Bakgrund: Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män och inom undersköterskeyrket, som är kvinnodominerat, märks detta tydligare. Det finns därmed anledning att uppmärksamma och kartlägga vad som upplevs främja kvinnors arbetsnärvaro och arbetsförmåga i detta yrke. Syfte: Syftet med studien var att utforska äldre kvinnliga undersköterskors upplevelser av betydelse för bibehållen arbetsförmåga inom kommunal äldreomsorg. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande kvalitativ intervjustudie med kvalitativ manifest innehålls-analys. Sex friska undersköterskor mellan 55-58 år i kommunal äldreomsorg valdes genom ändamålsenligt urval till semistrukturerade individuella djupintervjuer. Fynd: Under-sköterskorna har förmåga att identifiera och verkställa egna behov. De gör anpassningar, framför allt i privatlivet, och når välbefinnande genom meningsfull tillvaro. Deras beteende kan kopplas till känsla av sammanhang, empowerment och intern känsla av kontroll. Nio kategorier identifierades: Hälsa och fysisk aktivitet, Fysisk arbetsmiljö, Organisation, Samverkan och kommunikation, Medveten anpassning, Arbetstillfredsställelse, Meningsfull tillvaro, Inställning och attityd samt Samhällsnivå. Konklusion: Det är huvudsakligen aspekter av psykosocial karaktär, med inslag av fysisk aktivitet, som upplevs främja arbets-förmåga hos de kvinnliga undersköterskorna. Fynden kan skapa underlag för hälsostödjande arbete där ett beteendemedicinskt synsätt kan vara av värde för förståelsen av hur biopsyko-sociala faktorer samverkar för bibehållen arbetsförmåga. / Background: Women have higher sickness absence rates than men especially within the female dominated profession of assistant nurses. Hence, there is reason to draw attention to and identify what is perceived to promote women’s work attendance and work ability within this profession. Aim: The aim of the study was to explore older female assistant nurses’ experiences of importance for the maintenance of work ability in municipal elderly care. Methods: A descriptive qualitative interview study was conducted and analysed with qualitative manifest content analysis. Six healthy assistant nurses between 55-58 years in municipal elderly care were selected through purposive sampling for semi-structured in-depth interviews. Findings: The assistant nurses are able to identify and implement needs of their own. They adapt, mainly in the private life, and achieve well-being through a meaningful existence. Their behavior can be linked to sence of coherence, empowerment and internal locus of control. Nine categories were identified: Health and physical activity, Physical work environment, Organisation, Collaboration and communication, Intentional adaptions, Work satisfaction, Meaningful existence, Preference and attitude and Societal level. Conclusion: Mainly aspects of psychosocial nature, with elements of physical activity, are perceived to promote work ability by the female assistant nurses. The findings can contribute to form a basis for promotional work where a behavioral medicine approach can be of value in the understanding of how biopsychosocial factors interact for the maintenance of work ability.

Background: Chronic pain is a condition that approximately 18% of the Swedish population suffers from. This condition affects many aspects of a person´s life and causes psychological, physiological and social suffering. Multimodal treatment is considered the most effective treatment for patients with chronic pain. Patient participation and motivation are very important to treatment. Aim: The aim of this study was to explore patients´ experience of a multimodal chronic pain treatment program regarding their experience of patient participation and interaction with the rehabilitation team. Method: An exploratory qualitative interview study with inductive approach. The data was collected through interviews with nine former outpatients at a pain clinic who underwent the multimodal rehabilitation program for patients with chronic pain. Data was analysed by using manifest content analysis. Results: The participants experienced that they had received a very good treatment from the team as a whole. They also had experienced participation during the rehabilitation program. The experience was built on some requirements being fulfilled, which directly or indirectly contributed to the feeling and experience of receiving help. Human, professional, external and inner conditions contributed to a positive experience regarding patient participation in the program and the good treatment and interaction with the rehabilitation team as a whole. Conclusions: There seem to be a connection between the participants´ experience of good treatment and the help they experience they have received. Apparently, for patients, there is no clear border between rehabilitation and feeling of receiving a good treatment. Participation in the program seems to be based on receiving a good treatment. / Bakgrund: Långvarig smärta är ett tillstånd som cirka 18 % av befolkningen i Sverige är drabbat av. Detta tillstånd påverkar många aspekter i patientens liv och medför stort lidande såväl fysiskt, psykiskt och socialt. Multimodal rehabilitering har visat sig vara den mest effektiva behandlingen för patienter med långvarig smärta. Delaktighet och motivation är grundstenar i behandlingen. Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka patienters upplevelse av multimodal smärtrehabilitering avseende bemötande och känsla av delaktighet i behandlingen. Metod: En explorativ intervjustudie med kvalitativ induktiv ansats. Datainsamling skedde genom intervjuer med nio människor som genomgått multimodal rehabilitering. Intervjuerna analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Deltagarna har upplevt genomgående ett mycket gott bemötande och en känsla av delaktighet i behandlingen på smärtrehabiliteringen. Upplevelsen bygger på att vissa förutsättningar uppfylls som direkt och indirekt bidrar till upplevelse av att man får hjälp. Mellanmänskliga, professionella, yttre och inre förutsättningar bidrar till en positiv upplevelse avseende bemötande och känsla av delaktighet. Slutsats: Det tycks finnas en tydlig koppling mellan upplevelse av ett gott bemötande och upplevelsen att ha fått hjälpt. Det tycks inte finnas, i deltagarnas livsvärld, en tydlig skiljelinje mellan rehabilitering och upplevelse av bemötande. Delaktighet tycks bygga på att man upplever ett gott bemötande.

