Musikaliskt uttryck är något alla musiker har och något som är väldigt personligt för varje musiker. Syftet med den här uppsatsen är att få reda på vad begreppet musikaliskt uttryck betyder för lärare/elever, samt hur lärarna undervisar i musikaliskt uttryck och hur eleverna ser på musikaliskt uttryck i undervisningen. Studien består av intervjuer vilka utfördes på en skola i södra Sverige med två lärare och två elever. Resultatet visar att lärare och elever har en övergripande förståelse för begreppet musikaliskt uttryck samt att lärarna undervisar genom olika tekniker. Resultatet visar även hur elever samt lärare tycker att undervisningen i musikaliskt uttryck kan utvecklas till det bättre genom tips och idéer. Eleverna berättar även i resultatet hur de använder sig av det musikaliska uttrycket när de övar på en låt de ska framföra. En av eleverna vill veta exakt det som hon ska spela och övar mycket på just detta medan den andra eleven inte vill överöva.

Syftet med den här uppsatsen är att bidra med en djupare förståelse för hur musik påverkar uppfattningen av en karaktär i en film. Uppsatsen jämför resultaten från de som studerar inom ämnet musikproduktion med de som studerar inom ämnet bildproduktion på Högskolan Dalarna. Den undersökning som har bedrivits var av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Deltagarna i undersökningen har fått se en filmsekvens i tre olika versioner. Först utan musik, sedan med skräckmusik och avslutningsvis med spänningsmusik. Undersökningen är baserad på Johnny Wingstedts teorier om hur vi påverkas av musiken i vår vardag. Beroende på vilken musik de fick höra i samband med klippen så påverkades deras uppfattning av både karaktären samt handlingen i filmen.

Bakgrund: Svårt hjärtsjuka patienter kan ställas inför faktumet att hjärttransplantation krävs för överlevnad. Detta sätter igång en lång känslomässig process som fortsätter långt efter att operationen ägt rum. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patienters upplevelser av livet efter en hjärttransplantation. Metod: Litteraturöversikten baserades på 13 vetenskapliga originalartiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna analyserades, sönderdelades, kategoriserades och sammanfogades till denna studies resultat. Resultat: Patienterna upplevde ett nytt liv och en ny chans efter hjärttransplantationen. Det faktum att deras nya hjärta varit någon annans skapade psykiska påfrestningar och stundtals identitetskris. Patientgruppen påtalade även upplevelsen av att hjärtsjukdomen må vara botad, men att transplantationen tillförde nya problem de behövde anpassa sig till. Diskussion: Hjärttransplantationen gav patienterna ett nytt perspektiv på livet och högre känsla av sammanhang (KASAM) hade positiv inverkan på flera områden. Stöd till dessa patienter kan bistås både från familj och från vårdpersonal. Slutsats: Då överlevnaden ökar återkommer patienterna i vården av andra orsaker än hjärttransplantationen. Det är essentiellt för allmänsjuksköterskan att få förståelse för komplexiteten deras livssituation och erfarenheter skapar för att på bästa vis kunna vårda dem. / <p>Godkännande datum: 2017-03-21</p>

För att uppnå självförverkligande är det generellt fördelaktigt att vara initiativtagande,utåtriktad och pratglad, snarare än tillbakadragen, tystlåten och eftertänksam. Har dessa olikapersonlighetsegenskaper betydelse för människors välmående? Syftet med denna studie varatt undersöka 1) om personlighetsdraget extroversion-introversion kan förklaralivstillfredsställelse och känsla av sammanhang (KASAM) hos svenska studenter och 2) omKASAM har en modererande effekt på sambandet mellan extroversion-introversion ochlivstillfredställelse. En enkätundersökning utfördes med 163 svenska universitetsstudenter.Resultatet av regressionsanalyser visade att extroversion predicerar både livstillfredsställelseoch KASAM, och att KASAM har en modererande effekt på sambandet mellan extroversionoch livstillfredsställelse. Vi kan dra slutsatsen att extroverta personer känner högrelivstillfredsställelse, och att hög KASAM har en modererande effekt på detta samband. Merspecifikt, att extroverta personer med hög KASAM, troligen också känner höglivstillfredsställelse. Huruvida man är utåtriktad eller tillbakadragen har således betydelse förmänniskors välmående.

