Bruun, M & Merriam, R. Sjuksköterskors erfarenheter av närstående vid vård i livets slutskede. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Vård i livets slutskede förekommer i flertalet olika vårdkontexter utöver palliativa vårdavdelningar. Närstående till döende patienter riskerar att bli utmattade och är en väsentlig del av omvårdnaden i livets slutskede. Sjuksköterskor ansvarar för att erbjuda närstående stöd på ett sätt där deras känsla av sammanhang tas i beaktning.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av närstående vid vård i livets slutskede. Efterföljande frågeställning var: Hur påverkade dessa erfarenheter sjuksköterskors förhållningssätt till närståendes känsla av sammanhang vid vård i livets slutskede?Metod: En litteraturstudie med 13 studier med kvalitativ ansats genomfördes och resultatet sammanställdes genom en innehållsanalys.Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av närstående vid vård i livets slutskede sammanställdes till tre kategorier med tillhörande underkategorier: Sjuksköterskans relation till närstående (Att inventera närståendes resursförmåga; Att ge stöd); Sjuksköterskans relation till sig själv (Emotionell komplexitet; Självreflektion och personlig utveckling); Sjuksköterskans kommunikation med närstående (Att ge information; Att ha svåra samtal).Konklusion: Att engagera sig i närståendes situation för att erbjuda stöd visade sig vara grundläggande men svårt. Sjuksköterskors erfarenheter präglades av reflektioner kring hur nära de skulle vara de närstående, hur sårbara de skulle göra sig i mötet med dem och hur de skulle hantera både närståendes och sina egna känslor. Att som sjuksköterska bli känslomässigt berörd är både ett faktum, en utmaning och en tillgång. Sjuksköterskor kan sträva mot att skapa en känsla av sammanhang hos närstående genom lämpligt utformad information för att göra tillvaron begriplig, att noga balansera närvaro och avstånd mellan sjuksköterskan och närstående för ökad hanterbarhet samt att skapa intimitet mellan närstående och den döende patienten för att göra situationen meningsfull.Nyckelord: Känsla av sammanhang, närstående, omvårdnad, palliativ vård, sjuksköterskors erfarenheter, stöd, livets slutskede. / Bruun, M & Merriam, R. Nurses’ experiences of close relatives in end-of-life care. A literature review. Degree Project in Nursing 15 credit points. Malmö university: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2018.Background: End-of-life care occur in several different care contexts beyond palliative care units. Close relatives of dying patients are at risk of getting exhausted and are an essential part of the care at the end of life. Nurses are responsible for supporting the close relatives in a way that consider their sense of coherence. Aim: The aim of this literature review was to illuminate nurses’ experiences of close relatives in end-of-life care. Subsequent research questions were: How did these experiences influence nurses’ approach to close relatives’ sense of coherence in end-of-life care?Method: A literature review with 13 studies of qualitative approach was conducted and the result was compiled through a content analysis.Result: Nurses’ experiences of close relatives in of end-of-life care were compiled into three categories and related subcategories: The nurses’ relation to the close relatives (To make inventory of the close relatives’ resource capacity; To give support); The nurses’ relation to the self (Emotional complexity; Self-reflection and personal development); The nurses’ communication with the close relatives (To give information; To handle difficult conversations).Conclusion: Engaging in close relatives’ situation to offer support was shown to be essential but difficult. Nurses’ experiences were characterized by reflections regarding how close to the relatives they would get, how vulnerable they would make themselves in the encounter with them and how they would cope with both the relatives’ and their own emotions. To become touched emotionally is both a fact, a challenge and an asset for nurses. Nurses can strive towards creating a sense of coherence for the close relatives through appropriately designed information to make the situation comprehensible, through carefully balancing presence and distance between the nurse and the relatives for increased manageability and through creating intimacy between the relatives and the dying patient for achieving meaningfulness in the situation.Keywords: Close relatives, end-of-life care, nurses’ experiences, nursing care, palliative care, sense of coherence, support.