Sammanfattning Vi som gjort denna studie vet inte vad lärarna och skolan gör för att inkludera elever ”i läs och skrivsvårigheter” i ”en skola för alla” inom klassens ram. Vi skall ta reda på vad lärarna i svenska, matematik och engelska samt eleverna ”I läs och skrivsvårigheter” säger att lärarna och skolan gör. Föreliggande studie görs i form av kvalitativa intervjuer av elever ”i läs- och skrivsvårigheter” samt deras lärare i svenska, matematik och engelska. Studien genomförs på två skolor, en friskola och ett kommunalt naturbruksgymnasium. Eleverna intervjuas med öppna frågor där de får berätta hur de upplever sin skolsituation, på vilket sätt de får det stöd de behöver av lärare och skola. Även lärarna intervjuas med öppna frågor och de får berätta om vad de gör för att stödja elever ”i läs- och skrivsvårigheter”. Vi redogör för relevant forskning. Studien riktar sig till gymnasiet men den mesta forskningen är baserad på grundskolan. Vårt arbete följer etiska regler. Alla svar behandlas konfidentiellt och att materialet används endast i vår studie. Denna studie har kommit fram till att det är kommunikation, stöd, delaktighet, social närvaro inom klassens ram som ger eleverna en känsla av inkludering. Studien visar att de anpassningar som görs av lärarna inte fullt ut är vad eleverna efterfrågar. Elevernas önskan att arbeta i mindre grupp kan ha uppenbara risker. Eleverna kan utveckla mindre önskvärda normer och få försämrade möjligheter till utveckling av andra väl så viktiga kompetenser i liten grupp. Föreliggande studie kan vara intressant att ta del av för de som jobbar i klassrummet med elever i svårigheter, såväl som i arbetet med ”en skola för alla”. Men vi hoppas också att skolledning såväl som politikerna vill ta del av studien.

Efter år av ökade sjukskrivningstal inom svenskt arbetsliv syntes under åren 2002-2004 en minskning av långtidssjukskrivningarna. Denna minskning var dock marginell vad gäller kvinnodominerade yrkesgrupper som exempelvis lokalvårdare. (AFA Försäkring, 2006) Vi ville undersöka en organisation, med denna typ av yrkesgrupp, som lyckats sänka sina sjuktal. Vår förhoppning var att finna de hälsobringande påverkansfaktorer som lett till lägre sjukskrivningstal och presentera dessa som underlag för andra organisationers hälsoarbete. Syftet med vår studie är att beskriva Telge Rent AB och deras arbete med att minska medarbetarnas sjukfrånvaro och öka effektiviteten. Vi har valt att studera detta arbetsmiljö- och effektiviseringsarbete ur ett ledningsperspektiv. Vi har genomfört en fallstudie av företaget med hjälp av en kvalitativ ansats och intervjuat ledningsgruppen i Telge Rent AB. Ansatsen valdes för att få en inblick i och en förståelse för hur ledningen tänkt och handlat i förändringsarbetet. Vår analysmetod har varit Grounded Theory-inspirerad. Telge Rent AB har, enligt oss, vidtagit åtgärder som är kontrollerande, stödjande eller både kontrollerande och stödjande. Vår tolkning är att det är syftet med åtgärden som avgör huruvida denna blir stödjande eller kontrollerande. Under studiens gång har vi fått insikt i att sundare levnadsvanor med hjälp av friskvårdsaktiviteter såsom subventionerade träningskort, kostrådgivning m.m. är sätt att försöka öka medarbetarens välmående och minska sjukfrånvaron men det är oftast bara de redan inbitna entusiasterna som utnyttjar detta. De teorier vi valt för vårt problemområde fokuserar på att hälsa är mer än frånvaro av sjukdom, att det snarare är en balans mellan psykiskt och fysiskt välbefinnande. Efter att ha studerat litteratur om ämnen som hälsa, friska arbetsplatser, friskt ledarskap, sjukskrivningar, hälsofrämjande arbete, hälsopromotion, långtidsfrisk m.m. inser vi att det handlar om att bearbeta mer grundläggande faktorer för att uppnå god hälsa. Att skapa ett friskt, lönsamt och produktivt företagsklimat kräver mer än gymkort och fruktkorg. För att uppmärksamma sin egen livsstil och eventuellt ändra den bör varje medarbetare ges möjlighet att arbeta med sin självinsikt, självkänsla och självförtroende, d.v.s. hur man ser på sig själv och sina värderingar. Information och utbildning om hälsa blir sedan nästa steg för att medarbetaren ska kunna ta egna beslut kring sin hälsa. Ett lyckat organisatoriskt hälsoarbete bör komma inifrån medarbetarna själva och arbetsgivarens uppgift är att agera informationsbärare i frågan. Förhållanden som påverkar vår motivation och arbetslust är faktorer som påverkar vår hälsa. Utifrån studerade teorier har vi funnit att krav och kontroll, empowerment, uppmärksamhet och feedback, känsla av sammanhang samt förståelse för arbetets mål och helhet är verktyg i arbetet med att leda för hälsa.

