Bakgrund: Att vårdas inom intensivvården kan innebära att känslan för tid och verklighet förloras, förklarat av sjukdomens allvarlighetsgrad och patientens nedsatta medvetande under vårdtiden. Efterföljande problem försvårar återhämtning och påverkar patientens dagliga livsfunktion och livskvalité i varierad omfattning. Syfte: Syftet var att belysa patienters återhämtning efter intensivvård  Metod: Litteraturstudien med induktiv ansats har sammanställt och återberättat innehållet från 20 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl. En integrativ metod enligt beskrivning av Whittenmore och Knafl (2005) tillämpades.  Resultat: I resultatet framkom huvudkategori 1. Återhämtningens dimensioner med kategorierna återhämtningens innebörd, återhämtning ur ett psykiskt och fysiskt perspektiv, betydelsen av socialt stöd i återhämtningsprocessen och huvudkategori 2. Uppföljningens betydelse för återhämtningen med kategorierna att återfå kontroll samt hjälpmedel för att förstå.  Slutsats: En gynnsam uppföljning efter intensivvård förefaller vara inriktad på patientens hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet som kan likställas med Känslan av sammanhang.

Syftet med studien var att belysa olika aspekter av arbetsglädje för anställda inom människovårdande yrken. För att få svar på studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med anställda inom människovårdande yrken i offentlig sektor. Studien har sin utgångspunkt ur KASAM- teorin, som är en förkortning av känsla av sammanhang.Reesultatet visar att arbetsglädjen för anställda i människovårdande yrken påverkas av flera delar , de organisatoriska förutsättningarna , det kolligiala stödet  och att få göra skillnad för tredje person.Studiens resultat visar också att känsla av sammanhang har betydelse för arbetsglädjen för den anställda inom människovårdande yrken.

Syftet med studien är att genomföra en kritisk granskning av SM-veckan och belysa hur värdstäder motiverar och följer upp evenemanget samt arbetar med planering, utförande samt uppföljning av arrangemanget. Detta görs genom tre frågeställningar; Hur kommer SM-veckan till och vad kräver Riksidrottsförbundet (RF) av värdstaden för att få agera värdstad, vad motiverar en värdstad att arrangera SM-veckan och hur följs detta upp samt hur samlar värdstaden in kunskap för att utveckla och utvärdera evenemanget och vilka lärdomar förs vidare? Vi har i vår studie utgått från tre olika teoretiska modeller och begrepp, vilket bildat vår teoretiska ram. Dessa är intressentmodellen, projektstrategier och utvärderingsteori.Vidare har en kvalitativ metod använts för att uppfylla syftet och svara på frågeställningarna. Därför har vi valt att genomföra en dokumentanalys på dokument som berör SM-veckan, samt genomfört intervjuer med totalt 11 respondenter. Resultatet av studien visar att de ekonomiska effekterna av arrangemanget samt samarbetet inom kommunens förvaltningar har stärkts genom att arrangera SM-veckan. Dock har studien inte kunnat verifiera att arrangemanget har påvisat en ökad stolthet över staden för invånarna eller att fler människor har anslutit sig till föreningar på grund av arrangemanget, något som samtliga respondenter använder som motivering för ett arrangemang av SM-veckan. Resultatet visar att denna känsla som finns i Borås även delas med RF och andra värdstäder.Vi har genom resultatet dragit slutsatserna att SM-veckan trots organisationens komplexa struktur upplevs som välfungerande av värdstäderna, föreningslivet samt RF. Enligt RF ska en utvärdering i utvecklingssyfte göras (Riksidrottsförbundet, 2018b). Trots det beställer RF enbart en turistekonomisk undersökning och en medieanalys som inte syftar till att vara kunskapsutvecklande. Det innebär således att det finns utvecklingspotential vad gäller utvärderingsarbetet för värdstaden. För vidare forskning kan ett större grepp kring arrangerande föreningar och förbund och deras uppfattning av arrangemanget utföras för att få en än tydligare bild av evenemanget. / The purpose of the study is to conduct a critical review of the Swedish championship week and highlight how host cities motivate and follow up on the event as well as work with planning, execution and follow-up of the event. This is done through three issues; How does the Swedish championship week occur and what does the Riksidrottsförbund (RF) require from the host city to become the host, what motivates a host city to host the Swedish championship week and how is it followed up on, and how does the host city gather knowledge to develop and evaluate the event and what lessons are passed?In our study we have used three different theoretical models and concepts, which formed our theoretical framework. These are the interest model, project strategies and evaluation theory.Furthermore, in order to fulfill the purpose and answer questions, a qualitative method has been used. Therefore, we have chosen to carry out a document analysis on documents relating to the Swedish championship week, and conducted interviews with a total of 11 respondents.The result of the study shows that the economic impact of the arrangement and the cooperation within the municipality's administrations have been strengthened by arranging the Swedish championship week. However, the study has not been able to verify that the event has shown increased city pride for residents or more people have joined associations because of the event, which all respondents use to motivate an arrangement of the Swedish championship week. The result shows that this feeling in Borås is also shared with the RF and other host cities.Through the results, we have concluded that, despite the complex structure of the organization, the Swedish championship week is perceived as well-functioning by host cities, associations and RF.The Host City Manual shows that an evaluation should be made in the purpose of developing and improving the Swedish championship week (Riksidrottsförbundet, 2018b). Despite this, RF only orders a tourism-economic survey and a media analysis that does not aim to be knowledge-building. This means that there is development potential in the evaluation work for the host city. For further research, a greater grip on arranging associations and unions and their perception of the arrangement can be performed to get a clearer picture of the event.