Syftet med denna studie var att undersöka om samband fanns mellan respondenters känsla av sammanhang (mätt genom KASAM-13) och psykiska välbefinnande (mätt genom General Health Questionnaire) beroende på om individerna upplevt att de utsatts för mobbning eller inte under grundskoleåren. En kvantitativ studie utfördes med hjälp av en enkät där de 121 deltagarna besvarade frågor gällande KASAM och psykiskt välbefinnande. 74 respondenter rapporterade att de utsatts för mobbning och 47 respondenter att de inte upplevt sig utsatt för mobbning under grundskoleåren. Resultatet visade att KASAM kunde predicera psykiskt välbefinnande, vilket innebar att individer med högre KASAM även hade högre psykiskt välbefinnande. Medelvärdet för KASAM i gruppen med mobbade individer var signifikant lägre än medelvärdet i gruppen med respondenter som inte upplevt sig bli mobbade. Gällande psykiskt välbefinnande var medelvärdet något lägre för mobbad-gruppen än vad det var för icke mobbad-gruppen, men inte signifikant skild från icke mobbad-gruppen. / The purpose of this study was to investigate whether there was a relationship between respondent’s Sense of Coherence (measured by SOC-13), and psychological well-being (measured by the General Health Questionnaire) depending on whether the individuals were bullied during the years they spent in elementary school or not. A quantitative study was conducted with the help of a questionnaire in which 121 participants answered questions about Sense of Coherence and psychological well-being. 74 respondents reported being bullied and 47 responded not being bullied during the elementary school years. The result showed that Sense of Coherence can predict psychological well-being which means that individuals with higher Sense of Coherence also had higher psychological well-being. The mean value of Sense of Coherence in the group of bullied individuals was significantly lower than the mean value in the group of respondents who did not have the same experience. Regarding psychological well-being, the mean was slightly lower for the bullied group than it was for the non-bullied group, but not significantly different from the non-bullied group.

Bakgrund: År 2018 drabbades cirka 8700 personer av ett hjärtstopp i Sverige. Hjärtstopp kan upplevas som en traumatisk händelse och kan påverka personens upplevelse av det fortsatta livet. Teoretisk referensram som tillämpats är ”Känsla av sammanhang ”(KASAM) av Aaron Antonovsky. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att överleva ett hjärtstopp. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ design med induktiv ansats har tillämpats. Resultat: Två teman identifierades. En förändrad kropp med subteman; kognitiva förändringar, fysiska förändringar, emotionella förändringar, existentiella förändringar. En andra chans med subteman; En ny syn på livet, behov av information och stöd och närståendes betydelse. Resultatet visade att kognitiva, fysiska och emotionella förändringar var vanligt. Patienter som överlevt ett hjärtstopp kände ett behov av stöd från anhöriga och sjukvård. Slutsats: Att drabbas av hjärtstopp innebär en livsomvälvande upplevelse. Händelsen visar sig ha såväl fysiska som psykiska konsekvenser. Patienterna känner ett ökat behov av stöd och information från sjukvården. Sjuksköterskan har en viktig roll att tillgodose patientens behov och stärka patientens känsla av sammanhang. Eftersom antalet överlevare ökar finns ett större behov av evidensbaserad kunskap om hur sjuksköterskan på bästa sätt kan stödja denna patientgrupp. Nyckelord: Erfarenheter, hjärtstopp, känsla av sammanhang, omvårdnad, patient, överlevare. / Background: In the year 2018, approximately 8700 people were affected by a cardiac arrest in Sweden. Cardiac arrest can be experienced as a traumatic event and affect the person's experience of the future life. The theoretical reference is “Sense of coherence” (SOC) by Aaron Antonovsky.  Aim: To describe peoples experiences of surviving a cardiac arrest  Method: A literature review of qualitative design with inductive approach. Results: Two themes were identified. A changed body with subthemes cognitive changes, physical changes, emotional changes and existential thoughts. A second chance with subthemes, a new vision on life, need for information and support and the meaning of close relatives. The result showed that cognitive, physical and emotional changes were common. Patients who suffered from cardiac arrest needed support from relatives and healthcare. Conclusion:  Suffering from av cardiac arrest involves a life-changing experience.  The event turns out to have both physical and mental consequences. The patients feel an increased need for support and information from the healthcare system. The nurse has an important role in meeting the patient's needs and strengthening the patient's sense of coherence. As the number of survivors increases, there is a greater need for evidence-based knowledge of how the nurse can support this patient group in the best way. Keyword: experiences, cardiac arrest, survivors, nursing, patient, sense of coherence

