<p>Abstract</p><p>The aim of this study was to examine whether there are differences in Sense of Coherence between people in monotonous and non – monotonous jobs with regard to birth order. In this present study, 89 individuals from three different working organizations participated, of which 51 (57, 3 %) of them were men and 38 (42, 7 %) women. The results showed that in varying occupations, firstborn children showed a higher level of Sense of Coherence. In monotonus jobs, middle children prove to have the lowest level of Sence of Coherence. The results from this study also show that Sense of Coherence is associated with the individuals’ age and their experienced relationship with their parents during childhood.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med den här studien var att undersöka om det finns skillnader i känsla av sammanhang mellan personer på monotona och icke – monotona arbeten med hänsyn tagen till syskonplacering. I den här studien deltog 89 personer från tre olika arbetsorganisationer i södra Sverige, varav 51 (57,3 %) av dem var män och 38 (42,7 %) kvinnor. Resultatet visade att i varierade arbeten har förstfödda barn högre nivåer av KASAM. I monotona arbeten uppvisar mellanbarn inneha den lägsta nivån av KASAM. Resultatet från denna studie visar även att KASAM är kopplad till individers ålder och upplevda relation till föräldrarna under barndomen.</p>

<p>Kunderna i en webbshop kan ibland uppleva den sortens inköp som diffusa och osäkra. Osäkerheten beror på att man inte kan testa, känna eller se produkten i verkligheten. Produkterna i webbshopar presenteras ofta i 2D-format i form av ett foto och visas då i en vinkel. Genom att tillföra webbshopen nya egenskaper som att kunna undersöka varorna och titta på dem från olika håll, kan kundernas osäkerhet minskas.</p><p>Valet av produkt föll i det här arbetet på möbler på grund av att de utgör en varugrupp som anses som svåra att handla via nätet.</p><p>Frågeställningen har varit om 3D-format, i motsats till 2D-format, kan leda till att kunderna lättare kan avgöra ett inköpsbeslut i en webbshop genom att känslan för hur möblerna ser ut ökas? Uppfattningen om möblerna har i det här fallet ökats genom en interaktiv 3D-prototyp. Med hjälp av prototypen kan möblerna undersökas genom att vrida, förstora, öppna, stänga och ändra utföranden på dem. På detta sätt får kunderna ut mer information om möblernas utseende, storlek och funktion än från en traditionell webbshop i 2D. Prototypen, som är tänkt att användas i samband med en webbutik, skapades för att ett användartest skulle kunna utföras. Testet gick ut på att undersöka frågeställningen.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att drygt hälften av testdeltagarna ansåg att de fått så pass mycket information från prototypen, att de kunde avgöra om de ville köpa produkten eller inte. Resultatet visade även att det hade betydelse om man inte handlat via nätet förut. Det har lett till att man, trots upplevelsen av positiva egenskaper hos verktyget (i vissa fall), inte kände sig bekväm med den sortens inköp. Dessa personer kunde även urskilja färre egenskaper hos båda presentationerna än vad de vana Internethandlarna kunde. Största orsaken till de osäkra testdeltagarnas tvekan var att de ville se möblerna i verkligheten.</p><p>Slutsatsen blev ändå att produktpresentation genom interaktiv 3D upplevs som mer intressant och underhållande än en 2D-presentation. Det konstaterades också att majoriteten var positiv till att möbler presenterades i 3D även om det inte var det mest ultimata sättet.</p>

