Bakgrund: I Sverige dog cirka 90 000 människor 2018 varav 25 procent avdödsfallen rörde sig om tumörsjukdomar enligt Socialstyrelsen. De psykosocialakonsekvenserna av att drabbas av cancer kan vara lika allvarliga som de fysiskaoch kan påverka den upplevda livskvaliteten. Inom det salutogena forskningsfältetsöker man förklaringar till hur hälsan kan stärkas genom att göra livet begripligt,hanterbart och meningsfullt. Syfte: sammanställa tidigare forskning om vilkenbetydelse känsla av sammanhang kan ha för upplevelsen av livskvaliteten hospatienter med cancer. Metod: Resultat: Fyra kategorier har identifierats. Underbegriplighet identifierades anpassad information kan förbättra livskvalitet.Information skapar förståelse för sin sjukdom vilket leder till att deltagarna lättarekan fatta egna beslut vilket kan bidra till upplevelse av god livskvalitet. Underbegreppet hanterbarhet identifierades att acceptera sin livskvalitet och försökaleva som vanligt. Genom att acceptera sin livssituation, ha fritidsintressen ochupprätthålla dagliga rutiner kan människan uppleva välbefinnande trots sinsjukdom. Under meningsfullhet identifierades relationer och delaktighet samtexistentiella tankar om liv och död. Konklusion: Känsla av sammanhang harbetydelse för deltagarnas upplevelse av livskvalitet, det som har visat sig vara avstörst betydelse är att ha nära relationer till andra. I vilken fas av sin sjukdomdeltagarna befann sig, verkade inte vara avgörande för vilken livskvalitetdeltagarna upplevde. / Background: In Sweden approximately 90 000 people died in 2018 and 25 percentof the deaths were tumor diseases according to the National Board of Health andWelfare. The psychosocial consequences of suffering from cancer can be asserious as the physical ones and can affect the quality of life. Within thesalutogenic field of research, one seeks explanations for how health can bestrengthened by making life understandable, manageable and meaningful. Aim: Tocompile and investigate what significance sense of coherence can have for thequality of life of patients with cancer. Method: A systematic literature review thathas compiled ten scientific studies with a qualitative approach has been executed.The articles have been read on the basis of Aaron Antonovsky's theory of sense ofcoherence. The contents of the articles are categorized based on the concepts ofcomprehensibility, manageability and meaningfulness. Result: Four categorieshave been identified: Within comprehensibility customized information canimprove the quality of life were identified. Information increases theunderstanding of the situation which in its turn can lead to a sense of good qualityof life. Within manageability accepting their quality of life and try to live as usualwere identified. By accepting one's life situation, having leisure interests, andmaintaining daily routines, one can experience well-being despite his/her illness.Under meaningfulness, the categories relationships, participation and existentialthought about life and death were identified. Having close and deep relationshipsturned out to give a meaningful life. Hoping, believing and planning ahead isimportant and increases the quality of life for the participants. Conclusion: Whathas proven to be the most importance in maintaining quality of life is to haveclose relationships with others. The participants were at different stages of theirillness, although it did not seem to determine what quality of life theyexperienced.

