Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt drabbar främst den äldre (≥65 år) befolkningen och påverkar hela personens livssituation. Tidigare forskning påvisar att personer med hjärtsvikt upplevde bristande information och kommunikation från vården. Sjuksköterskans uppgift är att identifiera dessa brister för att förbättra den personcentrerade omvårdnaden samt upprätthålla hälsa hos personer med hjärtsvikt. Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt utifrån KASAM. Metod: Litteraturöversikten har genomförts utifrån kvalitativ metod och deduktiv ansats. Den teoretiska referensramen som använts är Antonovskys (2005) teori om Känsla av Sammanhang (KASAM). Fribergs (2012a) femstegsmodell för kvalitativa studier har använt i analysprocessen där 11 vetenskapliga artiklar har tolkats. Resultat: Information och kommunikation från sjukvården upplevdes brista, vilket resulterade i sämre hantering av sjukdomen. Hjärtsvikten medförde begränsningar i det dagliga livet och personerna hittade strategier genom att prioritera annorlunda samt utföra aktiviteter som gav dem tillfredsställelse. Meningsfulla aktiviteter, självständighet i vardagen samt socialt stöd ansågs betydelsefullt.  Slutsats: Personernas hälsa, vardag och välbefinnande påverkades av att leva med hjärtsvikt. Sjuksköterskan kan utifrån litteraturöversikten förbättra den personcentrerade omvårdnaden, vilket förväntas generera förbättrad hälsa och välbefinnande för personer med hjärtsvikt. / Background:  Chronic heart failure affects mainly the elderly (≥65 years) and affects the entire person's life situation. Previous research shows that people with heart failure experienced lack of information and communication from health care. Nurses role is to identify these shortcomings to improve person-centered care to maintain health of people with heart failure. Purpose: To describe older peoples experiences of living with chronic heart failure based on KASAM. Method: The literature review has been conducted using qualitative method and deductive approach. The theoretical framework used was Antonovsky's (2005) theory of Sense of Coherence (SOC). Friberg (2012a) five-step model for qualitative studies were used in the analys process and 11 scientific articles where interpreted. Results: Lack of information and communication from health care were experienced, resulting poor management of the disease. Heart failure resulted in limitations in daily life and people found strategies by prioritizing differently and perform activities that gave satisfaction. Meaningful activities, independence and social support was considered significant. Conclusion: Health, living and well-being were affected by living with heart failure. Nurses can based on this literature review improve person-centered care, health and well-being for people with heart failure.

Syfte Vårt syfte är att utreda och analysera vad som karaktäriserar filmmusik samt klarlägga musikens betydelse för film. Forskningsfrågor På vilket sätt kan film och musik influera varandra och hur kan samspelet mellan dem se ut? Hur kan musik användas som ett verktyg för att påverka helhetsupplevelsen av film?   Metod Vår studie är av en kvalitativ karaktär grundad i ett växelspel mellan en induktiv och en deduktiv ansats. Empirisk data baseras på sju semistrukturerade intervjuer.   Slutsats I studien har vi kommit fram till att filmmusik har stor betydelse för kundens slutgiltiga upplevelse av en film. Filmmusik kan fungera i ett sätt att guida konsumenten genom filmen och ta till sig det uttryck som vill förmedlas. För att musiken ska få sin ultimata kraft bör det finnas en fin balansgång i samspelet mellan komponenterna. Det finns ingen mall att följa när det kommer till musiksättande i samband med film, sammanhanget är det som spelar roll. De båda medieformerna kan vid rätt balans sinsemellan höja och även dra fokus till varandra. / Purpose          Our purpose of this study is to investigate and analyse what characterises film music and what makes the music significant for film.   Research questions In what way can film and music influence each other and how can the interaction between the two take form? How can music be used as a tool to influence the general experience of the film? Method Our method in this study is based on a qualitative approach with an interplay between an inductive and deductive hypothesis. Empirical data is based on seven semi structured interviews.   Conclusion Our study has shown that film music has great impact on the customer's experience of a film. Film music can work as a way to guide the consumer through the movie and absorb the expression that is transmitted. For the music to reach its full potential there should be a balance in the interaction between the components. There is no specific right or wrong when it comes to putting music into films, it is the context that matters. With the right balance both forms of media can accentuate and market each other.