Syftet med undersökningen är att ta reda på om det finns ett samband mellan KASAM och motivation till att öva på sitt instrument, hos gymnasieungdomar i årskurs tre, två klasser, på estetiska programmet. Undersökningen är en kvantitativ enkätstudie med 29 gymnasieelever på en skola i en mellansvensk stad, med bortfall noll. Aaron Antonovskys livsfrågeformulär (KASAM 13) användes för att mäta gymnasieelevernas grad av KASAM, enkäten kompletterades med en egen fråga (benämnd Egen) gällande informanternas motivation till att öva på sitt instrument. De undersökta elevernas motivation till övning (EgenO) hade ett medelvärde på 3.79 varav 7 var det högsta värdet för maximal motivation till övning, vilket kan anses vara varken högt eller lågt. För att sammanfatta resultatet kring korrelationen mellan KASAM i förhållandet till motivation att öva på sitt instrument kan det konstateras att studien visar att informanterna har en relativt låg känsla av meningsfullhet i det de gör. Gällande begriplighet visar utfallet att 90 % av informanterna upplever låg känsla av begriplighet, vilket troligtvis leder till att drivkraften att öva minskar. Det skulle kunna bero på att motivation saknas att göra sådant de inte begriper. När det gäller hanterbarhet har ca 53 % av eleverna optimala värden (15-16). Utifrån utfallet gällande upplevd hanterbarhet kan antas att upplevd hälsa inom en majoritet av informanterna är god. Det finns inga signifikanta skillnader mellan könen i utfallet av någon av de 13 delfrågorna i KASAM13-enkäten. Även i tidigare forskning har könstillhörighet inte funnits ha någon signifikant betydelse. När det kommer till kön kopplat med meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet visas att kvinnorna i denna studie visar på sämre grad av meningsfullhet. Det finns också svag tendens till att kvinnorna i högre utsträckning än männen är skeptiska till begriplighet i sina liv, även när det gäller hanterbarhet. / The purpose of this study is to examine if there is a correlation between sense of coherence (SOC) and motivation in practicing musical instruments. The study is based on a survey with students in upper secondary school within the art program. Research questions was; is there a correlation between the motivation to practice and SOC and if there are any differences in SOC concerning gender based on comprehensibility, manageability and meaningfulness. A quantitative study was made through a questionnaire with 29 participants from a secondary upper school in a midsize town in Sweden. The questionnaire made by Aaron Antonovsky was used (SOC13) and two questions were added; the degree of motivation to practice a musical instrument and what gender the participants belonged to. To conclude the result, a correlation between sense of coherence and motivation to practice musical instrument was found. However, the result shows that students have a low degree of comprehensibility and manageability but higher degree of meaningfulness. No significant differences are found between genders, which are in line with previous research.

Type 2 diabetes is a growing disease in the population which includes that older people are a risk group. With the disease grows even cost’s. A lifestyle change is a major part of the treatment for type 2 diabetes. There are several factors that suggest positive effects on prevention among the elderly where, among other things, economic and health benefits are presented. A study has been conducted with a qualitative approach in which data collection method consisted a semi-structured interview. The aim of the study was to investigate how older experiencing daily life with a diagnosis of type 2 diabetes with Sense of coherence as a theoretical framework. A purposeful sampling where the selection criteria was to recruit 65 years or older people with type 2 diabetes, resulting in five interviewees were chosen. The method of analysis constituted a manifest content analysis. The result shows that the disease contributes to change and affect life after diagnosis, also the need to gather knowledge about the disease occurred. Experiences of existing and non-existent support was mentioned, and that treatment options were pleasantly arranged. Diabetes complications was something that was disturbing and factors in life so as to be single, to go away and to give up the things that gave satisfaction was something complicated. There were deficiencies in health care and the need for enhanced patient education. The conclusion was that life is affected when diagnosed type 2 diabetes and supportive and hindering factors were experienced by diabetic patients, continued preventive efforts should be focused in the area to allow health and increase public health. / Typ 2-diabetes är en växande sjukdom i befolkningen där bland annat äldre är en riskgrupp. Samtidigt som sjukdomen växer ökar även kostnaderna. En livsstilsförändring är en stor del av behandlingen vid typ 2-diabetes. Det förekommer flertal faktorer som tyder på positiva effekter vid förebyggande arbete bland äldre där bland annat ekonomiska och hälsomässiga vinster presenteras. En studie har genomförts med en kvalitativ ansats där datainsamlingsmetoden utgjordes av en semistrukturerad-intervjustudie. Syftet med studien var att undersöka hur äldre upplever det dagliga livet med diagnosen typ 2-diabetes med Känsla av sammanhang som referensram. Ett målinriktat urval där urvalskriterierna var att rekrytera personer som var 65 år eller äldre med typ 2-diabetes, resulterade i att fem intervjupersoner valdes. Analysmetoden utgjorde en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att sjukdomen bidrar med förändringar och påverkar livet efter diagnosen, även behov av att samla kunskap kring sjukdomen förekom. Upplevelser av befintligt samt obefintligt stöd nämndes, och att behandlingsalternativen var positivt anordnade. Diabeteskomplikationer var något som var oroväckande, faktorer i livet så som att vara ensamstående, att resa bort samt att ge upp saker som gav tillfredsställelse var något som försvårade. Det förekom brister i hälso- och sjukvården samt behov av utökad patientundervisning. Slutsatsen blev att livet påverkas något av typ 2-diabetes och stödjande samt hindrande faktorer upplevs av diabetespatienter, fortsatt förebyggande arbete bör fokuseras inom området för att möjliggöra hälsa och förbättra folkhälsan.

