<p>Sense of coherence, SOC, is a way to study health and wellbeing in a salutogen perspective. SOC is a theory that Aaron Antonovsky came up with and it involves three elements; comprehensibility, manageability and meaningfulness. These three elements is a objective way to look at our existence. The aim of this study was to examine how high the pupils sense of coherence was in the grades 1, 3 and 6 in a school in Karlstad. And with the result as starting point have a discussion around the pedagogical consequences and which educational work procedures we can use to work with SOC in school. It turned out that the students sense of coherence had a high mean value and that it got even higher through the grades.</p><p> </p><p>The study will underlie for further development in this subject field and work as a foundation for further studies around the theory SOC.</p>

Can meditation aid in a situation of conflict? This paper answers that question. The reason I chose to examine this topic is due to own positive experiences that convinced me of the link between meditation and conflict resolution. I wish to bring more light on this topic and to faciliate further research within the area. Through analyzing material on meditation, meditation and emotion and emotion and conflict, I find here that some of the effects of meditation has a positive effect on our emotions and also that we can work through meditation to learn about the way we act on our emotions and also how we can learn to act to our advantage. I also show how emotions play a vital role in conflicts between individuals and groups and that it is most urgent that we use what means we have to work conflict to our best use. I believe that conflict has it’s place in society and that good things can come from it, but that we can work with the conflict so that it does not escalate out of proportion. I believe a peaceful environment enhances the possibility for people to live a healthy life and enables us to develop. This paper focuses on conflict between people and groups, not inner conflict, which would also be interesting to explore in this context. I argue that meditation with advantage could be used in areas like, school, the military etc.

Denna rapport var en kvalitativ intervjustudie om coping och salutogena faktorer bland fem hjärt- lungsjuka män. Syftet var att få ökad förståelse om vilka olika copingstrategier män använde för att hantera sin sjukdom och leva ett hälsosamt liv. Vidare ville författaren belysa olika faktorer som var salutogena och var av betydelse för copingförmågan i informanternas liv. Genom att lyfta fram den individuella variansen var förhoppningen att dessa faktorer och copingsstrategier skulle belysas. Detta ansågs ha betydelse för vilka faktorer som bland annat vårdpersonal inom rehabilitering av hjärt-lungsjuka män kunde stärka ännu mer. Intervjuerna analyserades genom innehållsanalys. Utifrån coping samt salutogena teorier formades tre teman från intervjumaterialet och under dessa bildades olika kategorier. I kategorierna belystes särskilt att olika aktiviteter och sociala faktorer var några av de viktiga sätten att hantera sjukdomen och bidra till hälsa. Sociala faktorer ingick på något sätt i alla teman; Copingsstrategier, Faktorer av betydelse för copingförmågan samt temat Salutogena faktorer. Aktiviteter av olika slag fanns med i temana Copingstrategier samt Salutogena faktorer. Sociala faktorer och aktiviteter spelade därför en roll i flera perspektiv. Hjärt-lungföreningen var även en viktig kugge på många sätt, bland annat då den innebar en social gemenskap, olika aktiviteter samt utbildning om sjukdomen för informanterna.