Bakgrunden till studien är att daglig verksamhet till stor del handlar om att skapa meningsfull sysselsättning för dem som inte har möjlighet att arbeta eller studera. Dock är meningsfull sysselsättning subjektivt och komplext och skiljer sig åt mellan brukare, personal på dagliga verksamheter och politiker. Syftet med studien är att få kunskap om pedagogers erfarenheter av att skapa meningsfull sysselsättning för brukare på daglig verksamhet. Detta genom att dels få kunskap om pedagogers syn på vad meningsfull sysselsättning kan innebära och vilka förutsättningar som behövs för att skapa meningsfull sysselsättning, dels få kunskap om pedagogernas roll att skapa meningsfull sysselsättning. Metoden som har använts är kvalitativ semistrukturerad intervju. Intervjuerna har skett med fyra pedagoger på daglig verksamhet som har det pedagogiska ansvaret. Antonovskys teori om Känsla av sammanhang och Shiers delaktighetsmodell har använts för att analysera resultatet. I resultatet framkommer det att synen på vad meningsfull sysselsättning innebär kan se olika ut och att pedagogerna har en bred roll med flera uppgifter. Uppgifterna handlar bland annat om att ha ett stort kontaktnät runt brukarna och att skapa förutsättningar till meningsfull sysselsättning genom att göra daglig verksamhet till en trygg, motiverande och anpassad miljö. / The background to the study is that daycare center are largely about creating meaningful activity for those who have an LSS decision and are unable to work or study. However, meaningful activity is subjective and complex and differs between participants, staff at daycare centers and politicians. The aim of the study is to gain knowledge about pedagogues’ experiences of creating meaningful activity for participants at daycare center. This by gaining knowledge of the pedagogues’ views on what meaningful activity might mean and what conditions are needed to create meaningful activity, and gaining knowledge of the professional role of the pedagogues’ in relation to creating meaningful activity. The method used is a qualitative semi-structured interview. The interviews were conducted with four pedagogues who have the pedagogical responsibility at daycare centers. Antonovsky's theory Sense of Coherence and Shier's model of participation has been used to analyze the results. The result show that the views of what meaningful activity might mean differs and that the pedagogues’ professional role contains several tasks. The tasks include, among other things, managing a large contact network around the participants and creating the conditions for meaningful activity by making daycare centers a safe, motivating and adapted environment.

Marknadsföringens grund är spridning av information. Upplysning sker genom distribution till riktad intressegrupp som konsumerar marknadsföringens budskap. Marknadsföringen slår igenom om åskådaren köper budskapets känsla. Upplevelse av känslan utgår ifrån innehållets kontext som tilltalar individen emotionellt. Detta kandidatarbete syftar till att undersöka hur emotion och autobiografisk minne kan utnyttjas vid marknadsföring. Därmed utforska hur kontext i film engagerar ungdomar för rekrytering inom en teknisk nischad bransch. Kontext formas utifrån hur individen upplever den estetiska bilden. Därtill skapas ett sammanhang som individen relaterar till och sprider vidare i sitt sociala nätverk. I detta fall har denna undersökning experimenterat med representation av ventilationsbranschen för rekrytering. Omvärldsanalys användes för informationssökande om ventilationsbranschen. Designmetoder har använts för kommunikation av vision vid godkännande under iterativ designprocess. Till sist har bildmanipulation använts under filmproduktion som resulterade en rekryteringsfilm som involverar dess målgrupp. Rekryteringfilmen gestaltar ungdomar som ska rekryteras inom ventilationsbranschen och två utomstående som visar vilja till rekrytering. Estetisk symbolik förmedlar kontext som gestaltar känslan av anställning istället för beskrivning av upplevelsen. Skådespelarnas naturliga utförande reflekteras hos mottagaren som upplever känslan. Däremot har utmaningar under produktion fått oss att omstrukturera iterationer av detta projekt. Dilemman som COVID-19 pandemin och vår kommunikation till ventilationsbranschen utvecklade vår designförmåga. Med Löwgrens och Stoltermans exempel på hur designen hanterar dilemman med retrospektiv reflektion (Löwgren & Stolterman, 2004), har vår egen kreativitet använts vid reflektion över vad som vi kunde åstadkomma trots dilemmat. Rekryteringsfilmen kommer att distribueras efter COVID-19 pandemin har avtagit och marknadsföringen sätts på prov. Filmmediets emotionella koppling till människor kan därmed testas för vidare forskning. / The basis of marketing is dissemination of information. Enlightenment is provided through distribution towards targeted interest groups who consume the marketing message. The marketing works when the viewer buys into the emotion of the message. Experience of that emotion is based on the content´s context that appeals to the individual emotionally. This bachelor thesis aims at examination of how emotion and autobiographical memory can be used in marketing. Therefore investigate how context in film engages young people for recruitment in a technical niche industry. Context is formed based on how the individual perceives the aesthetic image. In addition, a context is created that the individual can relate to and spread it further in her social network. In this case, this study has experimented with the representation of the ventilation industry for recruitment. External analysis has been used for seeking information about the ventilation industry. Design methods have been used for communication of a vision upon approval during the iterative design process. Finally, image manipulation during film production was used to result in a recruitment film involving its target audience. The recruitment film depicts young people being recruited into the ventilation industry and two outsiders who show a desire for recruitment. Aesthetic symbolism conveys a context that embodies the feeling of employment rather than description of the experience. The actors' natural performance is reflected by the recipient who is experiencing the emotion. However, challenges during production have led us to revamp iterations of this project. Dilemmas such as the COVID-19 pandemic and our communication with the ventilation industry developed our design ability. With Löwgren’s and Stolterman’s example of how the designer handles dilemmas with retrospective reflection (Löwgren & Stolterman, 2004), our own creativity has been used in reflection upon what we could achieve despite the dilemma. The recruitment film will be distributed after the COVID-19 pandemic have diminished and the marketing will be put to the test. The film medium’s emotional connection to people can therefore be tested for further investigation.