Syftet med arbetet var att utveckla en individuellt utformad färgstödd notinstuderings- metod för att underlätta inlärning samt stärka musikaliskt uttryck avseende musikens riktning och karaktär. Det är inte ovanligt att musikstudenter kämpar med notläsning något som ofta kan förklaras av svårigheter i de väsentliga funktioner som behövs vid inlärning. Färger har en psykologisk inverkan på människan och det finns generella uppfattningar om vad de betyder. Dessa färgassociationer låg som grund för färgläggningsmetoden. I utvecklandet av färgläggningsmetoden spelades tio orkesterutdrag för cello. På åtta av dessa representerades musikens olika karaktärsdrag av specifika färger i noterna. Utdrag före och efter metodutvecklingen spelades in och bedömdes enligt en bedöm- ningsmall. De objektiva delarna av resultatet visade generellt inga större skillnader i det klingande utfallet. Däremot var förändringen i den subjektiva upplevelsen av instuderingsproces- sen mer påtagligt positiv. Fortsatt forskning med modifierad metod kan stärka resultat och ge värdefull kunskap. Förhoppningsvis inspirerar detta arbete både lärare och stu- denter till att på ett individuellt anpassat sätt använda färgläggning eller andra kreativa metoder för att förbättra instuderingsprocessen av notbaserad musik. / The overall objective of the present study was to develop an individually designed col- our based musical study method to facilitate learning and to improve musical expres- sion regarding direction and character in music. It is not unusual that music students struggle with reading music, something that can be explained by difficulties in the es- sential functions necessary in a learning process. Colours have a psychological effect on humans and there are general opinions of their individual meaning. The colouring method was based on these colour associations. During the development of the colouring method ten orchestra excerpts for cello was used. On eight of these are the different characters in the music represented by specific colours on the music sheet. The objective parts of the result showed generally no major differences in the sounding outcome. However, a positive change in the subjective experience of the learning pro- cess became apparent. Continued research with somewhat modified method could strengthen the result and give valuable knowledge. Hopefully, the present study will inspire both teachers and students to, in an individual adapted way, use creative meth- ods such as colouring to facilitate the studying process of note-based music.

Som fisken i vattnet, ett projekt som tagit sin utgångspunkt i att återigen skapa liv på Skeppsbrokajen. Förhoppningen med projektet har varit att skapa en fiskmarknad som inte bara är en mötesplats utan en attraktionskraft. Från tidig morgon till sen kväll sker ett skådespel av fiskaktiviteter.   Projektnamnet Som fisken i vattnet har en historisk referens till fiskeköparnas sumpar, vilka fanns på platsen under början av 1900-talet. Marknaden har tack vare denna referens delvis placeras under befintlig kajnivå för att frigöra yta och skapa en lämplig miljö för livsmedel. Känsla av närhet till havet förtydligas genom en helglasad vägg, vilken är enda skyddet mellan Saltsjön och besökaren.   Marknaden ligger i liv med kajen precis emellan två av Gamla stans gränder. Marknadens två våningsplan är anpassade för två typer av besökare; den snabbare förbipasserande kunden samt de kunder som vill uppleva marknaden till fullo. Visionen är att besökaren ska kunna följa fiskens rörelse och process bakom glasade väggar, från det att den kommer in till marknaden till förädling och försäljning. / Baltic fish tank is a project generated with the aim to recreate vivacity at Skeppsbrokajen by adding a fish market that is not only a venue but also an attractive force within itself. From early mornings to late evenings the market will offer a scene of fishing activities.   The project name Baltic fish tank has a historical reference to the fish buyers sumps, which existed on the site during the early 1900s. The market is therefore placed under the existing quay level to free space on the embankment as well as create a suitable environment for seafood. A glass wall is the only thing separating the Baltic sea from the visitor and heightens the feeling of closeness to the ocean.   The marketplace is situated in between two of the Old Town's alleys. The floors of the building are designed for two types of visitors; the client passing by and the consumer who wants the full fish market experience. The vision is to enhance the visitors’ experience, allowing the consumer to follow the fish from the fisherman’s hand to the cold ice display out in the marketplace. The entire process including the gutting of the fish is easily followed through the glass walls adding to a full transparency.

