Bakgrund Sepsis är en livshotande dysfunktion i ett eller flera organsystem orsakad av stört systemiskt svar på infektion. Patienterna som överlevt sepsis upplever ofta övergående eller permanenta komplikationer med påverkan på deras livskvalitet. Livskvalitet är inget fast begrepp men kan beskrivas som personens nivå av välmående. Det går att mäta livskvalitet. De vanligaste mätinstrumenten är EQ-5D och SF-36. Patienter med sepsis finns i de flesta områden som allmänsjuksköterskans kompetens täcker och därför är det viktigt att öka kunskapen och förståelsen kring patientgruppen och hur patienternas livskvalitet påverkas efter sjukdomsförloppet.  Syfte Syftet med studien var att belysa patienters livskvalitet efter sepsis.  Metod I den här studien användes litteraturöversikt som design. Resultatet är baserat på 14 artiklar av kvantitativ design, och en artikel med kvalitativ design från databaserna PubMed och CINAHL som publicerats mellan 2009–2019. Artiklarna har kvalitetsgranskats med hjälp av Sophiahemmet Högskolas modifierade bedömningsunderlag. Artiklarna analyserades genom integrerad analys. Resultat Livskvaliteten påverkas negativt av att drabbas av sepsis. Resultatet visade att patienter som överlevt sepsis upplever en lägre grad av livskvalitet efter sepsis än innan insjuknandet, samt att patienterna har en lägre grad av upplevd livskvalitet efter sepsis jämfört med generell population utan sepsis. Resultatet presenteras i fyra domäner: fysisk, psykisk, social och funktionell livskvalitet.  Slutsats Livskvaliteten hos personer som överlevt sepsis är lägre än allmänhetens. Livskvaliteten påverkas i domänerna fysisk-, psykisk-, social- och funktionell livskvalitet. Sjuksköterskans kunskap och förståelse kring livskvaliteten hos personer som överlevt sepsis är viktig för att bedriva omvårdnad som förbättrar patientgruppens livskvalitet.

Den rådande COVID-19 pandemi har medfört rekommendationer angående digitalt distansarbete som innebär stora förändringar för många människor. Studie- och yrkesvägledare har genom sin utbildning beredskap och kunskap i att vägleda och motivera andra i förändringar. Men hur upplever och hanterar vägledarna själva denna övergång till ett digitalt distansarbete? Samt hur påverkas deras arbetsmotivation? Syftet med studien är således att få en djupare förståelse för hur vägledare upplever och resonerar kring sin arbetsmotivation i förhållande till det digitala distansarbete som pandemin har fört med sig. Frågeställningar som undersöks är; Hur upplever utbildade studie- och yrkesvägledare inom universitet förändringen till det digitala distansarbete som pandemin medfört? Hur resonerar utbildade studie- och yrkesvägledare inom universitet kring sin arbetsmotivation gällande förändring till det digitala distansarbete som pandemin fört med sig? En kvalitativ metod har använts där sex utbildade studie- och yrkesvägledare inom universitet har intervjuats. Det empiriska materialet analyseras utifrån valda delar av motivationsteorin Self-Determination Theory med begreppen kompetens, självbestämmande, samhörighet samt inre motivation. Även delar av den salutogena teorin Känsla Av Sammanhang med begreppen begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet har använts i analysen.     Studiens huvudresultat visar att studie- och yrkesvägledarna upplever både för- och nackdelar med ett digitalt distansarbete. Deras motivation drivs främst av möjligheter till kompetensutveckling, frihet under ansvar samt en känsla av samhörighet. Studie- och yrkesvägledarna upplever en känsla av sammanhang i denna situation som nu är det nya normala, men efterfrågar i framtiden ett mixat arbetssätt mellan fysiskt och digitalt distansarbete.