The reason why this study has been made is the fact that a substantial part of students in the upper secondary school changes their field of study, during or after their first year. The aim of this study is to find out the reasons behind such changes as well as finding out the affecting factors. The study has been made in two steps, first quantitatively by a poll study and the second step is qualitative by interviews. This research has been made in both private schools and municipal schools, with the ambition to search for differences between these two separate school forms. The study shows that no general differences can be found in a comparison between them. This whole study takes its viewpoint in a Social constructivistic perspective with influences from structuralism and interculturalism. The result of this study shows that the reasons that are most significant for the students who change their field of study are general discomfort with their first choice, as well as discomfort with their teachers and school friends. A to rapid study pace is also a major reason for changes The factors that have had most impact on the students are social factors like family, friends and educational guidance, and their personal feeling or intuition. In this research, comparisons between ethnicity, social status and sex have been made to reveal patterns and reasons which could have an effect on students when changing their field of study.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur en ADHD diagnos sent i livet kan upplevas. Det är en kvalitativ studie utförd genom intervjuer av fyra kvinnor, efter en förutbestämd intervjuguide. Antonovskys teori om KASAM och Lasarus copingstrategier tillämpades på resultaten. Intervjuerna visade att alla kvinnor har haft svårigheter i sin barndom och skola på grund av sin ADHD och deras självkänsla har påverkats negativt. De välkomnade alla diagnosen, som de tyckte gav förklaringar till några av deras problem samt en bättre självkänsla och förståelse av sig själva. Resultaten visade att växa upp med odiagnostiserad ADHD kan påverka självkänslan och leda till psykiska problem, och att utan en diagnos är det svårt att få adekvat hjälp, stöd och förståelse från omgivningen. Vidare visade studien att kvinnornas självkänsla blev bättre efter diagnosen. / The purpose of this study was to investigate how a ADHD diagnosis late in life can be experienced. It is a qualitative study performed by interviewing four women, with a prearranged interview guide. I applied Antonovskys sense of coherence theory and Lazarus coping strategies to the answers received. The interviews indicated that all of the women have had difficulties in their childhood and school because of their ADHD, and their self-esteem has been negatively affected. Indeed, they all welcomed the diagnosis, giving them explanations for some of their problems and a better self-esteem and understanding of themselves.  The results showed that growing up with ADHD but without a proper diagnosis, can affect self-esteem and also cause mental difficulties, and without a diagnosis it appears difficult to get adequate help, support and understanding from the surroundings. Further, it also made clear that the womens self-esteem increased after the diagnosis.

No description available.