No description available.

On a football field games are played between two teams, and the players of these teams get almost all of the attention. But there is another team on the field, the team of referees. The referees get mostly negative criticism, and are almost never mentioned in a positive way. This study is all about the teams’ captain, the main referee. Who is he? What does he have to go through? What makes him continue in his career?   Earlier studies have shown that the work you do as a referee can be very stressful, with a lot of stressing factors coming from the players, the coaches, and at a higher level supporters and media (Nyberg, 2000, 2002). Because of all this, this study shows opinions from active referees in Allsvenskan in Sweden, and from some which are active on an international basis as well. Interviews have been made and a survey to compare the referees experiences with their sense of coherence, from Aaron Antonovskys theory SoC (Sense of Coherence).   The results are showing that yes, there are connections between a successful career as a referee and a high level of sense of coherence, and that the interviewed referees’ spend a huge amount of time to be able to perform. Even though they try their hardest, they have to deal with threats in their daily work. Therefore, you can find the conclusion that you need to have a certain type of personality to be able to make it as a referee.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 10 000 personer av ett hjärtstopp i Sverige. Allt fler överlever ett hjärtstopp idag eftersom allt fler personer utbildar sig inom hjärt-lungräddning (HLR). Patientens livsvärld och den levda kroppen förändras efter ett hjärtstopp. Teoretisk referensram: KASAM-känsla av sammanhang. Antonovsky (1991) beskrev tre viktiga komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Tillsammans beskriver det hur patienten upplever känsla av sammanhang. Problemformulering: Det är viktigt att sjuksköterskan har förståelse om patientens situation. Bristande förståelse kan leda till negativa konsekvenser vilket kan resultera till att återhämtningen för patienten blir försämrad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: Den valda metoden till studien innefattar både kvalitativ och kvantitativ forskning. Resultatet: Patienterna upplevde livsstilsförändringar efter hjärtstoppet. Behovet av stöd och information från vårdpersonal och anhöriga var viktigt för patienten för återhämtningen efter hjärtstoppet. Emotionella känslor uppkom som inte fanns innan och patienterna såg livet ur ett nytt perspektiv. Psykiska förändringar uppstod samt kognitiva vilket resulterade till ett förändrat liv. Slutsats: Kunskapen om hjärtstopp ökar idag allt mer eftersom fler drabbas vilket medför till att upplivning sker på ett säkrare sätt. Sjuksköterskan behöver lägga en stor vikt vid att förstå hur en patient livsvärld är för att kunna ge det stöd och information som just den patienten behöver. Genom det kommer patienten uppleva känsla av sammanhang.

Bakgrund: Fibromyalgi är en kronisk sjukdom som påverkar kroppen på olika sätt, och orsaken är fortfarande okänd. Den bryter ut i samband med ett fysiskt eller psykiskt trauma, infektion eller smärta. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metod: En litteraturöversikt gjordes med en induktiv ansats, baserad på 13 artiklar med kvalitativ design. Tre kategorier och sex underkategorier skapades utifrån analysen. Resultat: De upplevda fysiska symtomen var smärta i kroppen, trötthet och sömnsvårigheter. Sjukdomen gav även upphov till psykiska symtom där depression, ångest, nedstämdhet och kognitiva problem förekom. Upplevelsen var även att det sociala livet påverkades då familj, vänner, kollegor och vårdpersonal ofta ifrågasatte sjukdomen och inte trodde på personerna. Slutsatser:  Fibromyalgi påverkar livet på många olika sätt, både fysiskt, psykiskt och socialt. Arbetet ger en ökad förståelse och kunskap till vårdpersonal, framförallt sjuksköterskor, för den här patientgruppens situation. Fortsatt forskning behövs för att ta reda på vad som orsakar fibromyalgi, och därmed öka förståelsen. / Background: Fibromyalgia is a chronic illness that affects the body in several ways, and the cause remains unexplained. It emerges from physical or psychological trauma, infection or pain. Aim: The aim was to describe people’s experiences of living with fibromyalgia. Method: This study was made as a literature review with an inductive approach, based on 13 articles with qualitative design. Three categories and six subcategories evolved from analysis. Results: The experienced physical symptoms were pain in the body, fatigue and sleeping problems. The illness also affected the persons psychologically which could occur as depression, anxiety and cognitive issues. The social life was also affected since family, friends, colleagues and health care personnel often questioned the illness and did not believe in their experiences. Conclusion: Fibromyalgia affects the life in several ways, both physically, psychologically and socially. The essay provides an increased understanding and knowledge to health care personnel, especially nurses, for these patients’ situation. Further research is required to determine the cause of fibromyalgia to increase the understanding.