Ranestam, F & Tran, M. Livet med stomi – mer än en påse. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng, Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2021. Att få en stomi innebär en stor förändring som påverkar det dagliga livet, defysiska förutsättningarna, det psykiska samt det psykosociala. Då sjuksköterskanhar i uppgift att stötta dessa patienter är det av vikt att undersöka och beskrivaderas upplevelser av livskvalitet då det kan stötta dessa patienter i återgången tillderas normala liv.Syftet var att undersöka studier om upplevelser och erfarenheter av livskvalitethos personer med stomi. Litteraturstudie med kvalitativ ansats med sökningar idatabaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Kvalitetsgranskning utifrån SBU:sgranskningsmall. Innehållsanalys genomgick fem steg för identifikation av huvud-samt underkategorier. Resultatet baserades på 11 studier av kvalitativ ansats. Trehuvudkategorier: fysiska effekter av stomin, kroppsliga upplevelser, stöd ochnärhet och sju underkategorier identifierades utifrån hur deltagarna med stomiupplevde livskvalitet. Utifrån huvudkategorin fysiska effekter av stomin kanstomin ha en påverkan på det dagliga livet genom olika komplikationer vilketkunde leda till sämre livskvalitet, medan andra såg en ökning då derasgrundsjukdom stabiliserades. Utifrån kroppsliga upplevelser kunde bådesjälvbilden och kroppsuppfattningen påverkas av stomin, vilket kunde leda tilllägre självförtroende hos vissa och påverkade livskvaliteten. Stöd och närhet sågssom en viktig faktor för återhämtning samt att partnerns acceptans av stominspelade en stor roll för den fortsatta intima relationen. Slutsatsen är att personermed stomi kräver mer personcentrerad omvårdnad, då resultatet visar attlivskvaliteten kan lida. Stöd från vården bör fortsätta efter utskrivning med bådeutbildning samt information om livet med stomi och olika hjälpmedel för attunderlätta övergången och bibehålla livskvalitet. Nyckelord: känsla, livskvalitet, personer, stomi, upplevelser / Ranestam, F & Tran, M. Life with an ostomy – more than a bag. A literature review. Degree Project in nursing 15 credit points, Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2021. Getting a stoma means a big change affecting daily life, physical conditions,psychological aspects and psychosocial aspects. Since the nurse's task is tosupport these patients, it is important to examine and describe their experiences ofquality of life to support these patients in returning to their normal lives. The aimwas to explore studies on experiences of quality of life in people with a stoma.Literature review with a qualitative approach with searches in the databasesCinahl, Pubmed and PsycInfo. Quality review based on SBU's review template.Content analysis went through five steps for identification of main andsubcategories. The results were based on 11 studies of qualitative approach. Threemain categories: physical effects of the stoma, bodily experiences, support andcloseness and seven subcategories were identified based on how the participants with the stoma experienced quality of life. Based on the main category, physicaleffects of the stoma, it can be seen that the stoma affected daily life throughvarious complications which could lead to decreased quality of life, while somesaw an increase when their underlying disease stabilized. Based on bodilyexperiences, it could be seen that both self-image and body perception weredisturbed by the stoma, which gave lower self-confidence in some and affectedthe quality of life. Support and closeness were seen as an important factor forrecovery and that the partner's acceptance of the stoma played a major role in thecontinued intimate relationship. The conclusion is that people with stoma requirea more person-centered nursing, as the results show that the quality of life cansuffer. Support from health care should continue after discharge with botheducation and information about life with a stoma and various aids to facilitate thetransition and maintain quality of life. Keywords: experiences, feeling, ostomy, people, quality of life