Jag har skrivit en essä om det politiska "hantverket". Om att utveckla en yrkesroll i en praxis. Jag använder mig av egna exempel och speglar dem mot det forskningsområdet hittills har producerat av vetande, filtrerar det genom konst, litteratur och filosofi i försöket att synliggöra ett oformulerbart kunnande. Essäformen är mitt sökande efter detta kunnande. Min huvudfråga är: hur fångar vi in den tysta kunskapen för att utveckla vårt eget yrkeskunnande och samtidigt vara en del i en tradering av kunskap? . Jag beskriver min bakgrund in i politiken och mina drivkrafter. Undersöker viktiga delar av en politikers kunnande: att förhandla, att debattera, att tala, att föra samtal och kommunicera. Alla delar som kräver ett praktiskt kunnande och som byggs upp genom reflekterad erfarenhet. Mina exempel kommer från min tid som kommunpolitiker, riksdagsledamot och statsråd och rör alltifrån klientsamtal till pensionsförhandling. Genom att söka analogier med filosofi och skönlitteratur får exemplen en gestaltning som kan ge nya perspektiv och ett fördjupat kunnande. Jag berättar om min syn på kunskap med exempel från Reggio Emilia, Italien och från Afrika. I det skapande arbetet stimulerar man barns intellektuella och tankemässiga utveckling. Kunskap kan inte överföras utan erövras genom egen praktik i den verklighet som omger en. Det ultimata kunnandet är att rätt hantera en helt oförutsedd situation. Mitt exempel är 11 september 2001 och min egen och president Bush reaktion. I ett sådant läge prövas verkligen omdömet, den tysta kunskapens högsta nivå. Jag avslutar uppsatsen med att diskutera kring politikens utmaningar. Jag skriver om marknadskrafternas inflytande bland annat i form av ekonomism och konsumism. Hur taylorismen har kommit tillbaka med formaliseringens idétradition. Yrkeskultur och tyst kunskap urholkas i jakten på ökad effektivitet. Ett särskilt utsatt område är vårdsektorn. Teknifieringen präglar vår tid och synen på oss. Den moderna mediatekniken riskerar att bli en skärm mot världen. Vi måste stärka det demokratiska inflytandet över utvecklingen.

