En förutsättning för att undvika depression och istället uppleva posttraumatiskt växande (PTG), efter att ha upplevt belastande livshändelser, kan vara känslan av sammanhang (KASAM). Denna studie syftar till att undersöka om det finns en skillnad mellan belastande livshändelser avseende negativa utfallet depression samt undersöka om en stark KASAM kan vara avgörande för att individen istället utvecklar PTG. I studien undersöks 150 studerande vid Örebro universitet. Av resultatet framgår det att studenterna med högt värde av belastande livshändelser är mer deprimerade än studenterna med lågt värde, oberoende av KASAM. Dock hittades ingen signifikant skillnad mellan belastande livshändelser och KASAM avseende PTG.Huruvida belastande händelser utvecklar en positiv eller negativ förändring hos individen kan istället avgöras av personens tolkning, hantering av situationen. / A basis to avoid depression and instead experience posttraumatic growth (PTG), after stressful life events, may be a sense of coherence (SOC). This study investigates whether there is a difference between stressful life events regarding the negative outcome depression and to examine whether a strong sense of coherence can be essential to develop PTG instead. 150 students at Örebro University were examined. The result showed that students with high value of stressful life events are more depressed than students with low value, independent of SOC. However, no significant difference was found between stressful life events and SOC regarding to PTG.Whether a stressful event develops a positive or negative change in the individual may instead be determined by how the person interprets and handles the situation.

The aim of this study was to develop knowledge about the social workers' importance for unaccompanied children's integration in the Swedish society. In order to investigate this we also have to distinguish other people who are important for the unaccompanied children. The method used in the study is qualitative interviews and we have interviewed four unaccompanied children and three social workers to reach the results. To analyze the results we have used symbolic interactionism and Antonovsky's theory about sence of coherence. The results showed that it is important for unaccompanied children to have access to significant people to integrate and they also have to learn values and attitudes which exist in the society. It is necessary that unaccompanied children feel security in their life and that they find a trustful relationship with the significant people they meet, otherwise they won't be able to learn all those values and attitudes. We have also found that the relationship between the social worker and the unaccompanied children is uneven. The unaccompanied child perceive the social worker as a significant person in their life, while the social worker has to relate to their role as a public authority.

Abstract The aim of this study was to examine whether there are differences in Sense of Coherence between people in monotonous and non – monotonous jobs with regard to birth order. In this present study, 89 individuals from three different working organizations participated, of which 51 (57, 3 %) of them were men and 38 (42, 7 %) women. The results showed that in varying occupations, firstborn children showed a higher level of Sense of Coherence. In monotonus jobs, middle children prove to have the lowest level of Sence of Coherence. The results from this study also show that Sense of Coherence is associated with the individuals’ age and their experienced relationship with their parents during childhood. / Sammanfattning Syftet med den här studien var att undersöka om det finns skillnader i känsla av sammanhang mellan personer på monotona och icke – monotona arbeten med hänsyn tagen till syskonplacering. I den här studien deltog 89 personer från tre olika arbetsorganisationer i södra Sverige, varav 51 (57,3 %) av dem var män och 38 (42,7 %) kvinnor. Resultatet visade att i varierade arbeten har förstfödda barn högre nivåer av KASAM. I monotona arbeten uppvisar mellanbarn inneha den lägsta nivån av KASAM. Resultatet från denna studie visar även att KASAM är kopplad till individers ålder och upplevda relation till föräldrarna under barndomen.