Studier som undersöker hemlösa människors upplevelser med annat fokus än det elände de befinner sig i kan bidra med förståelse och kunskap som behövs för att kunna hjälpa de sämst ställda. Det salutogena begreppet känsla av sammanhang (KASAM) hos försäljare av Situation Sthlm, en grupp hemlösa, före detta hemlösa och socialt utsatta människor, är inte tidigare känt och syftet med den här studien är att kvantitativt undersöka var på KASAM-13 skalan försäljare av Situation Sthlm befinner sig och kvalitativt att beskriva hur fyra individer ur urvalet upplever och beskriver sin känsla av sammanhang.   Slutsatser av studien kan sammanfattas i att levnadsvillkor påverkar en persons känsla av sammanhang, att försäljare av Situation Sthlm har KASAM-värden (54,67 p.) långt från medelvärdet i en befolkningsundersökning (70.83 p.) och att en låg skattning på KASAM Livsfrågeformulär (under medelvärdet 54,67) inte behöver betyda att en person inte upplever känsla av sammanhang i sitt liv och omvänt, en hög skattning (över medelvärdet 54,67 p.) inom undersöknings-gruppen försäljare av Situation Sthlm av KASAM behöver inte betyda att en person upplever känsla av sammanhang. / Studies examining homeless people's experiences with different focus than the misery they are in can help with understanding and knowledge needed to help people in need. The salutogenetic concept sense of coherence (SOC) of vendors of Situation Sthlm, a group homeless, formerly homeless and socially vulnerable people, is not known and the purpose of this study is to quantitatively examine where on the SOC-13 scale vendors of Situation Stockholm is placed and qualitatively to describe how four individuals from the sample perceive and describe their sense of coherence.  Conclusions from the study can be summarized in that living conditions affect a person's sense of coherence, that vendors of Situation Sthlm has SOC-values (54,67 p.) far from the mean in a population survey (70,83 p.) and that a low score (below 54,67 p) of the SOC Life Questionnaire does not necessarily mean that a person does not experience a sense of coherence in life and conversely, a high SOC-score (above 54,67 p.) within the study  group vendors of Situation Sthlm  does not mean that a person experience sense of coherence.

I denna c-uppsats har vi eftersträvat en förståelse kring vilka omständigheter som hjälper kvinnor utsatta för människohandel för sexuella ändamål att gå vidare och bygga upp ett nytt liv. För att nå denna förståelse har en kvalitativ intervjustudie genomförts där personer som hjälper dessa kvinnor har delat med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Utifrån deras uttalanden har det i analysen gått att urskilja fem teman som beskriver de hjälpande omständigheterna. Dessa teman beskriver bland annat hur kvinnorna tar sig ifrån sina människohandlare med hjälp av andra, hur de beskrivs som starka överlevare, hur kvinnorna behöver tid, uppmuntran och få ordning på praktiska bitar samt hur nätverk och en framtidstro kan ge dem styrka. Dessa omständigheter, som framkom hjälpa kvinnorna att bygga upp ett nytt liv, tolkades sedan utifrån den salutogenetiska modellen med fokus på generella motståndsresurser samt en känsla av sammanhang. Med stöd av dessa teoretiska utgångspunkter framkom hur vissa generella motståndsresurser går att se i de hjälpande omständigheterna samt hur kvinnorna då verkar kunna skapa sig en känsla av sammanhang. Detta sammantaget skulle kunna förklara varför just dessa omständigheter hjälper kvinnorna att skapa sig ett nytt liv. / In this study we have attempted to create an understanding of which circumstances help women who are victims of trafficking for sexual exploitation to go ahead and build a new life. To achieve this understanding a qualitative interview study was made where people who help these women shared their experience and knowledge. Based on their statements five themes, that describe the helping circumstances, have been identified in the analysis. These themes describe for example how women get away from their traffickers through others, how they are described as strong survivors, how they need time, encouragement and to get order in practical issues and how relationships and a hope for the future can give them strength. These circumstances, which emerged help women to build a new life, were then interpreted based on the salutogenic model with focus on general resistance resources and a sense of coherence. With these theories as a starting point, it became clear how some general resistance resources can be seen in the helping circumstances and how the women seem to be able to find a sense of coherence. Taken together, this could explain why these circumstances help women build a new life.

The aim of this study is to describe and analyse an elderly care team’s prerequisite to anchor a salutogenic perspective and approach in an elderly care team in Kalmar municipality. The study identifies factors that could impede or promote the anchoring and examine how the organisation aims to work in a single direction even if the multidisciplinary team processes a diversity of knowledge, education and abilities. The study is based on qualitative semi-structured interviews from representatives of all professions in the multidisciplinary team; social workers, paramedical professions, nurses and care-givers. The theoretical frame consisted of a translating perspective, leadership and ideas of interaction and power. The anchoring will be impact by the team’s member’s background and relation to the new method and organization. Therefore is it vital that the multidisciplinary care team strive to achieve a consensus, a consensus of how the salutogenic perspective and approach in different ways will affect their work.