Bakgrund: Palliativ vård är en behandling som inte kan bota sjukdom, men kan i det tidiga stadiet förlänga livet och förbättra livskvaliteten. Palliativ vård har också en senare fas som går ut på att lindra lidandet och ge smärtlindring. Den allra vanligaste sjukdomen inom palliativ vård är cancer men det finns också andra vanligt förekommande sjukdomar som kol och hjärtsvikt. Syfte: Syftet är att beskriva hur patienter upplever tidig palliativ vård samt beskriva undersökningsgruppen i de utvalda artiklarna. Metod: En beskrivande litteraturstudie som innehåller 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Huvudresultat: Patienter i palliativ vård fann stöd av sin partner, sina barn, grannar, vårdgivare samt en gudstro. Vissa patienter hade en god relation till vårdgivare och upplevde trygghet. Informationsutbyte var ett bekymmer för några patienter då trötthet blev ett hinder, medan flera satte ett stort värde på öppen kommunikation. Olika sätt förekom för att minska lidandet i vardagen. Ett var att klara så mycket som möjligt själv, ett annat var smärtlindring. Behovet av social gemenskap var stort men även behov av enskildhet. Framtidsplaner fanns med en önskan om ökad hälsa. Ökade symtom medförde negativa känslor och tankar om döden. Slusats: Patienter i behandling av palliativ vård upplever att stöd och trygghet är av stor betydelse för hälsan. Deras vardag påverkas av lidande i olika grad. Mer kunskap och utbildning om palliativ vård till omvårdnadspersonal kan bidra till ökad förståelse och minska lidandet i denna patientgrupp.

Det här utvecklingsarbete syftar till att skapa en bättre vi-känsla hos eleverna på förskoleklass och fritidshemmet genom att arbeta med drama under fem veckor. Studien genomfördes i två delar, den första är under förskoleklassens olika samlingar och den andra delen är planerade dramapass i fritidshemsverksamheten. Studiens resultat är baserad på observationer och loggboksanteckningar, därtill samtal med elevgruppen och delvis lärarna på skolan. Studiens resultat kan bekräfta tendenser till den tidigare forskningen som menar att väl planerad och genomförd dramaundervisning har en positiv inverkan på elevers utveckling med sig själv och i en gemenskap. Tidigare studier menar också att dramaundervisning kräver kompetens och goda tidsmarginaler för att ge ett positivt resultat vilket den här studien också kan bekräfta.

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning det finns ett samband mellanfaktorerna påverkan, känsla av sammanhang, mening och huruvida en anställd kommer att sesin nuvarande arbetsplats som sin framtida. Analysen baseras på multipel regressionsanalys.Analysen visar att faktorn mening och känsla av sammanhang har ett samband i frågan omönskad framtida arbetsplats, och att påverkan tillsammans med de andra variablerna inte hardet. Resultatet visar att variablerna, beroende av varandra, har en förklaringskraft på 13,7procentenheter. Det framkom att den anställdes uppfattning angående dennes möjlighet tillpåverkan och dennes känsla av sammanhang resulterar i en hög uppfattning i känsla avmening, vilket utifrån de olika teorierna var ett väntat resultat