Syftet med fallstudien var att studera hur lärare, speciallärare och specialpedagog beskriver sitt förebyggande och stödjande arbete med att tidigt upptäcka och åtgärda läs- och skrivsvårigheter i åk 1. Vi har genom kvalitativa intervjuer med två lärare, en speciallärare och en specialpedagog fått en ingående bild av hur detta arbete ser ut på två olika stockholmsskolor. Utifrån pedagogernas intervjusvar tycker vi oss kunna säga att teori och praktik stämmer bra överens och mycket av det som vi har läst i litteraturen verkar också praktiseras ute på de två skolor som vi har studerat. Studien har visat att pedagogerna inte använder sig av ”vänta-och- se”- pedagogiken för att barnens läsning ska komma igång av sig självt utan de menar att de arbetar medvetet förebyggande och med tidiga insatser när det gäller barn som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Våra pedagoger har förstått vikten av att sätta in tidiga insatser redan i åk 1 för att problemen inte ska skjutas på framtiden. Om eleverna inte får dessa tidiga insatser kommer det istället krävas mer omfattande resurser i senare årskurser. Vår studie visar också att pedagogerna i den ena skolan upplever att deras resurser, gällande stödinsatser, räcker till medan pedagogerna i den andra skolan upplever att resurserna inte räcker till. The purpose of the case study was to investigate how teachers and remedial teachers / pedagogues describes their preventive and supporting work for early detection of reading and writing disabilities in school year one. To give you a picture of how their work is being done in two different schools in Stockholm we have done qualitative interviews with two teachers, one remedial teacher and one remedial pedagogue. We have come to the conclusion that what we have read from theory corresponds well, according to the pedagogues, with practice in the two schools that we have been studying. The study shows that the pedagogues do not practice the “wait and see”-method when the children are learning to read. The pedagogues says that they are well aware of that one must initiate preventive actions and early achievements to avoid reading and writing difficulties when it comes to children at risks, otherwise the problems will arise later. Our study shows that the pedagogues in one of the schools experiences that the resources are not enough, when it comes to supporting efforts (special tuition), while the pedagogues in the other school experiences that the resources are enough.

Bakgrund: I Sverige är prevalensen av diagnosen Aspergers syndrom cirka 7,2 till 11 per 10 000 individer. Aspergers syndrom definieras som ett omfattande tillstånd med flera typiska drag från det autistiska spektrumet men med en normal eller hög intelligensnivå. Genom att beskriva hur det är att leva med Aspergers syndrom kan en ökad förståelse uppnås för denna typ av sociala och känslomässiga svårigheter. Syfte: Att belysa hur det är att leva med Aspergers syndrom ur ett individperspektiv. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie och elva vetenskapliga artiklar granskades kritiskt, analyserades och resulterade i fem kategorier. Resultat: Resultatet visade att personer som lever med Aspergers syndrom har: en önskan att passa in i samhället, svårigheter att etablera relationer, svårigheter med kommunikation, upplever emotionella hinder samt har ett stort behov av familjens stöd. Slutsats: En ökad kunskap om hur det är att leva med Aspergers syndrom kan underlätta för sjuksköterskor att samarbeta och kommunicera med personer som lider av detta syndrom

I Sverige insjuknar ca 30 000 personer årligen i stroke. Stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionshinder, som ofta innebär ett stort lidande för individen. I nuläget finns endast lite forskning kring de faktorer som påverkar känslan av sammanhang hos individer som genomlidit en stroke. Syftet med studien var att utifrån självbiografier ta reda på vad som bidrar till individens ökade känsla av sammanhang. Studien utgick från en kvalitativ ansats baserat på fyra självbiografier. Utifrån analysen uppstod fyra teman och tolv kategorier baserat på individernas viktigaste upplevelser av vad som bidrog till ökad känsla av sammanhang. Resultatet presenterades med hjälp av citat från självbiografierna. Det som bidrog till ökad känsla av sammanhang och som framkom i resultatet var Möjlighet till stöd, där stödet från närstående, vänner, sjukvårdspersonal och inte minst logoped var mycket betydelsefullt. Att komma framåt, vardagslivet och livet efter stroke, tar upp vikten av att finna mening och nya utmaningar och mål i livet. Det är viktigt för sjuksköterskan att förstå att stroke är en individuell sjukdom och att alla individer finner olika sätt till att anpassa sig till sin nya livssituation. Detta för att kunna anpassa omvårdnaden till varje enskild individ. / Each year, about 30 000 people in Sweden suffer a stroke. It is the most common cause to neurological dysfunction and implicates much suffering for the individual. Few studies have been made about the factors that could conduce to the individuals’ sense of coherence. The aim of this study was to, based on autobiographies, find out which factors there are that contribute to the individuals sense of coherence. The study was based on a qualitative approach. The result was presented in four themes and twelve categories that arouse when reading the materials. Each team and category where described with the help of quotations from the autobiographies. The most important things for the individuals’ sense of coherence were; Possibility for support, the support from friends, relatives, healthcare stuff and speech therapist meant a lot for the individuals’ wellbeing. To head forward, everyday life, Life after stroke and finding new meaning where other factors that turned out to have a great value for the individuals. It’s important that the nurse understands the individuality of stroke and that each individual finds his or her own way to adapt the new life situation, this because the nurse has to adjust the care that is given.