I denna studie har fyra före detta livsstilskriminella intervjuats för att ta reda på vad som föranledde deras beslut att upphöra med en kriminell livsstil, hur respondenternas resa mot förändring sett ut samt vilka avgörande faktorer som funnits under processens gång.  Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har gjorts med personer som själva identifierat sig som före detta livsstilskriminella. Materialet har analyserats utifrån en modell utvecklad av Antonovskys (1991) teori Känsla av Sammanhang, begreppet Rock Bottom och teorier om Sociala Band (Hirschi, 1969; Sampson och Laub, 1993).  Analysen följer en kronologisk ordning, vilket i studien benämns som resan mot en livsstilsförändring. Resan startar vid en avgörande tid i livet där respondenterna har nått botten, vilket kan jämföras med Rock Bottom. Detta är vad respondenterna själva valt att kalla vändpunkten och blev startskottet på en lång resa. När respondenterna nått botten var de sociala banden till det konventionella samhället nästintill obefintliga och de hade därmed en avsaknad av social kontroll. Under tiden för förändringen förbättrades de sociala banden till det konventionella samhället successivt. Nya sociala sammanhang, sysselsättningar och nära relationer byggdes upp och de sociala banden ledde till att respondenterna inte längre ville begå brott. I krisen, som skulle föranleda vändpunkten, hade respondenterna en låg känsla av sammanhang, vilket har visat sig vara starkt sammankopplat med svaga sociala band till det konventionella samhället. Allt eftersom tiden gick och de sociala banden förstärktes ökade även känslan av sammanhang. Analysmodellen visar att alla dessa faktorer samverkar med varandra och är under förändring i uppbrottsprocessen. Den här processen övergår efter ett tag till att bara vara en del av livsloppet, som pågår för resten av livet. Utöver detta har studien visat att en individ som ska kunna upphöra med brott behöver också upphöra med droger.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en växande folksjukdom som drabbar allt fler individer i världen. Hjärtsvikt är ett tillstånd när hjärtat inte kan pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens behov, vilket påverkar både hälsan och det vardagliga livet. För att sjuksköterskor ska kunna ge god vård till personer med hjärtsvikt krävs det kunskap och förståelse kring upplevelsen av att leva med hjärtsvikt. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med hjärtsvikt.   Metod: En litteraturöversikt med utgång i forskning med kvalitativ design och induktiv ansats. Resultatartiklar insamlades från databaserna CINAHL, MedLine och PsycInfo som analyserades med hjälp av Fribergs femstegsanalys. Resultat: I resultatet uppkom tre teman och sex underteman. Dessa teman beskriver vilka förändringar hjärtsvikt förde med sig och hur det påverkade vardagen. Slutsatser: I litteraturöversikten framkom det olika aspekter av att leva med hjärtsvikt. Hjärtsvikt skapade begränsningar och emotionella förändringar i livet. Bristen på information från sjukvården försvårade hanteringen av hjärtsvikt. Nivå av KASAM kan påverka förutsättningar till att kunna hantera sjukdomen. För att underlätta omvårdnad och stöttning är det betydelsefullt att sjuksköterskor inneha kunskap och förståelse för upplevelsen av att leva med hjärtsvikt. / Background: Heart failure is a growing public health problem and is affecting many people around the world. Heart failure is a condition when the heart is unable to pump sufficiently to maintain blood flow to meet the body’s needs which affect the health and the daily life. For nurses to be able to provide good healthcare, it requires knowledge of experience of people living with heart failure. Aim: To describe people’s experience of living with heart failure. Method: A literature review based on qualitative design and inductive approach. Result articles were collected from the databases CINAHL, MedLine and PsycInfo and analyzed using Friberg’s five-step analysis. Result: The result revealed tree themes and six sub-themes. These themes describe how heart failure changed and affected everyday lives of people living with it. Conclusion: The literature study revealed various aspects of living with heart failure. Heart failure created limitations and emotional changes in life. The lack of knowledge from the healthcare made managing heart failure difficult. The level of SOC can affect the prerequisites of managing the disease. It is important that nurses have knowledge and understanding of the experience of living with heart failure, to facilitate nursing.