Bakgrund: I Sverige och runtom i världen drabbas många av ett plötsligt hjärtstopp. Då statistik visar på att överlevnaden förbättras blir det fler som får uppleva den svåra vardagen efter hjärtstoppet. I efterförloppet finns risken för att vardagen kantas av många tankar och känslor som påverkar den överlevandes liv. Syfte:Syftet med litteraturöversikten var att studera patienters upplevelser av att överleva ett hjärtstopp. Metod: Litteraturöversikten bestod av kvalitativt analyserade studier och baserades på en induktiv ansats. Fjorton artiklar godkändes utifrån ett kvalitetsprotokoll och valdes till resultatet. Under analysen tog tre huvudkategorier samt sex underkategorier form. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i olika beskrivningar av patienters upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. Känslor av tacksamhet, förändring och existentiella tankar var dominerande och det framkom att människorna ville se en mening och få en förståelse för det som inträffat. Slutsats: I takt med att fler överlever ett hjärtstopp ökar behovet av stöttning med att hantera sina tankar och känslor i efterförloppet då detta visade sig vara en stor del av personernas vardag. Med god kunskap i hur dessa mår efteråt kan sjuksköterskor stödja dessa i att söka mening och sammanhang i deras förändrade vardag. / Background: In Sweden and around the world, many people suffer from a sudden cardiac arrest. As statistics shows that the survival is improving, more people will experience the difficult everyday life after a cardiac arrest.  In the aftermath, there is a risk that the everyday life is fraught with many thoughts and feelings that affect the survivor’s life. Aim: The aim of the literature review was to study patients' experiences of surviving a cardiac arrest.Method: The literature review consisted of qualitative analysed studies and was based on an inductive approach. Fourteen articles were approved based on a quality protocol and selected for the result. During the analysis, three main categories and six subcategories emerged. Results: The literature review resulted in different descriptions of patients' experiences of surviving a cardiac arrest. Feelings of gratitude, change and existential thoughts were dominant, and it turned out that people wanted to see a meaning and gain an understanding of what had happened. Conclusions: As more people survive a cardiac arrest, the need for support increases in dealing with their thoughts and feelings in the aftermath, as this turned out to be a big part of people’s everyday lives. With good knowledge of how these feel afterwards, nurses can support them in seeking meaning and coherence in their changed everyday lives.

Bakgrund: Förekomsten av diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ökar i majoriteten av världens länder. DMT2 var den nionde mest vanliga dödsorsaken i världen 2019. DMT2 uppstår till följd av insulinresistens och den viktigaste behandlingen för att minska risken för allvarliga komplikationer är förändrade levnadsvanor. Känsla av sammanhang (KASAM) är viktigt för att personer med DMT2 ska kunna ha en naturlig och självständig vardag. Syfte: Att beskriva personers strategier vid hantering av DMT2. Metod: En litteraturöversikt med 12 kvalitativa artiklar. Dataanalysen genomfördes med Fribergs fyra steg. Resultat: Tre huvudteman utgör resultatet: att få stöd, relationen till hälso-och sjukvården samt eget ansvar. Stöd i olika former beskrivs av personerna med DMT2 som strategier för att kunna hantera sin sjukdom. Även utbildning, innovationer och eget ansvar var viktigt för sjukdomshanteringen. Slutsats: Detta arbete visar på hur komplext hanteringen av DMT2 är för personerna samt att det finns olika former av strategier. Stöd ansågs vara en central del i att hantera sin sjukdom. Stödet i sig sågs som en strategi men kunde även ses som nyckeln till att finna förmåga och motivation till att göra livsstilsförändringar. / Background: The incidence of Diabetes mellitus type 2 (DMT2) is increasing in the majority of the world's countries. DMT2 was the nineth most common cause of death in the world in 2019. DMT2 occurs because of insulin resistance and the most important treatment to reduce the risk of serious complications is lifestyles changes. Sence of coherence is important for people with DMT2 to have a natural and independent everyday life. Aim:  To describe people's strategies in managing DMT2. Method:  A literature review with 12 qualitative articles. The data analysis was implemented with Friberg's four steps.  Result:  Three main themes represent the result: to receive support, the relationship to health care and own responsibility. Support in various forms is described by the people with DMT2 as strategies for managing their disease. Education, innovations and own responsibility were also important for disease management. Conclusion:  This paper shows how complex the management of DMT2 is for the people and that there are different types of strategies. Support was considered a central part of managing one's disease. The support itself was seen as a strategy but could also be seen as the key to finding the ability and motivation to make lifestyle changes.

