frågor om antalet tillfällen de varit ute under skoltid och fritid. För att undersöka elevernas välbefinnande användes den svenska versionen av enkäten Sense of Coherence Scale (SOC-13). Utifrån båda enkäterna skapades en webbenkät som sedan skickades ut till deltagarna via mejl. Datan analyserades i Microsoft Excel 365 MSO. Jämförelser mellan naturminuter under skoltid och under fritid genomfördes med ett oberoende T-Test, där studien valde signifikansnivå till p=0,05 (5%). Jämförelsen mellan naturminuter och KASAM genomfördes i en linjär regressionsanalys genom Pearsons korrelationskoefficient, med naturminuter som beroende variabel och KASAM som oberoende variabel. Resultat Studiens huvudsakliga resultat från 175 enkätsvar visade att 58,9 procent av deltagarna var ute 0 minuter under skoltid, samt att 44,6 procent av deltagarna var ute 1-60 minuter under sin fritid. Deltagare som går ett yrkesförberedande program var i genomsnitt (M=115) ute mer i naturen än de deltagare som läste ett högskoleförberedande program (M=85,93). Vidare visade resultatet att det främst fanns en statistiskt signifikant skillnad inom mängden naturvistelse under skoltid och under fritid hos gruppen för yrkesförberedande program (p &lt;.003). Resultatet för deltagarnas KASAM visade att majoriteten (56,6%) hade ett lågt KASAM, samt att det enbart var 5,7 procent som uppgav sig ha hög KASAM. Slutligen studerades sambandet mellan den totala mängden naturvistelse och KASAM-poäng för varje deltagare. Resultatet visade att det inte fanns ett samband mellan dessa två variabler. Slutsats Slutsatsen angående deltagarnas naturvistelse visade att gymnasieeleverna spenderade ingen eller väldigt liten tid i naturen under en vecka, varken under skoltid eller fritid. Studien har även kunnat redogöra för att ett lågt välbefinnande var mer förekommande bland deltagarna än ett högt välbefinnande. Slutligen har föreliggande studie inte kunnat redogöra för att det finns en korrelation mellan naturvistelse och välbefinnande / Aim The purpose of this study was to investigate the relationship between well-being and the amount of nature stays among students in pre-university and pre-vocational programs at high school. To answer the purpose, the study was based on the following questions 1) How much time during a period of seven days does high school students spend out in nature? 2) To what extent do high school students value their well-being? 3) Is there a correlation between the amount of nature stays and well-being among high school students? Method To answer the study's purpose and questions, a quantitative method was applied.  The selection consisted of high school students within the city of Stockholm. To examine how often students spent time in nature, four questions were formulated about the number of opportunities they are out during school time and free time. To investigate students' well-being, this study used the Swedish version of the Sense of Coherence Scale (SOC-13). Based on both surveys, a web survey was created, which was then sent out to the participants by email. The data was analyzed in Microsoft Excel 365 MSO. Comparisons between nature minutes during school time and during leisure time were performed with an independent T-Test, where the study chose the significance level to p = 0.05 (5%). The comparison between nature minutes and SOC was carried out through a linear regression analysis using Pearson's correlation coefficient, with nature minutes as the dependent variable and KASAM as the independent variable. Results The study's main results from the 175 questionnaire responses show that 58,9 percent of the participants spent 0 minutes in nature during school hours, and that 44,6 percent of the participants spent 1-60 minutes in nature at their free time. Participants who attended a vocational preparation program was average (M = 115) more than the participants who studied a university preparatory program (M = 85.93). Furthermore, the results showed that it mainly existed a statistically significant difference in the amount of nature stays during school time and during leisure time among the group for vocational preparation programs (p &lt;.003).  The results for the participants SOC showed that the majority (56.6%) had a low SOC, and that only 5.7% stated that they had a high SOC.  Finally, the relationship between the total amount of nature stay and SOC points for each participant was studied. The result shows that there is no correlation between these two variables. Conclusions The conclusion regarding the participants' nature stay showed that the high school students spent no or very little time in nature during a week, neither during school time nor free time. The study was also able to report that a low level of well-being was more prevalent among the participants than a high level of well-being. Finally, the present study has not been able to account for whether there is a correlation between nature impact and well-being.