Denna studie har som syfte att undersöka en grupp pedagogers erfarenheter av lyckad inkludering och hur pedagogerna beskriver avgörande faktorer som bidrar till detta. Vid vårt val av fokusgruppintervjuer har vi tagit del av pedagogernas tankar och resonemang kring begreppet inkludering där vi kan urskilja en gemensam faktor, det vill säga en gemensam samsyn, bland gruppernas svar som är en viktig del i inkluderingsarbetet. I vårt resultat kan vi utläsa att det är naturligt för pedagogerna är att anpassa sig till rådande omständigheter. En framgångsfaktor i arbetet är att inte tänka inkluderande utan förhålla sig till den barngrupp man har och arbeta för att alla barn är en del av gruppen.

”Come play with us!” A development study to promote sense of community and inclusion at school with the help of planned recess activities.    Tanken om att skapa en bättre rast där elever inkluderas och finner en VI-känsla skapade idén till vårt utvecklingsarbete. Vi vill utveckla rasten till en arena där det erbjuds ett alternativ till den fria leken. I vår strävan att utveckla rasten, öka inkluderingen, minska utanförskap och skapa en Vi-känsla erbjuder vi planerade rastaktiver. Syftet med utvecklingsarbetet är att inkludera eleverna på rasterna samt skapa en sammanhållning där eleverna känner en Vi-känsla med hjälp av planerade rastaktiviteter. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer där elever deltar samt våra observationer. Teorin som används i studien är aktionsforskning. Resultatet visar att planerade rastaktiviteter har bidragit till ett alternativ för eleverna utöver den fria leken på rasten. Resultatet visar att elever har inkluderats med rastaktiviteter och en större Vi-känsla har skapats bland eleverna. Rastaktiviteterna har bidragit till mindre ensamhet på rasten. Slutsatsen är att det behövs rastaktiviteter som ett alternativ till den fria leken. Rastaktiviteter bidrar till inkludering och Vi-känsla. Resultatet visar även att vuxnas engagemang på rasten ökar elevernas inkludering och Vi-känsla. Med detta arbete hoppas vi kunna synliggöra vikten av planerade rastaktiviteter. Vår förhoppning är att personalen ser vinsterna med planerade rastaktiviteter. Det stora målet med vårt utvecklingsarbete är att personalen på skolan fortsätter med planerade rastaktiviteter som vi påbörjade.

The purpose of the study is to research how employees perceive health promoting work in the organization. The data collection chosen for the study was semi structure interviews, ten employees were selected at random. The summary shows that the organization today is perceived to have a good basic health promotion that complies with statutory regulations and guidelines. It has also been established which factors and areas are of importance for promoting health in the organization. Respondents point out that the important areas for promoting health are the social environment, unity, good communication with management, a supportive work environment, control over work, stimulating demands and clarity both in responsibility, roles and changes in the organization. Results show health promotion in general and which areas the respondents perceive need more resources and work. The unity among the respondents varied, but there was some wholeness that could determine certain areas that showed both opportunities and be liabilities for the employees. Respondents are satisfied with health promotion today in general terms but the biggest underlying reason that creates obstacles for employees is rooted in the organization's financial assets. In relationship with the economy, the respondents feel that much has changed about their work situations, which they do not feel completely aware of. In summary, the organization needs to focus on health promotion from an Empowerment point of view, strengthening work relationships through teambuilding, encourage development through education, provide more information during uncertain situations. Also offer counseling support and ultimately increase awareness among employees about their work environment. / Syftet med denna studie var att undersöka hur medarbetare uppfattar det hälsofrämjande arbetet på sin arbetsplats. Studiens tillvägagångsätt för datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer, tio stycken medarbetare inom offentlig sektor valdes slumpmässigt genom elektronisk kommunikation och förfrågan på plats. Resultatet visar att organisationen idag uppfattas ha en god grundläggande arbetsmiljö som följer lagstadgade bestämmelser och riktlinjer. Det har även framkommit vilka faktorer och områden som är viktiga att arbeta med för att främja hälsa på organisationen. Respondenterna upplevde att de viktiga områdena som främjade hälsan var den sociala miljön, enighet, god kommunikation med ledning, stöttande arbetsmiljö, kontroll över arbetet, stimulerande krav och tydlighet i dels ansvar, dels roller samt förändringar i organisationen. Respondenterna är nöjda med hälsopromotion idag i generella drag men det största bakomliggande motivet till hindren medarbetarna upplever förankras i organisationen ekonomiska tillgångar. De ekonomiska tillgångarna ger upphov till att respondenterna upplever att mycket kring deras arbetssituation ändras, som de inte känner sig vara helt medvetna om. Sammanfattningsvis behöver organisationen inrikta hälsopromotion i Empowerment, arbeta relationsstärkande genom teambuilding, uppmana anställda till utveckling genom utbildningar, och förse med mer kommunikation under svåra situationer. Även erbjuda stöd i form av rådgivning och slutligen öka medvetenhet hos anställda om deras arbetsmiljö.

