En kvantitativ studie har gjorts på två grupper inom vården i Västra Götalandsregionen, där en av grupperna hade använt sig av verktyget Samspelsdialogen. Syftet med studien var att undersöka om Samspelsdialogen är ett effektivt verktyg för att påverka känsla av sammanhang (KASAM). Detta gjordes genom att jämföra de två grupperna. Det under-söktes även om arbetskontrollokus (WLOC) skiljde sig mellan dessa grupper samt om det fanns samband mellan internt WLOC och högt KASAM. Dessutom undersöktes om äldre respondenter hade starkare KASAM än yngre respondenter samt om KASAMs komponenter förklarar olika stor del av totalt KASAM. I studien deltog 117 personer varav 55 ingick i experimentgruppen och 62 i kontrollgruppen. Respondenterna besvarade en enkät som bestod av frågor som var baserade på de teorier som låg till grund för undersökningen dvs. Antonovskys KASAM-teori samt Spectors arbetskontrollokus. Resultatet visar att experimentgruppen hade ett högre KASAM-värde än kontrollgruppen. Det fanns ingen skillnad i WLOC-poäng mellan grupperna men däremot fanns ett samband mellan internt arbetskontrollokus och hög KASAM-poäng. Det fanns ingen skillnad i KASAM mellan äldre och yngre respondenter. Hanterbarhet visade sig vara den KASAM-komponent som förklarade störst andel av KASAM-poängen och experiment-gruppen hade högre känsla av hanterbarhet än kontrollgruppen. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Idag är avklarad gymnasieutbildning en grundförutsättning för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Utan utbildning är risken stor för utanförskap och långvarig arbetslöshet, speciellt för de med någon form av neuropsykiatrisk funktionsvariation. Den hjärnvänliga utbildningen syftar till att ge läsaren insikter som inspirerar och manar hen till fördjupad kunskap om adhd och hur denna bör beaktas i skolsammanhang. Med en kvalitativ metodansats besvaras frågan Vad har positiv inverkan på elever med adhd avseende deras studieresultat? Information hämtas dels från utbildningsansvariga vid fyra skolor specialanpassade till neuropsykiatriska funktionsvariationer, dels från studier av vetenskapliga artiklar och annan relevant kvalificerad litteratur. Slutsats: Viktiga faktorer för att nå skolframgångar tycks vara väl fungerande exekutiva funktioner, god språklig funktion, en stark känsla av sammanhang och stor motivation till skolarbete. Elever med adhd når lättare skolframgångar då utbildningsansvariga och skolpersonal säkerställer att dessa fyra faktorer beaktas vid såväl planering som genomförande av elevens utbildning.

Den första juli år 2008 genomfördes ändringar i socialförsäkringen och ”rehabiliteringskedjan” introducerades. Många individer kom att bli utförsäkrade under de efterföljande åren och blev istället registrerade på Arbetsförmedlingen. De utförsäkrade blev där erbjudna att medverka vid arbetslivsintroduktion vilken syftade till att utreda vilket stöd den utförsäkrade var i behov av för att kunna återgå i arbete. Dessa snabba regeländringar kom att kräva mycket av den sjukskrivne och även omfattande planering och organisering av personalen på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Studier har genomförts gällande rehabilitering, långtidssjukskrivning och arbetsförmedlares upplevelse. Denna studie syftar istället till att ur ett psykologiskt perspektiv undersöka de utförsäkrades upplevelse samt om processen har fungerat som det var tänkt. Studien avgränsas till att undersöka individer vilka blev utförsäkrade under 2013. Åtta utförsäkrade individer intervjuades och resultatet analyserades utifrån teorin Känsla av sammanhang och copingstrategier. Resultatet visar att upplevelsen av utförsäkringen har varit negativ. Informationen från Försäkringskassan har varit otydlig och bristfällig. Intervjupersonerna har upplevt en känsla av maktlöshet och levt i en ovisshet om framtiden.

