Kvinnliga lärare upplever sitt arbete som meningsfullt samtidigt som de utsätts för tidspress, vilket har en negativ inverkan på deras psykosociala arbetsmiljö och hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva den självupplevda psykosociala arbetsmiljön hos kvinnliga lärare ur ett salutogent perspektiv. En tvärsnittsstudie enligt en kvantitativ design gjordes på 43 kvinnliga lärare på tre olika skolor med hjälp av instrumentet Work Experience Measurment Scale (WEMS). Kompletterande frågor om ålder och år av yrkeserfarenhet tillfördes för att undersöka eventuellt samband. Resultatet visade att det inte finns något statistiskt signifikant samband mellan ålder eller år av yrkeserfarenhet i hur deltagarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att beskriva kvinnliga lärares psykosociala arbetsmiljö ur ett salutogent perspektiv användes främst modellen “känsla av sammanhang” (KASAM). Deltagarna har starkt KASAM vad det gäller meningsfullhet men svagare KASAM i hanterbarhet och begriplighet. Slutsatsen för studien visar på att kvinnliga lärare upplever sitt arbete som meningsfullt vilket påverkar den psykosociala arbetsmiljön positivt. Samtidigt utsätts de för tidspress, vilket har en negativ inverkan på deras psykosociala arbetsmiljö. / Female teachers experiencing their work meaningful at the same time the work expose them for time pressure, which can have a negative impact on the health. The aim of this study was to describe self-perceived psychosocial work environment for female teachers in a salutogenic approach. A cross-sectional study with a quantitative design with 43 female teachers on three different schools was preformed, using the instrument Work Experience Measurement Scale (WEMS). Additional questions about age and years of work experience added to explore any relationship. The result show that there was no statistic significant relationship between age or years of work experience in how the participants experiencing their psychosocial work environment. To describe female teachers psychosocial work environment in a salutogenic approach has uppermost the model “Sense of coherence” (SOC) been used. The participants have a strong SOC regarding meaningfulness, but weaker SOC regarding manageability and comprehensibility. The conclusion of this study show that female teachers experience their work meaningful, which affect the psychosocial work environment positive, at the same time they are exposed for time pressure, which affect the psychosocial work environment negative.

The aim of this study is to understand and lighten the interviewees’ descriptions and their experiences of being unaccompanied youths in Sweden. In order to research this, we have analyzed the barriers, opportunities and the strategies they use to become a part of the society but also to strengthen their position in the society. The method we have used is the qualitative method and the data has been gathered by semi structured interviews with six unaccompanied youths. In order to analyze our results we have used symbolic interactionism and Antonovsky’s theory about sense of coherence. The results of the study have shown that most of the interviewees experienced having a difficult first period in Sweden considering the fact that they left their family and their home country to start a new life in Sweden, young and alone. With the use of different strategies, this became better over time as they developed their Swedish language skills, started to study, entered the labor market and expanded their social contact network. At the same time they have faced multiple opportunities to become a part of the society in different ways. They have also faced several barriers which has prevented them of becoming a part of the society and also weakened their position in the society. Therefore they have developed and used different strategies to get through these barriers. The main conclusion is that there are more positive aspects and possibilities than barriers for the unaccompanied youths to feel that they are a part of the society.