Bakgrund: Kardiovaskulär sjukdom är vida spridd över världen. Många riskfaktorer för sjukdomen bör kontrolleras med hjälp av hälsopreventiva insatser och kompletteras med läkemedelsbehandling. Syfte: Syftet var att undersöka vilka preventiva insatser som studerats för patienter med vaskulära sjukdomar, och effekterna av dessa. Metod: Designen var en litteraturstudie. Tillvägagångssättet var att söka artiklar med randomiserad kontrollstudie (RCT) design. 20 artiklar inkluderades och kvalitetsgranskades enligt checklista för RCT, och kvalitetsbedömning av RCT. Artikelsökningen gjordes i universitetets databaser: Pubmed/Medline, SKOPUS och CINAHL. En artikelsyntes skapades med utgångspunkt från PICO-modellen, (Population, Intervention, Comparison, Outcome), där fokus blev att jämföra interventioner och dess eventuella effekter. Som teoretiskt ramverk används Antonovsky’s känsla av sammanhang (KASAM). Begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet diskuteras. Resultat: De vanligaste sätten att bedriva prevention var via utbildningsinsatser och/eller rådgivande insatser. Dessa kan vara i möte eller via distans. De vanligaste effektmåtten kunde delas in i kategorierna: laboratorieprover, antropometriska mått, levnadsvanor, blodtryckskontroll, förändringar i riskprofil och följsamhet, upplevd livskvalitet, med flera. Bäst effekt enligt denna studie hade prevention inriktad mot utfallsmåtten blodtryck, blodfetter, blodglukos, samt följsamhet rörande vård och läkemedel.  Slutsats: Utbildning och rådgivning var bra preventiva metoder i samband med intervention mot kardiovaskulär sjukdom eller risk för sådan sjukdom. Det gällde oavsett om det gällde primär- eller sekundärprevention. Interventionerna var oftast inriktade mot livsstil. Effekterna var heterogena och varierande. Resultatet visar att blodtrycksreglering och reglering av blodfetter och blodsocker nivåer är möjliga, framförallt om följsamheten ökar. / Background: Cardiovascular disease is widely spread throughout the world. Many risk factors for the disease should be controlled by means of health preventive measures and supplemented with drug treatment. Purpose: The purpose was to investigate which preventive measures were studied for patients with vascular diseases, and the effects of these. Methods: The design was a literature study. The approach was to search for articles with randomized control trial (RCT) design. 20 articles were included and quality checked according to checklist for RCT, and quality assessment of RCT. The article search was done in the university's databases: Pubmed/Medline, SKOPUS and CINAHL. An article synthesis was created from the PICO model, (Population, Intervention, Comparison, Outcome). There, focus was on comparing interventions and its possible effects. As theoretical framework, Antonovsky’s Sense of Coherence (SOC) was used. The concepts of comprehensibility, manageability and meaningfulness are discussed. Results: The most common ways of conducting prevention were through training initiatives and/or advisory initiatives. These can be in personal meetings or remotely. The most common measures of effectiveness could be divided into categories: laboratory samples, anthropometric measures, lifestyle habits, blood pressure control, changes in risk profile and compliance, perceived quality of life, and more. The best effect according to this study was prevention aimed at the outcome measures blood pressure, blood lipids, blood glucose, and adherence to care and medication. Conclusion: Education and counseling were good preventative methods in connection with intervention against cardiovascular disease or the risk of such disease. It applied irrespective of the use of primary or secondary prevention. The interventions were usually focused on lifestyle. The effects were heterogeneous and varied. The result shows that blood pressure regulation and regulation of blood lipids and blood sugar levels are possible, especially if compliance is increasing.