Syfte: Syftet är att undersöka hur medarbetarnas välbefinnande och känsla av sammanhang (KASAM) uppfattas på arbetsplatser i Sverige och USA.  Metod: Studien är en kvalitativ studie med kvantitativt inslag. Den tar en deduktiv ansats och utgår ifrån teorierna Antonovskys Känsla av sammanhang (KASAM) (Antonovsky, 2005) och Hofstedes kulturdimensionsteori (Hofstede, 2020) Resultat & Slutsats: Ett starkt samband kan ses mellan en hög känsla av sammanhang (KASAM) och faktorerna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet med en hög trivsel på arbetsplatsen. Det finns kulturella skillnader mellan de båda länderna som tydligt visar sig i studien, men studien kan inte med säkerhet förankra i vilken grad dessa påverkar resultatet. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till befintlig forskning om välbefinnande samt utvecklar området genom att sammankoppla teorierna KASAM och Hofstedes kulturdimensionsteori i undersökande syfte hur välbefinnande och känsla av sammanhang uppfattas på arbetsplatser i Sverige och USA. Förslag till vidare forskning: Denna studie har använt sig mindre population än önskvärt på grund av begränsningar i resurser. För att säkerställa resultaten behövs en mer omfattande studie. Nyckelord: Känsla av sammanhang (KASAM), Generella motståndsresurser - GMR, Välbefinnande, Kulturdimensionsteori.

Bakgrund: Att drabbas av en hjärtinfarkt är livsomställande för patienten. Genom livsstilsförändringar kan riskfaktorer elimineras och risk för att återinsjukna reduceras. Genom att patienten är följsam i sin egenvård och deltar i hjärtrehabiliteringsprogram kan risken minska. Trots det är följsamheten låg och dödligheten är fortfarande en ledande dödsorsak i Sverige.   Syfte: Syftet är att beskriva patientens upplevelse av egenvård efter hjärtinfarkt.   Metod: Studien har en induktiv ansats och de 15 kvalitativa resultatartiklarna har analyserats med hjälp av Fribergs femstegsanalys.    Resultat: Tre teman framkom i resultatet, “Betydelsen av stöd från omgivningen för att kunna bedriva egenvård ”, “Sjukvårdens betydelse för att möjliggöra egenvård” och “Begränsande och främjande upplevelser av egenvård”.  Socialt stöd, hjärtrehabilitering samt information och kunskap var några av de drivande komponenterna till att patienten upplevde motivation till att utföra betydande livsstilsförändringar. De komponenter som begränsade patienten var bland annat att rehabiliteringen inte ansågs vara individuellt anpassad men även att informationen som gavs av sjuksköterskan var bristande.    Slutsatser: Patienter som har drabbats av hjärtinfarkt behöver tydlig information för att de ska få kunskap och rätt verktyg till sin egenvård. Närstående och sjukvården är en viktig del av stödet då patienten ofta ställs inför prövningar i livet efter hjärtinfarkten, både fysiskt och mentalt.