En redogörelse för hur begreppen förnuft och känsla har gestaltats i romanerna Robinson Crusoe samt Den unge Werthers lidanden / A report on how the concepts of reason and sentiment have been portrayed in the novels Robinson Crusoe and The sorrows of young Werther

Människan tillbringar större delen av sin vakna tid på arbetsplatsen, det är även på den arenan som hälsa och välbefinnande påverkas mest. Ledarens uppgift inom en politisk styrd organisation kräver både effektivitet och lärande, de måste därigenom besitta kunskaper om hur hälsa främjas på arbetsplatsen samt hur resurserna kan användas i arbetet för att nå målen. Syftet med studien var att belysa förvaltningschefers uppfattning om de pedagogiska villkor som finns kring skapandet av ett hållbart och hälsosamt arbetsliv. Den teoretiska referensramen utgår från systemteori, sociokulturellt perspektiv, kollektivt lärande och känsla av sammanhang. Studien har en fenomenografisk samt en konstruktivistisk utgångspunkt med en abduktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts i studien och har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i två domäner. Resultatet visade att de pedagogiska villkor som finns kring skapandet av ett hållbart och hälsosamt arbetsliv är variationer i chefernas uppfattningar om interaktion och reflektion i kollektivet, ledarens egenskaper och handlingssätt samt hierarkiska systemnivåer. Slutligen kan samverkan i kollektivet bidra till ett utvidgat lärande där ledarskapet bidrar till att detta möjliggörs. Möjligheterna skapas då att få en ökad hälsomedvetenhet och en känsla av sammanhang hos individerna i kollektivet. Det i sin tur ger individen möjlighet till ett hållbart och hälsosamt arbetsliv.

<p>The aim of this thesis was to study the view on workplace health promotion among leaders in elderly care, to see how their views can influence employee health. The research questions of this study were: How do leaders in elderly care define the term health? What conditions do leaders in elderly care experience that they need to maintain or improve employee health? How do leaders in elderly care experience their role in workplace health promotion?</p><p>The thesis is done with a qualitative approach and is based on six partly structured interviews with leaders of care homes within Stockholm municipality. The results from the interviews were analysed against Aaron Antonovskys theories about the salutogenic model and sense of coherence as well as with previous research. The result from the study showed that the leaders´ had an awareness of the meaning with health promotion, however, they had not reached the stage where they implemented the health promoting thoughts in their actual work with health. Their focus were still on the physical health of the employees and not on the holistic views that Antonovskys theory on the salutogenic model and sense of coherence showed were important for individuals to move towards total health.</p>

<p>Syftet med fallstudien var att studera hur lärare, speciallärare och specialpedagog beskriver sitt förebyggande och stödjande arbete med att tidigt upptäcka och åtgärda läs- och skrivsvårigheter i åk 1. Vi har genom kvalitativa intervjuer med två lärare, en speciallärare och en specialpedagog fått en ingående bild av hur detta arbete ser ut på två olika stockholmsskolor. Utifrån pedagogernas intervjusvar tycker vi oss kunna säga att teori och praktik stämmer bra överens och mycket av det som vi har läst i litteraturen verkar också praktiseras ute på de två skolor som vi har studerat. Studien har visat att pedagogerna inte använder sig av ”vänta-och- se”- pedagogiken för att barnens läsning ska komma igång av sig självt utan de menar att de arbetar medvetet förebyggande och med tidiga insatser när det gäller barn som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Våra pedagoger har förstått vikten av att sätta in tidiga insatser redan i åk 1 för att problemen inte ska skjutas på framtiden. Om eleverna inte får dessa tidiga insatser kommer det istället krävas mer omfattande resurser i senare årskurser. Vår studie visar också att pedagogerna i den ena skolan upplever att deras resurser, gällande stödinsatser, räcker till medan pedagogerna i den andra skolan upplever att resurserna inte räcker till.</p><p>The purpose of the case study was to investigate how teachers and remedial teachers / pedagogues describes their preventive and supporting work for early detection of reading and writing disabilities in school year one. To give you a picture of how their work is being done in two different schools in Stockholm we have done qualitative interviews with two teachers, one remedial teacher and one remedial pedagogue. We have come to the conclusion that what we have read from theory corresponds well, according to the pedagogues, with practice in the two schools that we have been studying. The study shows that the pedagogues do not practice the “wait and see”-method when the children are learning to read. The pedagogues says that they are well aware of that one must initiate preventive actions and early achievements to avoid reading and writing difficulties when it comes to children at risks, otherwise the problems will arise later. Our study shows that the pedagogues in one of the schools experiences that the resources are not enough, when it comes to supporting efforts (special tuition), while the pedagogues in the other school experiences that the resources are enough.</p>