Idag finns det ett ökat behov av en digital plats där studenter kan delta i kurser och ta till sig kunskap. En typ av en sådan digital plats är lärplattformar, exempelvis Learning Management Systems (LMS). Eftersom teknik har en betydande roll i studenters liv förväntar de sig även att denna teknologin är väl fungerande. Inom utbildningskontext betraktas motivation som en av de viktigaste faktorerna för att studenter ska vara framgångsrika i sin utbildning, och känslan av kompetens är en en viktig del av motivation. Känslan av kompetens handlar om att en person skall känna sig bra, kunnig eller skicklig på något och uppleva en känsla om sin egen potential. Om känslan av kompetensen minskar eller försvinner kan en student förlora sin motivation och därmed ge upp sina studier. En designteknik som kan användas för att främja en känsla av kompetens som är en del av inre motivation är spelifiering. Dock har spelifiering inte resulterat i enbart positiva resultat där lärande och en känsla av kompetens har främjats. Tidigare forskning inom spelifiering har resulterat i blandade resultat på hur väl designtekniken fungerar för att främja en känsla av kompetens. Tidigare forskning har studerat om spelifiering fungerar istället för att studera hur spelifiering kan fungera i en studiekontext. Då en känsla av kompetens är en grundläggande del för att studenter ska klara av sina studier ämnar studien att undersöka hur spelifiering kan implementeras i LMS plattformar för att främja en känsla av kompetens hos studenter. Frågeställningen undersöktes med en designorienterad ansats där spelelement designas in i en prototyp av en LMS plattform. Utvärdering av prototypen möjliggjorde ett framtagande av fyra designförslag för hur spelifiering kan användas för att främja studenters känsla av kompetens i en LMS plattform. / Today, there is an increased need for a digital place where students can participate in courses and acquire knowledge. One type of such a digital place are learning platforms and an example of one such platform is Learning Management Systems (LMS). Technology has a significant role in students’ lives, and because of this they also expect this technology to work well. In the context of education, motivation is regarded as one of the most important factors for students to be successful and a feeling of competence is part of what needs to be achieved. A feeling of competence is about having a person feel good, knowledgeable or skilled at something and experiencing a feeling about their own potential. If the feeling of competence decreases, a student can lose their motivation and thereby give up on their studies. A design technique that can be used to foster a feeling of competence, that is part of intrinsic motivation, is gamification. However, using gamified elements which are competitive has not only resulted in positive results. Research in gamification has resulted in mixed results on how well the design technique works to foster a feeling of competence. Previous research on gamification has disregarded how competence and intrinsic motivation influence a student's performance. Previous research has studied whether gamification works instead of studying how gamification can work in a study context. Therefore, this study intends to investigate how gamification can be implemented in digital learning platforms to foster a sense of competence among students. The question was examined with a design-oriented approach where game elements were designed into a prototype of an LMS platform. Evaluation of the prototype made it possible to develop four design proposals of how gamification can be used to foster students' sense of competence in an LMS platform.

The aim of this study was to test whether criminogenic needs change over the course of a cognitive-behavioural sexual offender-specific treatment programme (ROS) within a group of adult, incarcerated or on probation, male sexual offenders in Sweden. To measure criminogenic needs 25 offenders completed Locus of Control of Behaviour Scale (LCB), 26 Hypersexuality Behavior Inventory-19 (HBI-19) and 25 respectively 27 completed Relationship Scale Questionnare (RSQ), 2-factor. Therapists rated 46 sexual offenders using The Therapist Rating Scale-2 (TRS-2). The results demonstrated that participants showed non-significant increased internal locus of control, significant decreased hypersexual thoughts and behaviours (small to medium effect size), but no change regarding attachment styles, post-treatment. Results from The Therapist Rating Scale-2 showed that therapists rated significant decrease in all criminogenic needs post-treatment with medium to large effect size. Conclusions are that ROS appears to be effective, inducing change in criminogenic needs. ROS’s specific elements targeting sexual self-regulation seems to be successful resulting in significant reduction of hypersexual thoughts and behaviours, especially for participants with severe problems. Implications of results are discussed and theoretically analyzed from a perspective of cognitive theory, learning theory, attachment theory and affect theory. / Studiens syfte var att undersöka förändring i kriminogena behovsområden hos en grupp sexualbrottsdömda män som under sin verkställighet på anstalt eller inom frivård medverkat i Kriminalvårdens KBT-baserade behandlingsprogram ROS. För att mäta förändringen fyllde 25 deltagare i Locus of Control of Behaviour Scale (LCB), 26 stycken Hypersexuality Behavior Inventory-19 (HBI-19) och 25 respektive 27 stycken Relationship Scale Questionnaire (RSQ), 2-faktormodellen, före och efter behandling. Behandlarna bedömde förändring hos 46 deltagare enligt The Therapist Rating Scale-2 (TRS-2). Resultaten från deltagarnas självskattningsformulär visade att deltagarna efter behandling fick en icke-signifikant ökning av intern kontrollokus. Tankar och beteenden kopplade till hypersexualitet minskade signifikant med liten till medelstor effekt. Det gick inte påvisa förändring vad gäller relationsstilar. Resultaten av TRS-2 visade att behandlarna bedömde att det hade skett en signifikant förändring i positiv riktning med medel till stor effekt vad gäller samtliga kriminogena behovsområden. Slutsatsen är att ROS verkar vara effektivt genom att åstadkomma förändring inom kriminogena behovsområden. De specifika element i ROS som adresserar sexuell självreglering tycks vara lyckosamma då tankar och beteenden kopplade till hypersexualitet reducerats signifikant, särskilt för deltagare med svårast problem. Implikationer av resultaten diskuteras och analyseras teoretiskt utifrån kognitiv teori, inlärningsteori, anknytningsteori och affektteori.