Denna uppsats problematiserar tillämpningen av det salutogena förhållningssättet i en kommunal äldreomsorg. En kritisk granskning utförs då uppsatsens ansats är att salutogenes är ett komplext begrepp och därför kan problem uppstå vid implementeringen och tillämpningen av förhållningssättet. Med en kontrustruktionistisk ontologi, hermeneutisk epistemologi och inslag av kritisk granskning söks svaren på uppsatsens syfte som är att synliggöra, analysera och diskutera tillämpningen av det salutogena förhållningssättet i det vardagliga arbetet inom äldreomsorgen i den aktuella kommunen. Insamlad data i uppsatsen har varit intervjuer och olika kommunala dokument. Uppsatsens resultat och analys visar på olika svårigheter och problem med tillämpningen av ett salutogent förhållningssätt i en kommunal äldreomsorg. Dessa problem och svårigheter uppstår med grund i förståelsen och tillämpningen av begreppet salutogenes samt den metod kommunen valt för att lära sin personal om salutogenes.

The purpose of my study is to investigate how the meeting place's staff’s in a municipality in Halland County, handles the loneliness of the elderly and their needs to activities, and how the meeting place works to prevent involuntary loneliness. I have used a qualitative method with semi-structured interviews. I have interviewed 6 people at different meeting places in the municipalities. In the results section, i have analyzed through the theories used in the study. These theories are the activity theory, the disengagement theory, sense of context and the role theory as the used both by Goffman (2009) and Tornstam (2018). My conclusion is that staff work has a contribution with a description of how meeting places in the municipality handle the loneliness of the elderly and their need for activity and social interaction. The job description in the meeting places has been a central part of the study to shed light on whether it is in line with informal working methods of the stuff, but also based on the used theories in the study. I have tried to shed light with this study on the staff's work in meeting places about the loneliness of the elderly and their need for activities.

När sociala mediers påverkan på människors psykiska hälsa har undersökts kvantitativt hittas ofta signifikanta negativa effekter. Sociala mediers positiva effekter har också undersökts, om än i mindre utsträckning. Flertalet tidigare studier diskuterar också om det är hur sociala medier används snarare än enbart tid på sociala medier som kan påverka den psykiska hälsan. Aktiv användning, exempelvis kommunikation har framhållits kopplat till främst positiva effekter medan att passivt ta del av sociala medier har diskuterats i relation till negativa effekter. Känsla av sammanhang (KASAM) är ett begrepp som relaterar till psykisk hälsa, snarare än psykisk ohälsa. Lite är känt om hur och om KASAM kan kopplas till olika typer av användning av sociala medier. Syftet med denna uppsats var att undersöka eventuella skillnader i känsla av sammanhang hos universitetsstudenter vid ett svenskt universitet, relaterat till olika typer av användning av sociala medier. Till undersökningen konstruerades en webbenkät. SOC-13 inkluderades för att uppskatta respondenternas KASAM. Tre index bestående av totalt åtta frågor tänkta att relatera till olika typer av användning konstruerades: passiv användning, aktiv ej kommunikativ användning och aktiv kommunikativ användning. Frågor om tid och positiva interaktioner på sociala medier inkluderades också. Informationsbrev med enkätlänk skickades via epost till programansvariga för ett slumpmässigt urval av program vid det aktuella universitetet, samt kontaktades studentkåren. Informationsbrevet laddades upp på universitetets läroplattform och studentkårens sociala medier samt vidarebeordrades via epost. Totalt svarade 122 studenter på enkäten varav 77,8 % (n = 95) var kvinnor och 22,2 % (n = 27) var män. Multipla linjära regressionsanalyser visade inga signifikanta associationer mellan typ av användning och KASAM. Ålder och positiva interaktioner var positivt associerat med KASAM medan tid på sociala medier var negativt associerat med KASAM. 3/56 Vidare undersökning av användning av sociala medier och KASAM bör ses som motiverat utifrån denna undersökning. Sådana vidare studier kan med fördel tydligare exemplifiera och specificera vilken användning som efterfrågas samt ta hänsyn till individers olika situationer. Undersökningar bör också inte enbart vara av tvärsnittstyp. Sociala medier kan utgöra en möjlig arena för att nå individer med interventioner för att främja KASAM och psykisk hälsa. / <p>Betyg i Ladok 201112.</p>