Sammanfattning Den här studien syftar till att undersöka vilket stöd lärare får i arbetet med elever med autism samt vilket stöd de önskar att de fick. Studien syftar till att undersöka vilket stöd elevhälsan bidrar med för att stötta lärare i arbetet med elever med autism, enligt skolledare. Autism har sin orsak i hjärnans annorlunda utveckling och organisation. Autism kan innebära att personen har svårigheter med socialt samspel och ömsesidig kommunikation. Personer med autism kan också ha begränsningar i beteenden, intressen och aktiviteter. I samband med att en ny skollag infördes 2010 förändrades reglerna för skolplacering av elever med autism. Tidigare har elever med autism haft rätt att placeras i särskola, nu är det endast elever med autism och samtidig intellektuell funktionsnedsättning som har rätt att placeras i särskola. Sedan 1 januari 2020 är barnkonventionen lag i Sverige vilket innebär att Sverige förbinder sig till att verka för utvecklingen av en inkluderande skola. Skolledare, lärare och elevhälsa har ett gemensamt uppdrag som handlar om elevers lärande och utveckling och förutsättningar för detta. Att inkludera barn i utbildning är den stora utmaningen för utbildningssystem runt om i världen. Tidigare forskning visar att det finns ett glapp mellan att tro på generella insatser, men att praktisera individuella insatser. Med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer har tre lärare och tre skolledare intervjuats. Intervjuerna analyserades med hjälp av tolkande fenomenologi för att synliggöra respondenternas individuella upplevelser. För att tolka och diskutera resultatet användes det teoretiska ramverk som bygger på Antonovskys salutogena perspektiv och teorin om  känsla av sammanhang. Den fenomenologiska analysen av datainsamlingen resulterade i tre teman: Stödinsatser, önskan om stöd och framgångsfaktorer. Utifrån resultatet framkom slutsatserna att lärare ser brister i det stöd som ges till lärare i arbetet med elever med autism. Både lärare och skolledare upplever utmaningar med att skapa tillgängliga lärmiljöer och lärare önskar mer fortbildning för att öka kunskapen om autism. Lärare och skolledare ser behovet av att skapa mindre sammanhang på skolorna för dessa elever. Tydlighet, rutiner, visuellt stöd samt relationsskapande ses som framgångsfaktorer i arbetet med elever med autism. Lärare önskar en synlig och tillgänglig elevhälsa för råd och stöd i det dagliga arbetet med elever med autism. Lärare ser behovet av en skolledare som kan kommunicera en vision och arbeta mot tydliga mål i verksamheten. Både lärare och skolledare ser behovet av att samverka med externa instanser inom till exempel vården. Lärare önskar att skolorna arbetar mer hälsofrämjande och förebyggande. / This study aims to examine what kind of support teachers receive when working with students with autism and what support they wish they received. The study also aims to examine what support student health contributes to supporting teachers in their work with students with autism according to school leaders. Autism has its cause in the different development and organization of the brain. Autism can mean that the person has difficulties with social interaction and mutual communication. People with autism may also have limitations in behaviors, interests and activities. In connection with the introduction of a new school act in 2010, the rules for school placement of students with autism were changed. Previously, students with autism had the right to be placed in special schools, now only students with autism and intellectual disabilities have the right to be placed in special schools. Since January 1, 2020, the Convention on the Rights of the Child has been law in Sweden, which means that Sweden is committed to working for the development of an inclusive school. School leaders, teachers and student health have a joint mission that deals with students' learning and development and the conditions for this. Including children in education is the major challenge for education systems around the world. Previous research shows that there is a gap between believing in general interventions but practicing individual interventions. Using qualitative semistructured interviews, three teachers and three school leaders have been interviewed. The interviews were analyzed using interpretive phenomenology to make the respondents' individual experiences visible. To interpret and discuss the results, the theoretical framework based on Antonovsky's salutogenic perspective and the theory of KASAM (Sense of Coherence) was used. The phenomenological analysis of the data collection resulted in three themes: Support efforts, desire for support and success factors. Based on the results, the conclusions emerged that teachers see shortcomings in the support given to teachers in working with students with autism. Both teachers and school leaders experience challenges in creating accessible learning environments, and teachers want more continuing education to increase knowledge about autism. Teachers and school leaders see the need to create less context at schools for these students. Clarity, routines, visual support and relationship building are seen as success factors in working with students with autism. Teachers want visible and accessible student health for advice and support in their daily work with students with autism. Teachers see the need for a school leader who can communicate a vision and work towards clear goals at the school. Both teachers and school leaders see the need to collaborate with external organizations in, for example, healthcare. Teachers want the schools to work more on health promotion and prevention.