Physical inactivity is increasingly prevalent in today's society, and among adolescents for example, there has been a consistent downwards spiral in physical activity in recent decades. Despite the fact that it is well known that physical activity has several health benefits, physical inactivity is becoming increasingly common among adolescents in Sweden. The aim of the study is to investigate how to increase the physical activity among adolescents and how they have been affected by the Covid-19-pandemic.   The study used a qualitative approach and, through purposive sampling, five adolescents were interviewed in order to explore their perceptions regarding their physical activity and how they experienced their physical activity during the Covid-19-pandemic. The collected data got analyzed by using a transcription and then using a manifest analysis.   The results suggest that there are various factors that can promote adolescents physical activity, such as accessibility to outdoor gyms and motivation for physical activity. The results also indicate that there are various factors that have counteracted the participants physical activity such as the Covid-19 pandemic through restrictions on gyms and lack of motivation. The conclusions are that there are various factors that can promote and counteract adolescents physical activity such as motivation for physical activity that could be related to the social relationships. But social relationships declined during the Covid-19 pandemic, which reduced motivation.

Bakgrunden hälsofrämjande ledarskap börjar bli allt mer vanligt bland olika kommuner och  län. Tidigare forskning visar på att det hälsofrämjandet ledarskapet kan bidra med positiva faktorer för en hel verksamhet. Medarbetarnas välmående kommer främjans vilket leder till att ledarens välmående också kan främjas.   Syftet är att undersöka hur chefer inom äldreomsorgen i Västmanland beskriver hälsofrämjande ledarskap samt vilka arbetsrelaterade förutsättningar de ges för att kunna arbeta hälsofrämjande.   Metoden utgår från en semistrukturerad kvalitativ intervjuguide där fem informanter intervjuas utifrån en målstyrdurvalsmetod. En manifest innehållsanalys har genomförts på insamlat material.    Resultatet påvisar att informanterna beskriver innebörden av ett hälsofrämjande ledarskap, men när det kommer till associationen till det som begrepp var det svårt för cheferna att omedelbart koppla samman. Stärkande förutsättningar för att bedriva hälsofrämjande arbete var god kommunikation mellan chef och medarbetarna, ledarskapsegenskaper som kompetens och lyhörd samt stödfunktionen HR-system.      Slutsatser som kan dras är att utifrån informanterna framställs det hälsofrämjande ledarskapet inte som en specifik ledarstil, utan som ett förhållningssätt som ska genomsyra verksamheten för allas välmående. God kommunikation chef och medarbetare emellan, ledarskapsegenskaper likt kompetens och lyhördhet gentemot medarbetarna och stödfunktioner däribland HR, upplevdes som arbetsrelaterade förutsättningar för att bedriva en hälsofrämjande verksamhet.    Nyckelord: Hälsofrämjande ledarskap, KASAM [Känsla av sammanhang], kvalitativ, salutogent ledarskap. / The background to health promotion leadership is becoming more common among different municipalities and counties. Previous research shows that health promotion leadership contributes a positive factor for an entire business . The well-being of employees will be promoted, which will may also promote the leader's well-being   The purpose is to investigate how managers in elderly care in Västmanland describe health-promoting leadership and what work-related conditions they are given to be able to work health-promoting towards their employees.   The method is based on a semi-structured qualitative interview guide where five informants are interviewed based on a target-driven selection method. A manifest content analysis is performed on collected material.   The results show that the informants describe the meaning of a health-promoting leadership, but when it comes to the association to it as a concept, it was difficult for the managers to immediately connect. The prerequisites for conducting health promotion work were good communication between the manager and the employees, leadership qualities such as competence and responsive as well as the support function HR system.   Conclusions that can be drawn based on the informants, are that health-promoting leadership is not presented as a specific leadership style, but as an approach that should permeate the activities for the well-being of all at the workplace. Good communication between manager and employees, leadership qualities such as competence and sensitivity towards employees and support functions, including HR-systems, were perceived as work-related prerequisites for conducting a health-promoting business.   Keywords: Health promotion leadership, salutogenic leadership, SOC [Sence of Coherence], qualitative.