Jag börjar allt mer inse vattnets betydelse för sjöfarten. Så lär kung Gustav V ha sagt en gång i samband med dop av ett fartyg. Uttalandet har senare kommit att bli ett sätt uttrycka att något är så uppenbart att det knappast ens behöver sägas. Vilken betydelse har datorer för tänkandet? Frågan är relevant att ställa i en tid när datorer gör intrång på allt fler områden och har blivit en så naturligt integrerad del av våra liv att användningen av dem sällan ifrågasätts. Svaret på frågan är dock inte lika uppenbart som den om vattnets betydelse för sjöfarten. Denna masteruppsats i yrkeskunnande och professionsutveckling rör sig i gränslandet mellan maskiner och människor och handlar om hur datorer och datoranvändning påverkar det mänskliga tänkandet och den mänskliga kunskapen. Utgångspunkten är den brittiske matematikern Alan Turings arbete och hans berömda artikel från 1950, med titeln Computing machinery and intelligens, där han definierar ett test (Turingtestet) avsett att kunna avgöra maskiners tankeförmåga. Den traditionella tolkningen av artikeln är att Turing menade att det en dag kommer att vara möjligt att bygga en maskin som kan imitera allt mänskligt beteende perfekt (Turingmaskinen), vilket har gett upphov till forskningsområdet artificiell intelligens. I praktiken har dock maskiner inte kunnat ersätta människor på det sätt som man trott och som många fortfarande tror. Närmandet mellan människor och maskiner tar sig andra uttryck. Utvecklingen går snarare i en riktning som gjort att människor genom att använda maskiner anpassar sig till och allt mer börjar likna dem. Vi förvandlas till Turingmänniskor med succesivt minskande utrymme att utöva vårt omdöme och ta ansvar, när maskinerna ställer sig i vägen för det mänskliga sinnet och känslan.

Inledning: I den här studien lyfts fem ungdomars röst fram kring hur deras upplevelse av kontakten med socialtjänsten sett ut. En utredning inom socialtjänsten innebär att en yttre kontrollinsats kommer in i ens eget och ens familjs liv vilket kan uppfattas som en förlust av kontroll och integritetskränkande. Att ungdomar befinner sig i en än större beroendeställning jämfört med vuxna gentemot myndigheter är ett faktum. Syftet med undersökningen är att utforska ungdomars upplevelser (12-18 år) efter en barnavårdsutredning. Frågeställning: Hur beskriver ungdomar sina upplevelser efter en barnavårdsutredning? Metod: I denna kvalitativa studie har fem ungdomar intervjuats. Data har sedan transkriberats och analyserats i ljuset av det teoretiska perspektiv som KASAM innebär. Resultat: Samtliga ungdomar i studien berättar om en känsla av maktlöshet och osäkerhet kring sina egna rättigheter och möjligheter att vara delaktiga i utredningsprocessen. De beskriver en bristande tilltro till att eventuella beslut som fattas kan påverkas av dom själva om de uttrycker sina tankar kring behov av hjälp. Samtidigt som en tydlig önskan finns hos ungdomarna om att få hjälp och kunna påverka situationen. Diskussion: Intervjuerna med ungdomarna genomsyras av deras önskan om att få göra sin röst hörd, att få vara med och påverka sin egen livssituation. För att den sociala barnavården i Sverige ska kunna fortsätta att utvecklas och förbättras behöver barn och ungdomars ställning stärkas och ytterligare belysas. / Introduction: In this study the voice of five young people are highlighted regarding their experience being in contact with the social services. An investigation by the social services means that an external control comes into the individuals life and the familys life, which may be perceived as a loss of control and intrusive. That young people are in even greater dependence compared to adults with authorities is a fact. The purpose of the study is to explore the experiences of young people (12-18 years) after a child protection investigation. Question: How does young people describe their experiences after a child protection investigation? Method: In this qualitative study, five young people were interviewed. Data is transcribed and analyzed in the light of the theoretical perspective that SOC means. Result: All the young people in the study talks about a feeling of powerlessness and uncertainty about their rights and opportunities to be involved in the investigation process. They describe a lack of confidence that decisions can be influenced by themselves if they express their thoughts about the need for help. They have a clear desire to get help and be able to influence the situation. Discussion: The interviews with the youths are permeated by their desire to make their voice heard, to be involved and influence their own situation. For social services for children in Sweden to be able to continue evolve and improve, children and young peoples position needs to be strengthened and further illuminated.