Sense of coherence, SOC, is a way to study health and wellbeing in a salutogen perspective. SOC is a theory that Aaron Antonovsky came up with and it involves three elements; comprehensibility, manageability and meaningfulness. These three elements is a objective way to look at our existence. The aim of this study was to examine how high the pupils sense of coherence was in the grades 1, 3 and 6 in a school in Karlstad. And with the result as starting point have a discussion around the pedagogical consequences and which educational work procedures we can use to work with SOC in school. It turned out that the students sense of coherence had a high mean value and that it got even higher through the grades.   The study will underlie for further development in this subject field and work as a foundation for further studies around the theory SOC.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur patienter under utredning för stressrelaterad ohälsa ser på sin känsla av sammanhang totalt och uppdelat på komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. För att kunna göra detta användes ett kvantitativt material i form av patientdata som samlats in av forskarna vid Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress (CEOS) i Uppsala. Det är 155 patienter som har svarat på frågor rörande deras känsla av sammanhang i ett av Aaron Antonovsky utformat frågeformulär. Vidare har patienternas basvariabler som kön, ålder, civilstånd med mera beskrivits och analyserats tillsammans med svaren på KASAM-formuläret. Det framkom att patienterna har en lägre känsla av sammanhang (KASAM) än studier som gjorts på friska människor. Framträdande var bland annat att kön och en upplevd trygg ekonomi har stora samband med patienternas känsla av sammanhang. En kortare variant av frågeformuläret har testats och visat sig kunna ersätta den längre varianten utan att det påverkar slutresultatet.

Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan äldres socioekonomiska position och det goda åldrandet i form av livstillfredsställelse, välbefinnande, livskvalitet samt känsla av sammanhang. Jag studerade även hur ovanstående samband såg ut när män och kvinnor analyserades separat, respektive när man använde olika mått på socioekonomisk position. De mått på socioekonomisk position som användes var inkomst, kontantmarginal, socialklass och utbildning. En kvantitativ metod användes och materialet var SWEOLD från 1992. Urvalet var ett riksrepresentativt slumpmässigt urval, och antal medverkande var 537 personer i åldern 77-99 år. Som teoretisk utgångspunkt användes Antonovskys salutogenetiska synsätt med begreppet ”känsla av sammanhang”. Av resultaten framkom att det finns ett mycket starkare samband mellan socioekonomisk position och det goda åldrandet för män än för kvinnor. Kontantmarginal hade störst samband med det goda åldrandet och utbildning minst, socialklass och inkomst däremellan. Störst samband finns mellan socioekonomisk position och känsla av sammanhang, därefter kom livskvalitet och livstillfredsställelse, medan det inte alls finns signifikanta samband mellan socioekonomisk position och välbefinnande.

Ridning anses allmänt vara svårt att lära sig, speciellt i vuxen ålder. Det kan bero på att ridning är svårt att förmedla eftersom det är en praktisk kunskap som till stor del bygger på känsla. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur ridlärare använder rösten på en ridlektion. Studien bygger på intervjuer med sex ridlärare. Resultatet visar att rösten hade betydelse för kommunikationen mellan ridlärare och elev och att ridläraren använde rösten olika beroende på elev, mål och utbildningsnivå. Med hjälp av rösten kunde nyanser och känsla förmedlas till eleven. Hur ridläraren använde rösten påverkade även hästen, både direkt och indirekt via ryttarens reaktion. Rösten kan därför ses som ett viktigt redskap i kommunikationen på en ridlektion. Används den på ett medvetet sätt kan den bidra till att förmedla ridkänslan, vilket kan underlätta ridutbildningen och i förlängningen även gynna hästens hälsa.