<p>Denna uppsats belyser ur ett lärarperspektiv hur idrottslärare bemöter elever med olika kulturell bakgrund. Syftet med arbetet var att få en uppfattning om elever, med hänsyn till om de har svensk kulturbakgrund respektive annan kulturell bakgrund än svensk, blir bemötta olika av idrottslärare på idrottslektionerna i en skola för alla. Undersökningen grundar sig på 12 observerade idrottslektioner och fem kvalitativa intervjuer med sex idrottslärare, varav två med svensk kulturell bakgrund och fyra med annan kulturbakgrund än svensk. I litteraturen står det att det idag ställs andra krav på skolan än tidigare då inflyttningen av människor med olika kulturell bakgrund ökar och att samtliga som arbetar inom skolans värld måste sätta sig in i vad en kulturell mångfald innebär. Detta medför att det blir en utmaning för personalen eftersom de ska skapa förutsättningar för alla elever att få en bra och kunskapsfylld skolgång i en skola för alla. Observationerna visar att den kulturella bakgrunden har betydelse i idrottslärarnas bemötande av eleverna men ser vi till resultatet av intervjuerna blir svaret ett annat. Det som där avgör idrottslärarnas bemötande är personligheten hos eleverna och deras attityd.</p>

<p>Ridning anses allmänt vara svårt att lära sig, speciellt i vuxen ålder. Det kan bero på att ridning är svårt att förmedla eftersom det är en praktisk kunskap som till stor del bygger på känsla. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur ridlärare använder rösten på en ridlektion. Studien bygger på intervjuer med sex ridlärare. Resultatet visar att rösten hade betydelse för kommunikationen mellan ridlärare och elev och att ridläraren använde rösten olika beroende på elev, mål och utbildningsnivå. Med hjälp av rösten kunde nyanser och känsla förmedlas till eleven. Hur ridläraren använde rösten påverkade även hästen, både direkt och indirekt via ryttarens reaktion. Rösten kan därför ses som ett viktigt redskap i kommunikationen på en ridlektion. Används den på ett medvetet sätt kan den bidra till att förmedla ridkänslan, vilket kan underlätta ridutbildningen och i förlängningen även gynna hästens hälsa.</p>

<p>Uppsatsen syfte är att undersöka vilka faktorer som haft betydelse för kvinnor som befinner sig på höga ledarpositioner inom omsorgen. Uppsatsen har genomförts med hjälp av kvalitati-va intervjuer av fyra kvinnliga stadsdelsdirektörer, varigenom bidragande och motverkande faktorer kartlagts för vägen till positionen. Även resurser och strategier de kvinnliga ledarna använder sig av för att klara av påfrestande situationer i arbets- och privatlivet och hur de kombinerat sitt privatliv med sitt arbetsliv kartlades. Uppsatsen genomfördes utifrån Kanters organisationsperspektiv och Antonovskys känsla av sammanhang. Resultaten visar att inter-vjupersonerna troligen har en hög känsla av sammanhang, genom att ha resurser och ett spekt-rum av strategier för en livssituation med låg stressnivå och positiv stresshantering. Även or-ganisationens kultur visade sig vara en bidragande faktorer för vägen till positionen, vilket såväl nätverk som personlighet hade. Resultatet påvisar endast ett fåtal motverkande faktorer för karriärframgångarna, där dock viljan att spendera mer tid med familjen var viktig. Möjlig-heten att påverka kombinationen mellan privatliv och arbetsliv, genom en påverkbar arbetstid, var viktigt och bidrog på ett positivt sätt till lyckad kombination. Upplevelser av självförtro-ende och förutsägbarhet var olika mellan arbets- och privatliv, där upplevelserna visade sig vara mindre i privatlivet p.g.a. de opåverkbara situationerna som kan uppkomma där.</p>