I Sverige har digitaliseringen gått fort. Forskning visar att det bland äldre personer finns sårbara grupper som inte använder digitala hjälpmedel så mycket och därför inte har tillgång till tjänster som de behöver. I föreliggande studie undersöks om tillgång till och användning av digital informationsteknologi påverkar äldre personers förmåga att bemästra sin tillvaro. Bemästringsförmågan mäts i en indexvariabel utifrån teorier om tron på den egna förmågan; inre och yttre kontroll samt känsla av sammanhang. Deltagarna (n=144) i studien var äldre som hade möjlighet att svara på en webbenkät och därför använde digitala hjälpmedel. Detta var en väsentlig begränsning som påverkade resultatet. I huvudsak framkommer inga signifikanta skillnader i bemästringsförmåga utifrån användning av digitala hjälpmedel eller demografiska faktorer bland deltagarna. En nyckelfaktor i de signifikanta samband med små effekter som framkom var erfarenheten av att regelbundet ha arbetat med datorer i sitt yrkesverksamma liv. Deltagare som anger att de har denna erfarenhet anger högre bemästringsförmåga än de som inte anger den erfarenheten. Här argumenteras för att skillnader i bemästringsförmåga är större i mer diversifierade grupper av äldre personer. Det stöder forskning som påtalar att digitaliseringen påverkar livskvalitén för äldre. Deltagare påtalar att alla inte vill eller har möjlighet att använda digitala verktyg och efterlyser kunskap och praktiskt stöd i användning av digitala verktyg. Det stöder forskning som visar att grupper av äldre inte kan delta i det digitaliserade samhället och forskning som påtalar vikten av ett livslångt lärande. / In Sweden, the digital transformation is fast. Research shows that there are vulnerable groups of elderly who do not use digital tools frequently and do not have access to services they need. This study examines whether access to and use of digital tools affects older people's ability to manage their lives. Mastery is measured based on theories of Self-efficacy, Internal and External Locus of Control and Sense of Coherence. The participants (n=144) in the study were elderly people who responded to an online survey and therefore used digital tools. This was an essential limitation that affected the result. No significant differences in mastery were found based on the use of digital tools or demographic factors among participants. Experience of professionally having worked regularly with computers was a key factor in the significant relational findings with small effects that appeared. Participants who reported this experience indicated higher mastery skills than those who did not report that experience. It argues for that differences in mastery are greater in more diverse groups of elderly. It supports research that suggests that digitization affects the quality of life of the elderly. Participants highlight that not everyone wants or are able to use digital tools and call for education and practical support in the use of digital tools. It supports studies showing that groups of elderly cannot participate in the digitized society and studies that highlights the importance of lifelong learning.

Syftet med studien var att få ökad insikt i och förståelse för, gymnasieelevers upplevelse av studiemotivation.  En kvalitativ forskningsmetod användes, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta gymnasieelever från en gymnasieskola i södra Sverige. Intervjudata analyserades genom Tematisk Analys (TA). De teman som upptäcktes i analysen var följande: utmaningar vid avsaknad av motivation, individuella strategier för att öka koncentrationen, inre och yttre motivationsfaktorer och känsla av sammanhang. Studiens resultat visade att förbättrade individuella strategier och en ökad kunskap om den egna, inre motivationen skulle kunna hjälpa eleverna att nå sina uppsatta mål. Vidare visade resultatet att informanterna är medvetna om att motivationen är situationsbunden och att rutiner och regelbundenhet kan hjälpa till att uppehålla motivationen. Några av informanterna berättade om erfarenheter av djup koncentration och upplevelser av ett tillstånd som liknar flow. Resultatet diskuterades i förhållande till tidigare forskning. Slutsatsen är att motivation hos gymnasieelever ökar när syfte och mål är tydliga och att inre motivation och möjlighet att kunna koncentrera sig, är viktiga faktorer i arbetet mot målbetyg och en fullständig examen. Andra viktiga aspekter är känsla av sammanhang, en trivsam skolmiljö, tydlig återkoppling, tydliggörande av den egna progressionen i ämnena och förståelse för hur egna strategier påverkar resultaten. Utöver detta påpekade informanterna vikten av en god relation till undervisande lärare.