Syfte &amp; Frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare tolkar begreppet hälsa i läroplanen och hur de upplever att undervisa om hälsa i ämnet idrott och hälsa. Vad undervisar lärare om gällande hälsa i ämnet idrott och hälsa? Vad har idrottslärare för synpunkter om hälsa i hälsoundervisning? Vilka möjligheter och svårigheter upplever idrottslärare i att undervisa om hälsa? Metod Genom semistrukturerade intervjuer har fem idrottslärare intervjuats. Respondenterna jobbade på olika områden i Sverige. Två av de jobbar i Göteborg på högstadiet, resterande jobbar i Stockholm på gymnasiet. En tematisk analys har skett genom att transkribera och tolka resultaten i förhållande till KASAM. Resultat Respondenterna hade olika upplevelser gällande tolkning av styrdokumentet och därav skilde sig häsloundervisningen från lärare till lärare. Vissa lärare var positivt inställda på att styrdokumentet var tolkningsbar då de upplevde en frihet för att kunna forma undervisningen i relation till deras tolkning. Slutsats Baserat på respondenternas utsagor framkommer otydlighet inom läroplanenvilket i sig inte behöver vara något negativt utan att undervisningen istället kan formas utefter deras tolkningar. Det önskas däremot lite mer konkreta exempel på vad hälsa kan vara både psykiskt och socialt. Den fysiska aspekten upplevs vara lättare att undervisa i eftersom läroplanen berör alla delar som tillhör den fysiska aspekten. / The purpose of the study is to investigate how teachers interpret the significance of health in physical education and whether teachers experience difficulties in teaching the subject and how they manage these difficulties. Through semi-structured interviews, five sports teachers were interviewed. The respondents worked in different geographical areas in Sweden. Two of them were working in Gothenburg at the primary school-level, while the remaining were working in Stockholm at high school-level. The study presents the teachers' general experiences about how it feels to teach health within physical education. The analysis was done by interpreting the results in relation to KASAM. The respondents had different experiences regarding the interpretation of the curriculum, thus the teaching differed from teacher to teacher. Some teachers were pleased that the curriculum allowed them the freedom to be able to interpret the guidelines to suit their teaching methods. Based on the respondents’ feedback, it became clear that the syllabus contained ambiguity which in and of itself was not necessarily negative but rather it enabled the teacher to tailor the course to his or her own interpretations. However more concrete guidelines of what constitutes health both physically and mentally were desired. The physical aspect was considered easier to teach because the syllabus is more oriented towards physicality.

Sweden is often seen as a welfare state where children can grow up in safe circumstances. However, social support for children who are at risk of social exclusion has been shown to be lacking. Animal-assisted therapy (AAT) is an alternative intervention within the field of social work, though it is still in its infancy. Existing research evidence suggests that AAT can generate positive results, especially for individuals who have low engagement in other types of treatment. This study examines how AAT is used within the field of social work with children and young people. Seven professionals who employ AAT in their work with children and young people were interviewed. The interviews were interpreted through Antonovsky’s theory Sense of Coherence (SOC). Results show that the animal is seen to increase motivation for the child to partake in the treatment. The therapeutic alliance that is created through the presence of the animal can be helpful in increasing the child’s SOC and the surrounding environment can also play a significant part.

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för huruvida och i så fall hur Mind-Forum, en anonym stödplattform på internet, kan fungera förebyggande för suicidala individer. Genom att tillämpa en kvalitativ metod syftade vi till att undersöka den sociala interaktionens natur och funktion bland personer som själva beskriver sig som suicidala. Genom att använda teorier om den presuicidala processen, teorin om Känsla av Sammanhang (KASAM) och teorin om social responsivitet, avsåg vi att undersöka huruvida anonyma individer på Mind-Forum, genom social interaktion, kunde fungera som en förebyggande motvikt mot ett suicidförsök. Resultaten visade på att anonyma sociala interaktioner tycks fungera som förebyggande åtgärder mot suicid för individen. Social responsivitet visade sig vara en nyckelfaktor, eller åtminstone en bidragande faktor till något som indikerade ömsesidig vilja över att ta en digital konversation till ytterligare nivåer. / The purpose of this study was to gain a deeper understanding of whether and how Mind-Forum, an anonymous support internet platform, could function preventatively for suicidal individuals. Utilizing a qualitative approach, we aimed to examine the nature and function of social interactions among individuals who self-identify as suicidal. By employing theories of the presuicidal process, the Sense of Coherence (SOC) theory, and the theory of social responsivity, we intend to investigate whether anonymous individuals on Mind-Forum, through social interaction, can serve as a preventative counterweight against attempting suicide. The results showed that social interactions appear to act as suicide preventative for the individual since social responsiveness has been shown to be a key, or at least contributory factor, to something indicating mutual willingness to escalate a digital conversation into further levels.

Studiens syfte var att klargöra och redovisa för de främjande och försämrande faktorer som är betydelsefulla för asylsökande barns psykosociala välmående. Enligt vår förförståelse som vi erhållit genom arbetslivserfarenhet och utbildning lever de asylsökande barnen under svåra omständigheter och vi ansåg det viktigt att undersöka de påverkande faktorerna. Den metod som användes var en kunskapsöversikt som tolkades hermeneutiskt. Kunskapsöversikten baserades på 10 primärstudier och resultaten visade på följande främjande faktorer; skola, föräldrar/familj, adekvat information gällande beslutsprocessen, en väl fungerande barnpsykiatrisk vård, sociala nätverk och fritidsaktiviteter. De försämrande faktorerna var; bristfällig information och lång väntan under asylprocessen, föräldrars ohälsa, okunskap hos professionella om barnens lagstadgade rättigheter samt osäkra boendevillkor. Studiens resultat analyserades utifrån teorin Känsla av sammanhang. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning. / "Outside I´m smiling, but inside I´m crying" - A litterary review of factors affecting the asylum seeking children´s psychosocial health. The study´s purpose was to examine the promoting and detoriating factors that are of importance for the psychosocial well-being of children seeking asylum. According to our prior understanding which we have acquired through working experience and education the asylum seeking children lives under difficult circumstances. We therefor considered it important to investigate the factors that are influencing the children. The method used was a review of the litterature which was interpreted hermeneutically. The review was based on 10 primary studies and results showed promoting factors as; school, parents/family, adequate information regarding the decision-making, a well-functioning child mental health service, social networks and leisure activities. The deteriorative factors were; lack of information and delays during the asylum process, parents´illness, ignorance among professionals about children´s legal rights and unsafe housing conditions. Our results were analysed based on the theory Sense of coherence. The results are in line with previous research.