Anorexia Nervosa (AN) är en psykiatrisk sjukdom kännetecknad av avsiktlig viktminskning som kan resultera i livshotande tillstånd om adekvat behandling inte sätts in. AN medför ofta sekundära kroppsliga konsekvenser, psykiatrisk samsjuklighet samt förändrade sociala beteenden. En framgångsrik behandlingsstrategi är familjebaserad behandling vilket innebär att tonåringen och föräldrarna genomgår behandling tillsammans. Bakom kulisserna av en tonåring med AN står ofta de dolda vårdarna, föräldrarna, som bär ett stort ansvar i tonåringens sjukdom. I denna studie belyses föräldrarnas upplevelser av att leva med en tonåring med AN. En litteraturöversikt utgör metoden där resultatet av nio kvalitativa studier analyserats och utgör litteraturöversiktens data. Tre huvudteman och nio subteman presenteras där resultatet påvisar den vårdande bördan föräldrarna upplever, innefattande känslor av förnekande, skuld, hopplöshet och oro kring framtiden. Resultatet påvisar även hur AN påverkar hela det familjära sammanhanget och övriga relationer negativt samt upplevelser kring behandlingen. Diskussionsdelen åskådliggör de teman som identifierats i resultatdelen och fokuserar främst på föräldrarnas upplevda känslor, hur livet förändrats samt sjukvårdens betydelse i vårdandet av barnen med AN. Diskussionsdelen diskuterar hållbar utveckling i förhållande till psykisk ohälsa hos barn och unga och hur ökad delaktighet hos föräldrarna kan underlätta ett förebyggande arbete. I diskussionsdelen framkommer även ett genusperspektiv då det framför allt är mammors perspektiv som framträder i de presenterade artiklarna och en intressant aspekt för framtida forskning hade varit att belysa pappors perspektiv mer. Slutsatsen beskriver att det är viktigt att inta ett föräldraperspektiv för att kunna utforma en god vård för hela familjen.

No description available.

Förväntat kunskapsbidrag Studien avser att ge ett elevperspektiv på elevernas känsla av sammanhang i skolan, i en förhoppning att det skapar en förståelse och en ökad kunskap för lärare och speciallärare. Med studien önskas att de funderar kring de tre komponenterna i känsla av sammanhang, vilka är hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet, och hur arbetat på den egna arbetsplatsen kan utvecklas utifrån vad eleverna förmedlat i studien.  Syfte och frågeställningar Syftet med studien är, att utifrån ett elevperspektiv, beskriva upplevelsen av känsla av sammanhang i skolsituationen, för fyra elever med autism och språkstörning.  Frågeställningar som formulerats är:  Hur är elevernas känsla av sammanhang samt hur skiljer sig känslan av                 sammanhang åt mellan de studerade eleverna? Vad och hur påverkas elevernas känsla av sammanhang i skolsituationen? Teori Teoretisk utgångspunkt är det salutogena perspektivet samt Antonovskys teori om känsla av sammanhang – KASAM. I den ingår tre viktiga komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Metod Studien har både en kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som analyseras med hjälp av kvalitativ dataanalys, och en kvantitativ metod i form av ett frågeformulär framtaget för att mäta elevernas känsla av sammanhang. Resultat Resultatet av studien visar att elever med autism och språkstörning har olika känsla av sammanhang. En elev har relativt hög känsla av sammanhang (KASAM), medan övriga elever har låg KASAM. I studien framkommer att en högre KASAM påverkar elevens sätt att hantera stressorer i skolan. Elevernas KASAM påverkas av skoldagens struktur, personalens tydligt. Skolpersonalens omtanke samt delaktighet socialt och i beslut. Strategier eleverna använder vid utmanande situationer är att be skolpersonalen om hjälp, strunta i uppgiften eller lämna skolan. Brister finns i elevernas sociala samvaro tillsammans med andra elever, vilket påverkar KASAM negativt.  Specialpedagogiska implikationer Att arbeta med känsla av sammanhang påverkar hela skolans organisation. På organisationsnivå handlar om en trygg skola där eleverna känner sig accepterade och förstådda av andra. Det kan uppnås genom återkommande värdegrundsarbete, klassöverskridande aktiviteter samt tydliga rutiner så att elev och personal är trygga. På gruppnivå är gemenskapen i klassen viktig. Individuellt stöd för elever med autism och språkstörning kan behövas för att möjliggöra deltagande i aktiviteter med klasskamrater. En tydlig struktur över dagen, vad och varför man ska göra något samt att eleverna känner sig sedda och uppskattade av klasspersonalen är viktigt. På individnivån behövs anpassningar för varje elev, så de vet vad som ska göras, hur det ska göras och varför de ska göra det. Strategier gällande vad man ska göra om man inte kan behövs på individnivå. Specialläraren har en viktig roll i att vara behjälplig med kartläggning kring elevers stressorer och utifrån det utveckla och stötta eleverna i lämpliga strategier att använda. Rektorn är viktig i att driva ett värdegrundsarbete med fokus på respekt och acceptans.