Syftet med denna studien är att belysa begränsningslagen och hur den påverkar in-dividerna som omfattas av lagen. Syftet med begränsningslagen är att påskynda etableringen av nyanlända på den svenska arbetsmarknaden, vilket i sin tur underlät-tar deras etablering i samhället. De personer som omfattas av lagen är nyanlända som kom till Sverige efter 24 no-vember 2015 under den stora migrationskrisen som ägde rum. Vi undersöker i stu-dien hur individerna som omfattas av lagen har resonerat i deras val av arbete samt hur deras motivation och känsla av sammanhang har påverkats.De teoretiska utgångspunkterna vi har haft i studien är Maslows teori om den mänskliga behovstrappan och Antonowskys teori om KASAM. Metoden vi har använt är en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Vi har i studien intervjuat sex individer som samtliga omfattas av den tillfälliga be-gränsningslagen. I det empiriska materialet framkom det att individerna hade förståelse för lagen och grundtanken med den. Men det framkom även att det är svårt att förhålla sig till kra-ven lagen ställer när arbetsmarknaden inte är anpassad för att släppa in nyanlända. Det framkom även i det empiriska materialet att grundtanken med lagen kan få mot-satt effekt då individerna inte vet med all säkerhet att de kommer kunna få stanna i Sverige. / The purpose of this study is to illustrate the temporary law of limitation of residence permit and how it impacts individuals who are subjected by the law. The main pur-pose of the law is to push the individuals to integrate to the Swedish labor market, which later could ease the individual’s integration into society.Those individuals who are affected by the law are newly arrived people who came to Sweden after the 24th of November 2015 during the migration crisis.We aim to examine how the individuals have reasoned when they’ve chosen work, and how their motivation and sense of coherence is affected by it. The theoretical premise for this essay is Maslows theory about the human hierarchy of needs and Antonowskys theory about sense of coherence. The method used in this essay was a qualitative method using a semi structured interview. It was clear that the individuals understood the law and the basic behind it. But it appeared that it was hard for the individuals to live up to the requirements due to the Swedish labor market not being suited for newcomers. In addition, this law could potentially have an opposite effect because the individuals do not know whether they can stay in the country or not.

The aim of this study was to investigate how counselors at BUP describe their experiences of mindfulness training in the workplace. Using a qualitative approach with semi-structured interviews, we interviewed six social workers employed as counselors and therapists at a child and youth psychiatric center in south Sweden. The analysis was based on Antonovsky’s salutogenic approach and three key elements of his Sense of Coherence concept: comprehensibility, manageability, and meaningfulness. The social workers’ descriptions indicate that they describe that mindfulness training has strengthened all three elements of Sense of Coherence, in their professional roles. This was expressed as follows: 1) A strengthened awareness of thoughts and mental states increased comprehensibility, experienced as a heightened sense of focus and structure in performing work tasks. 2) The ability to stay present and relax improved manageability as a tool to cope with stress in challenging situations. 3) Focusing on the positive aspects of the work and the appreciation of small steps of progress increased meaningfulness.