I denna fallstudie undersöks anknytningen som de återkommande turisterna skapar till platsen Åhus. Fokus ligger på aspekterna av känslor, sociala sammanhang/interaktioner och den fysiska platsen som kan leda till en platsanknytning. Metoden är en fallstudie med ett kvalitativt tillvägagångsätt. Fallstudien består av en enkätundersökning i kvalitativ kontext och två semistrukturerade intervjuer med återkommande turister i Åhus.  Resultatet visar att de återkommande turisterna besöker Åhus för släkt/vänner, fritidshuset och att uppleva platsen Åhus. De återkommande turisterna har även olika känslor för platsen Åhus. Detta var sommarkänsla/minnen, känsla av kärlek, hemmakänsla och en lugn känsla. Dessa känslor ger de återkommande turisterna en starkare känsla för Åhus och en anknytning till platsen. Dock så hade vissa en svag känsla till Åhus. De sociala sammanhang som de återkommande turisterna ansågs vara betydelsefullt i Åhus var släkt/vänner, möten med andra människor/grannar och olika sociala aktiviteter. Detta eftersom de känner en tillhörighet genom dessa interaktioner vilket även leder sig till en platsanknytning. Vidare förklarade de återkommande turisterna vilka besöksmål i Åhus som är betydelsefulla för dem. Dessa var stränderna, skogen, hamnen, kyrkan, torget, ålabodarna och Absolut Home. Samtliga besöksmål i Åhus ger tillfredställelse för de återkommande turisterna, som även leder till återbesök och en platsanknytning.

The purpose of this study is to see how AI-mixing tools being integrated into mixing workflows can impact the decision-making process of mixers and their workflows. This is through six qualitative semi-structured interviews with experienced mixing and sound engineers who have experience with AI-mixing tools. The study also explores creativity, intuition and the role of experience in mixing and how that shapes interactions with AI-tools. The results show how AI-mixing tools can be used for as a tool for making more informed mixing decisions and as a learning process in mixing.

Ljusdesign är ett av elementen som är med och skapar stämning till teater. Jag har undersökt att belysa föremål med lågt placerade ljuskällor för att framhäva skuggor som jag undersöker om de kan skapa dramatik till en teaterscen. Undersökningarna har jag gjort i tre steg. Först egna experiment med att skapa skuggor. Sedan har jag visat en kort scen tre gånger med olika ljusvariationer för allmänheten och sist intervjuade jag ljusdesigners inom teater om användandet av skuggor. Genom mina experiment och genom intervjuerna framkom det att föremål med mycket hålighet är mer intressant att belysa än ett föremål med lite hålighet. Föremålets hålighet ger en skugga med mycket kontraster och det är kontraster som gör en skugga intressant. Min undersökning för en publik resulterade i att scenen kan uppfattas som mer dramatisk med skuggor som skapas med lågt placerade ljuskällor, men att det behövs andra element också för att alla i publiken ska få samma upplevelse. / Lightning design is one of the element which create the atmosphere in the theatre. I have investigated to illumine object with light sources that is placed low to emphize shadows which I have investigetet if they can create dramatics to the theatre scene. The investigation is made in three steps. First I experimented with diffrent ways of creating shadows by myself. Then I showed an audience a short scene three times with diffrent lighting variations. And last I interviewed lighting designers for theatre about the use of these shadows. Through my experiment and the interviews it appeared that an object with more cavity is more interesting to illumine than a object with less cavity. The objects cavity gives a shadow with much contrasts. And it is the contrasts which make the shadow interesting. My investingation with the audience showed that a scene can be perceived more dramatic with shadows but that it need other elements too ensure all the audiense get the same experience.