Migrän är en kronisk sjukdom och kännetecknas ofta av återkommande smärtsamma attacker som kan medföra illamående samt ljud- och ljuskänslighet. Det är en ärftlig sjukdom som är tre gånger mer vanligt hos kvinnor än hos män. De fysiologiska orsakerna till varför personer drabbas är inte fastställda och något botemedel mot sjukdomen finns inte. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med migrän. Metod: En kvalitativ manifest innehållsanalys med inifrånperspektiv användes för att besvara syftet där målet var att studera personers upplevelser. Nio vetenskapliga kvalitativa artiklar ingick i analysen. Resultat: Migrän påverkar personer i alla aspekter; psykiskt, fysiskt och socialt. Sjukdomens osynlighet har bidragit till att personer med migrän många gånger inte blir tagna på allvar, varken av samhället eller vården. Något som personer beskriver orsakar en vilja att dölja sina symptom av rädslan att bli misstrodda. Oförutsägbarheten med migränattacker orsakar begränsningar vilket exkluderar personer från sociala sammanhang. Att leva med migrän har bidragit till en förändrad bild av personerna de en gång var, både i arbete och vardag. Slutsats: En brist på förståelse och kunskap av hur migrän påverkar de som lever med sjukdomen sågs i litteraturstudien. Ytterligare forskning behövs för att öka möjligheten till bättre förståelse hur vardagslivet påverkas. Ökad kunskap om personliga erfarenheter av att leva med migrän möjliggör för sjuksköterskan att arbeta personcentrerat och möta personerna med respekt.

Distriktssköterskan arbetar hälsofrämjande, både preventivt och promotivt. Hälsofrämjande arbete innebär att förbättra hälsotillståndet för enskilda personer och grupper. Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom där komplikationer kan förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor, därför är livsstilsbehandling grundläggande. Information saknas dock om hur vården ska vägleda och motivera patienter till bestående livsstilsförändring. Distriktssköterskor inom primärvården med vidareutbildning inom diabetesvård ansvarar för vården till patienter med diabetes typ 2. Studiens syfte är att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att motivera patienter med diabetes till livsstilsförändring. Kvalitativ metod användes där datainsamling gjordes genom intervjuer. Åtta distriktssköterskor deltog i studien och den insamlade datan analyserades med innehållsanalys. Resultatet visar att distriktsköterskan utgår från patientens resurser och förutsättningar när motivation och råd till livsstilsförändringar ges. Distriktssköterskan respekterar patientens egen vilja som är avgörande. Distriktssköterskorna anser det väsentligt att patienten får kunskap om sjukdomen, komplikationer och levnadsvanornas betydelse. Respekt, delaktighet och förtroende är viktigt i mötet med patienten. Patienten saknar ofta förmåga att förändra levnadsvanorna när sjukdomen förnekas, vid psykisk ohälsa och vid brister i patientens sociala situation. Patienter som är nydiagnostiserade eller där livsstilsförändringarna ger resultat upplevs mest motiverade. Livsglädjen är betydelsefullt vid livsstilsförändringar, att patienterna känner förmåga och samtidigt upplever livskvalitet. Resultatet visar att distriktssköterskorna har god samverkan med andra professioner men saknar ibland redskap för att motivera patienterna samt utbildning inom pedagogik för att kunna genomföra grupputbildningar. Författarnas förhoppning är att föreliggande studie blir ett stöd för distriktssköterskan i arbetet med att motivera patienter med diabetes till förändrade levnadsvanor samt stimulera till vidareutveckling inom området. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Denna studie behandlar sambandet mellan Antonovskys (1991) begrepp Känsla av sammanhang(KASAM) och stress samt hur dessa yttrar sig i förhållande till kön, ålder ocharbetslöshet. 168 personer, 97 män och 71 kvinnor, fördelades på tre grupper; arbetslösa för första gången, flergångsarbetslösa samt en grupp sysselsatta. Resultatet visade att personeröver 30 år angav högre KASAM än personer under 30 år och att gruppen sysselsatta personer upplevde högre KASAM än arbetslöshetsgrupperna. De förstagångsarbetslösa angav lägre KASAM än de som varit arbetslösa fler gånger. Det fanns inga könsskillnader, såsom antagits, och inte heller skillnader med avseende på stress eller energi. Fortsatt forskning påsociala och ekonomiska faktorers påverkan på arbetslöshet föreslås samt hur stressupplevelsen påverkas av KASAM beroende på kön.