Sammanfattning/AbstractLindvall, Jenny (2019). Närvarofrämjande arbete ur ett specialpedagogiskt perspektiv- en fallstudie i grundskolans tidigare år. Specialpedagogprogrammet, institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Syftet med studien är att ta reda på hur man i skolan arbetar med att främja närvaro bland eleverna och hur arbetet med att förebygga problematisk skolfrånvaro ser ut. Vilka roller har rektor, specialpedagog och pedagogerna i arbetet med att främja närvaron, hur ser rutinerna ut, och hur ser arbetet ut med problematisk frånvaro?Min ambition var att lyfta och vidga perspektivet kring problematisk skolfrånvaro och det närvaro främjande arbetet på skolan och förhoppningsvis kunna bidra med kunskap för att utveckla det arbetet. För att ta reda på detta gjordes intervjuer med tre pedagoger, en specialpedagog och rektorn på skolan. Intervjuerna spelades in och sedan transkriberades. Resultatet visade att pedagogerna, specialpedagogen och rektorn hade olika syn på vad närvarofrämjande arbete innebär, och att pedagogerna arbetar med det på olika sätt i klasserna. Pedagogerna arbetade även olika utifrån deras egna tankar kring vad det är som gör att ett barn vill komma till skolan eller stannar hemma. Det framkom även att det saknas tydliga rutiner i hur frånvaron hanteras och att samarbetet såg olika ut beroende på vilken pedagog som svarade och vad de bakomliggande orsakerna till frånvaron berodde på. Resultaten har kategoriserats utifrån svaren från respondenterna och delades in i huvudkategorier utifrån relationer, frånvarofaktorer, pedagogiskmiljö och specialpedagogiska perspektiv. Resultaten har tolkats och analyserats utifrån relevant forskning inom området och ur ett systemteoretiskt perspektiv. I den avslutande delen av examensarbetet diskuteras de specialpedagogiska implikationerna och det specialpedagogiska uppdraget då specialpedagogen har en viktig funktion ibland annat arbetet med ett relationellt förhållningssätt, lärmiljön och det förebyggande arbetet med att främja närvaro.NyckelordKänsla av sammanhang, närvarofrämjande arbete, relationer, problematisk skolfrånvaro, elevhälsa.

Bakgrund: Att ha kronisk njursvikt och genomgå dialysbehandling kräver förändringar hos patienterna. Det begränsar deras tid och påverkar deras liv både socialt, personligt och arbetsmässigt. De behöver förändra sin kost och är vätskebegränsade för att förhindra komplikationer och följdsjukdomar. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser av att leva med kronisk njursvikt där dialysbehandling genomförs på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt med induktiv design som utgår från kvalitativ forskning. Sexton originalstudier framkom genom sökningar i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultat: Resultatet byggs på fyra kategorier som framkom i analysen, “Det förändrade livet”, “Att förlora sin hälsa”, “Stöd och copingstrategier” samt “Delaktighet och trygghet i vården”. Resultatet visade att patienterna blev begränsade och påverkade av behandlingen. De kunde drabbas av många påfrestande symtom som påverkade dem både fysiskt och psykiskt. Många använde sig av copingstrategier för att hantera vardagen samt belyste vikten av familj och vänners stöd. Vården hade också en viktig del i deras välbefinnande, både genom att få vara delaktig och att ha en bra upplevelse av sjuksköterskans bemötande. Diskussion: Begränsningar och symtombörda påverkar livskvaliteten, därför var copingstrategier samt stöd och delaktighet från familj och vänner viktigt för patientens mående. Sjuksköterskans förhållningssätt hade betydelse för patientens delaktighet och upplevelser av vården. Slutsats: Genom att belysa patienters upplevelser av behandlingen kan sjuksköterskan få relevant kunskap som i sin tur kan förbättra omvårdnaden. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-04</p>