Idag är det vanligt att sociala tjänstehundar förekommer i bland annat vård och omsorg. Desto ovanligare är det i svenska skolan. Hur kommer det sig att sociala tjänstehundar inte i större utsträckning förekommer i det pedagogiska arbetet i skolmiljö? Detta självständiga arbete lyfter fram och studerar användandet av hundar i skolmiljö som ett pedagogiskt och hälsofrämjande redskap – en så kallad hundassisterad pedagogik. Den insamlade datan har hämtats genom kvalitativa intervjuer med utbildade hundekipage och utbildningsansvariga instruktörer inom verksamheten samt observationer med elever där hundassisterad pedagogik har skett. Med hjälp av sociokulturella perspektivet, socialkonstruktivismen samt teorin om känsla av sammanhang har materialet analyserats. Vi har funnit att hundassisterad pedagogik är på frammarsch i den svenska skolan. Det framkommer även tydligt att det är hundföraren som anses stå för majoriteten av det pedagogiska arbetet och att hunden agerar som ett ”socialt smörjmedel” för att göra arbetet möjligt. Är hundassisterad pedagogik något för skolan?

Psykisk ohälsa blir allt vanligare bland svenskar och ökar i synnerhet hos yngre vuxna – men hur kommer det sig att majoriteten fortfarande är friska? Syftet med denna studie var att kartlägga nivåerna av upplevd self-efficacy (SE), känsla av sammanhang (KASAM), respektive framtidsoptimism (FO) hos Umeå Universitets psykologprogramstudenter. Studien undersökte även om det fanns några könsrelaterade skillnader i de tre beroendevariablerna, samt jämförde studenternas skattningar med värden från liknande svenska undersökningar. Resultatet visade att studenter i början av programmet skattar lägre nivåer av både SE och KASAM än de som befann sig i mitten, respektive slutet av utbildningen. Det fanns ingen signifikant könsskillnad. Jämförelserna påvisade en signifikant skillnad mellan psykologprogramstudenterna och deltagarna i tidigare studier. Studenterna skattade lägre nivåer på skalorna än åldersblandade urval, vilket troligtvis beror på att skattningarna tenderar att bli högre med stigande ålder och att rollen som student – i synnerhet när den är ny – kan innebära ökad osäkerhet och påfrestningar. / Mental health problems are becoming more common in the Swedish population, particularly among young adults - but how come the majority is still healthy? The purpose of this study was to map out the levels of perceived self-efficacy (SE), sense of coherence (SOC), and future oriented optimism (FO) of the students studying the psychologist program at Umeå University. The study also examined gender differences, and compared the students' estimates with values from similar Swedish studies. The results showed that students in the beginning of the program estimated lower levels of both SE and SOC than those who found themselves in the middle, and the end. There were no significant gender differences. The comparisons showed a significant difference between the psychologist students and participants in the other studies. The students estimated lower levels than did people with mixed ages, which is probably due to phenomenon that the estimates tend to rise with increasing age. Also, the role of being a student - especially when it is new - may involve increased levels of insecurity and stress.

Uppsatsen handlar om tre informanter som intervjuats angående sin syn på alternativa behandlingar och alternativa diskurser i kontrast till dominerande diskurser inom medicin och samhälle. Viktiga avsnitt rör till exempel sådant som vad är healing, hur kan en behandling gå till, grundläggande synsätt i alternativa diskurser och hur man ser på sjukdom. / This paper is about three informants. I have interviewed them in the context of their views about alternative discourses in contrast to the dominating discourses in medicine and society. Important parts in the paper touch healing, how treatment is carried out, basic thinking in alternative discourses and how disease is perceived?