Kunderna i en webbshop kan ibland uppleva den sortens inköp som diffusa och osäkra. Osäkerheten beror på att man inte kan testa, känna eller se produkten i verkligheten. Produkterna i webbshopar presenteras ofta i 2D-format i form av ett foto och visas då i en vinkel. Genom att tillföra webbshopen nya egenskaper som att kunna undersöka varorna och titta på dem från olika håll, kan kundernas osäkerhet minskas. Valet av produkt föll i det här arbetet på möbler på grund av att de utgör en varugrupp som anses som svåra att handla via nätet. Frågeställningen har varit om 3D-format, i motsats till 2D-format, kan leda till att kunderna lättare kan avgöra ett inköpsbeslut i en webbshop genom att känslan för hur möblerna ser ut ökas? Uppfattningen om möblerna har i det här fallet ökats genom en interaktiv 3D-prototyp. Med hjälp av prototypen kan möblerna undersökas genom att vrida, förstora, öppna, stänga och ändra utföranden på dem. På detta sätt får kunderna ut mer information om möblernas utseende, storlek och funktion än från en traditionell webbshop i 2D. Prototypen, som är tänkt att användas i samband med en webbutik, skapades för att ett användartest skulle kunna utföras. Testet gick ut på att undersöka frågeställningen. Resultatet av undersökningen visar att drygt hälften av testdeltagarna ansåg att de fått så pass mycket information från prototypen, att de kunde avgöra om de ville köpa produkten eller inte. Resultatet visade även att det hade betydelse om man inte handlat via nätet förut. Det har lett till att man, trots upplevelsen av positiva egenskaper hos verktyget (i vissa fall), inte kände sig bekväm med den sortens inköp. Dessa personer kunde även urskilja färre egenskaper hos båda presentationerna än vad de vana Internethandlarna kunde. Största orsaken till de osäkra testdeltagarnas tvekan var att de ville se möblerna i verkligheten. Slutsatsen blev ändå att produktpresentation genom interaktiv 3D upplevs som mer intressant och underhållande än en 2D-presentation. Det konstaterades också att majoriteten var positiv till att möbler presenterades i 3D även om det inte var det mest ultimata sättet.

Sammanfattning Denna studie beskriver hur elever, i skolår fem, uttrycker hälsa utifrån Antonovsky´s begrepp KASAM, en känsla av sammanhang. Genom en kvalitativ intervjustudie med öppna intervjufrågor, i grupper om tre elever, har eleverna samtalat om vad hälsa innebär för dem. Syftet med studien var att få eleverna att sätta ord på sina egna tankar kring hälsa. Resultatet visar att de har ganska goda kunskaper om vad hälsa innebär. De sätter dock inte in denna kunskap, i en övergripande beskrivning kring vad som ger känsla av sammanhang, i den egna livssituationen.

The aim of this thesis was to study the view on workplace health promotion among leaders in elderly care, to see how their views can influence employee health. The research questions of this study were: How do leaders in elderly care define the term health? What conditions do leaders in elderly care experience that they need to maintain or improve employee health? How do leaders in elderly care experience their role in workplace health promotion? The thesis is done with a qualitative approach and is based on six partly structured interviews with leaders of care homes within Stockholm municipality. The results from the interviews were analysed against Aaron Antonovskys theories about the salutogenic model and sense of coherence as well as with previous research. The result from the study showed that the leaders´ had an awareness of the meaning with health promotion, however, they had not reached the stage where they implemented the health promoting thoughts in their actual work with health. Their focus were still on the physical health of the employees and not on the holistic views that Antonovskys theory on the salutogenic model and sense of coherence showed were important for individuals to move towards total health.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad starkt respektive svagt KASAM betyder för livskvalitet, välbefinnande och hälsa bland äldre (60 år och äldre). Studien designades med en deskriptiv ansats. Metoden var att systematiskt söka litteratur i databaserna; Medline, CINAHL samt Vård i Norden, detta kompletterades även med manuella sökningar. Femton artiklar som motsvarade syftet och inklusionskriterierna granskades och analyserades. Resultatet visade att KASAM hade signifikanta samband med de äldres upplevda livskvalitet, välbefinnande och hälsa. Antalet sjukdomar och fysiska begränsningar hade en liten inverkan på de äldre om de hade ett starkt KASAM, då KASAM hade ett svagt samband med den objektiva hälsan och ett starkt samband med den subjektiva hälsan. KASAM var den faktor som bäst förutsåg hur de äldre upplevde sin livssituation. De äldre som hade ett starkt KASAM upplevde även tillfredställande socialt stöd, som hade en stor inverkan på deras välbefinnande. De äldre med svagt KASAM hade även låg livskvalitet och försämrat allmäntillstånd. Slutsatsen var att om vårdpersonal kan stärka de äldres KASAM kommer även de äldres livskvalitet, välbefinnande och hälsa förbättras.