Bakgrund: Sjukskrivningar och avhopp till följd av stress är vanligt förekommande bland de som arbetar med socialt arbete. Studier har dock visat att vissa socialarbetare innehar egenskaper som gör dessa mer motståndskraftiga mot denna stress. Socionomprogrammen har kurser och inslag som syftar till att utveckla eller stärka just denna typ av egenskaper. Lärosäten har även möjlighet att fånga upp innehavare av specifika egenskaper redan vid antagningen till utbildningen. Ersta Sköndal Bräcke Högskola (ESBH) är ensamma i Sverige om att använda sig av ett alternativt antagningssätt för sitt socionomprogram, vilket de gör för hälften av studieplatserna. Studenter antagna via alternativt urval har visat sig gå klart utbildningen i större utsträckning än de som antagits via betyg eller högskoleprovspoäng. Syfte: Att undersöka om socionomprogrammets antagningsform alternativt urval fångar upp studenter med förmågan att hantera livets olika påfrestningar, som till exempel arbetsbetingad stress, med hälsan i behåll.                                                              Metod: En kvantitativ ansats har använts i uppsatsen där data samlades in via en enkätundersökning i webbformat till samtliga registrerade studenter via ESBHs socionomprogram. Enkäten bygger på ett antal bakgrundsfrågor samt formuläret KASAM-13 som vid en hög poäng indikerar en större motståndskraft mot stress. Frekvensjämförelser och sambandsanalyser utfördes sedan på insamlade data. För att besvara syftet med undersökningen använde vi oss av Antonovskys salutogena perspektiv och den specifika teorin känsla av sammanhang (KASAM). Detta möjliggjorde ett sätt att analysera  individernas nivå av KASAM och koppla denna till urvalsmomentet.                  Resultat: Inget direkt samband kunde fastställas mellan antagningssätt och hög KASAM men nivån av KASAM i båda grupperna är högre än genomsnittet. Studien visar även att studenter som antagits via det alternativa urvalet i större utsträckning är äldre och har barn, faktorer som i sin tur har ett starkt samband med en hög KASAM.   Slutsats: Att antagningssätten har likvärdiga resultat gällande KASAM tyder på att det alternativa urvalet kan användas, utan att riskera att få fram socionomstudenter med sämre förutsättningar att hantera stress. Slutsats: Att antagningssätten har likvärdiga resultat gällande KASAM tyder på att det alternativa urvalet kan användas, utan att riskera att få fram socionomstudenter med sämre förutsättningar att hantera stress. / Background: Ending up sick-listed or leaving the profession as a result of stress is common among those working in the social work force. However, studies have shown that som social workers possess qualities that make them more restistant to this stress. The Social work program has courses features that aim to develop or strengthen this type of qualities. The universities also have the opportunity to identify holders of specific characteristics already upon admission to the program.  Ersta Sköndal Bräcke University College (ESBUC) is the only Swedish university offering an alternative to the grades/Swedish Scholastic Aptitude Test (SweSAT) admissions procedure to the social work program. It is called Alternativt urval (AU) or “Alternative selection” and ESBUC use it to fill fifty percent of the avaliable places. Students admitted through the AU have been shown to complete the education to a greater extent than those admitted through grades or SweSAT scores. Purpose: The study aims to investigate whether the AU of the Social work program identify students with qualities that make them more resistant to stress.   Method: A quantitative approach has been used in the thesis where data was collected via a websurvey questionnaire to all registered students at ESBUCs social studies program. The questionnaire is based on a number of background questions and the KASAM-13/SOC-13 form, which at a high score indicates a higher resistance to stress. Frequency comparison and bivariate analysis were then performed on collected data. Antonovsky salutogenic perspective and the specific  theory sense of coherence (SOC) was used to enable a way to analyze the individuals level of SOC  and link it to the admission process.   Result: No significance was established between the AU and high SOC. However, the study shows that students who are admitted via the AU are older and have children, factors which in turn were shown to have a strong connection with a high SOC.  Conclusion: The fact that both kinds of admission have equivalent results regarding KASAM indicates that the alternative selection can be used without risk of admitting social work students who are less resistant to stress.

Syftet med studien är att granska hur studie- och yrkesvägledare som arbetar med metoderna walk and talk och/eller e-vägledning upplever sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Sju semi-strukturerade intervjuer genomfördes med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare från olika delar av Sverige. Vi använde oss av kvalitativ metod och tillämpade organisationsteoretiska perspektiv (human-resource perspektivet och det strukturella perspektivet) som teoretisk utgångspunkt. Vidare användes det salutogena perspektivet med särskilt fokus på KASAM, alltså känsla av sammanhang. Resultatet av vår studie framvisade att användningen av e-vägledning och/eller walk and talk inte påverkade studie- och yrkesvägledares arbetsmiljö på ett betydande sätt, men att det kunde ge positiva effekter hos klienterna. Respondenterna hade även möjligheter till kompetensutveckling samt möjligheter till att påverka sin egen arbetsmiljö. De viktigaste faktorerna för en positiv och god arbetsmiljö beskrevs vara känsla av sammanhang, god kommunikation mellan kollegor, kollegialt stöd samt sammanhållning.