Denna uppsats belyser ur ett lärarperspektiv hur idrottslärare bemöter elever med olika kulturell bakgrund. Syftet med arbetet var att få en uppfattning om elever, med hänsyn till om de har svensk kulturbakgrund respektive annan kulturell bakgrund än svensk, blir bemötta olika av idrottslärare på idrottslektionerna i en skola för alla. Undersökningen grundar sig på 12 observerade idrottslektioner och fem kvalitativa intervjuer med sex idrottslärare, varav två med svensk kulturell bakgrund och fyra med annan kulturbakgrund än svensk. I litteraturen står det att det idag ställs andra krav på skolan än tidigare då inflyttningen av människor med olika kulturell bakgrund ökar och att samtliga som arbetar inom skolans värld måste sätta sig in i vad en kulturell mångfald innebär. Detta medför att det blir en utmaning för personalen eftersom de ska skapa förutsättningar för alla elever att få en bra och kunskapsfylld skolgång i en skola för alla. Observationerna visar att den kulturella bakgrunden har betydelse i idrottslärarnas bemötande av eleverna men ser vi till resultatet av intervjuerna blir svaret ett annat. Det som där avgör idrottslärarnas bemötande är personligheten hos eleverna och deras attityd.

Bakgrund Uppföljning av utskrivna patienter inom intensivvård har utvecklats under de senaste decennierna, där fokus varit patienternas återhämtning och upplevelse av intensivvårdstiden. Huruvida sjukvårdspersonal har behov av uppföljning har varit oklart. Därför var syftet med denna studie att undersöka intensivvårdssjuksköterskors behov av uppföljning av utskrivna patienter och behovets relation till känsla av sammanhang (KASAM).   Metod En tvådelad enkät, med fokus på behov av uppföljning och KASAM, delades ut till intensivvårdssjuksköterskor vid sex intensivvårdsavdelningar i Västra Götaland under våren 2011.   Resultat Av 216 distribuerade enkäter returnerades 143 (66,2 %). Drygt 80 % av intensivvårdssjuksköterskorna skattade sig ha ett behov. Det fanns ingen skillnad i personliga faktorer (ålder, kön, erfarenhet, KASAM) mellan de med behovet och de utan. Vanligaste sätten att följa upp på var att besöka patienten, kontakta patientens sjuksköterska och att läsa i patientens journal. De vanligaste orsaker till behovet av uppföljning var feedback på utförda åtgärder samt av empati för patienten. Knappt 12 % såg nackdelar med att följa upp, medan drygt 67 % såg nackdelar med att inte följa upp.   Konklusion Intensivvårdssjuksköterskor har ett behov av att följa upp utskrivna patienter. Detta behov kan vara knutet till sjuksköterskans profession, snarare än till sjuksköterskans personliga egenskaper. Orsaken till behovet kan ses som två huvudsyften; verksamhetens lärande och patientens förståelse. / Background Follow-up on discharged patients in intensive care has emerged in the last decades. Focus has been patient recovery and experiences from the intensive care units (ICU). It is however unknown whether health care workers have a need of follow-up on discharged patients. Hence, the aim of this study was to survey ICU-nurses need of follow-up on discharged patients and the correlation to sense of coherence (SOC).   Method A two-parted questionnaire, with focus on the need of follow-up and SOC, was distributed to ICU-nurses at six ICU’s in the west ofSwedenin 2011.   Result A total of 216 questionnaires were distributed, and 143 was returned (66.2%). Approximately 80% of the ICU-nurses indicated that they had a need of following up on discharged patients. No personal attribute (age, gender, working experience, SOC) differed between those with a need and those without a need. The most common way of practically follow-up on patients was by visiting the patient, contacting the patient’s nurse, and by reading the patient’s electronical journal. The general reason for the need of follow-up was to gain feedback on the preformed interventions (nursing and medical), and by empathy for the patient. Almost 12% of the ICU-nurses emphasized disadvantages by following-up on discharged patients. But just over 67% experienced disadvantages with not performing follow-up on discharged patients.   Conclusion There is a need among ICU-nurse to follow-up discharged patients. This need could be connected to the nursing profession, rather than the nurses’ personal attributes. The reason of the need of follow-up could be interpreted as two main objectives; Organizational learning and Patient understanding.

The aim of this study was to provide an understanding of the situation of an often forgotten group in foster care, the carers’ own children. Our main focus was to explore this group’s experience of foster care, their experience of participating in caring for the foster children and their possible need of support and help. Our chosen method was qualitative interviews with six adult children of foster carers, two men and four women. The theory used in this study was Sense of Coherence. Our interviewees mainly gave a positive description of being part of a foster family, however they also gave examples of difficult situations and of loss. All of them gave different examples of how they had participated in the care of foster children, such as babysitting, defending foster siblings in school and supporting them. Despite their overall positive memories most of them wished they had been offered better support, preferably counseling with advice on how to act in difficult situations. The need for better information, as well as education about why the foster children act as they do, seemed important to the interviewees.