Bakgrund:Dialysbehandling är en livslång behandling och kräver att patienten följer upp behandlingsrytmen för att kunna uppnå högsta möjliga livskvalitet. Olika livsförändringar uppstår i samband med uppkomsten av njurinsufficiens och påbörjad dialysbehandling. Livet med dialys innebär ofta ett helt nytt liv för patienterna. Syfte: Att beskriva upplevelser av dialysbehandling hos vuxna patienter med njurinsufficiens. Metod:En litteraturöversikt har använts som metod för att besvara arbetets syfte. Tretton vetenskapliga artiklar har analyserats med hjälp av fem olika steg framtagna av Fribergs analysmetod.  Huvudresultat:patienterna upplevde brist på information, behov av egen kontroll, förlust av aktiviteter och sociala relationer. Ibland upplevde patienterna behandlingen som påfrestande och hade svårt att anpassa livet efter det. Rädsla upplevdes också av de flesta patienterna, men däremot kunde säkerhet och trygghet upplevas när patienterna fick sin behandling av vårdpersonal som hade tillräckligt med kunskap och erfarenhet och när de hade familjen och vänner runt om sig. Slutsats:Patienterna hade både positiva och negativa upplevelser i samband med dialysbehandlingen. Vårdpersonalen och familjen spelade en viktig roll i patienterna liv och deras existens gjorde en inverkan i hur patienterna upplevde sin dialysbehandling. / Background:Dialysis treatment is a lifelong treatment and requires the patient to follow up on the treatment rhythm in order to achieve the highest possible quality of life. Different life changes occur in connection with the onset of renal insufficiency and initiated dialysis treatment. Life with dialysis often means a completely new life for patients. Aim:To describe the experiences of dialysis treatment in adult patients with renal insufficiency. Method:A literature review has been used as method for answering the purpose of this work. Thirteen scientific articles have been analyzed using five different steps developed by Friberg’s analysis method. Results:Patients experienced a lack of information, a need of own control, loss of activities and social relations. Sometimes patients experienced the treatment as stressful and had difficulty adjusting life after that. Fear was also experienced by most patients, but on the other hand, safety and security could be experienced when patients received their treatment by healthcare professionals who had enough knowledge and experience and also when they had family and friends around them.Conclusion: The patients had both positive and negative experiences in connection to the dialysis treatment. The healthcare staff and the family had an important role in the patients' lives and their existence made an impact on how the patients experienced their dialysis treatment.

I Sverige ökade sjukskrivningarna relaterade till psykisk ohälsa med 129 % mellan 2011 och 2017, Dalarnas län hade högst andel. Kvinnor står för majoriteten av sjukskrivningarna, detta gäller främst kvinnor anställda inom offentlig sektor. Syftet med undersökningen var att beskriva enhetschefers erfarenheter av vilka faktorer som kan bidra till att förebygga eller förkorta en sjukskrivning hos baspersonal inom socialtjänsten relaterad till psykisk ohälsa. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Den empiriska datan analyserades med tematisk analys, kopplades till tidigare forskning och till de teoretiska perspektiven genus och KASAM. Socionomer besitter ofta ledande roller inom offentlig sektor. Forskning kring faktorer som förebygger psykisk ohälsa samt faktorer som underlättar återgång i arbete ses därför som nödvändiga. Våra slutsatser visar betydelsen av ett öppet klimat, delaktighet, tidiga insatser, tydligt ledarskap och ett behov av mer utbildning kring psykisk ohälsa. / In Sweden, absence from work related to mental health issues rose with 129 % between 2011 and 2017. Dalarna county reported the highest increase. The majority of absence was that of women, specifically women working within the public sector. The aim of the study was to describe heads of departments experiences of which factors may prevent or shorten absence of work related to mental health issues among personnel within social service. A qualitative study with semistructured interviews was completed. The empirical data was analysed using a thematic analysis method and then related to pre-existing studies and the theoretical perspectives gender and SOC. Bachelors of social work often hold leading positions within the public sector. Studies concerning factors of importance for preventing mental health issues and factors of importance for easing a return to work are viewed as a necessity. The conclusion of our study shows the importance of a open work climate, participation, early efforts, distinct leadership, and a need of further education concerning mental health.

The purpose of this study is to investigate how different teams tell about their work in prevention and promotion in different municipalities, with pupils at risk of falling into problem-free school absence, with a particular focus on pupils with special talent. Five qualitative focus group interviews have been conducted in four different municipalities of varying sizes. It has been shown that the level of knowledge in terms of responding to pupils who need extra stimulation and the ability to adapt the learning environment adequately has varied between the municipalities. Some of the municipalities could see a connection between the pupil group, especially talented pupils and pupils with problematic school absence and in one of the municipalities there was also a connection to socio-emotional problems among these. Data has been analyzed from a salutogenic perspective, where adaptation of the learning environment and the student's perception of belonging to a context, appear as success factors. To be able to work on promotion and prevention as a special educator, one should have knowledge about all pupils and this study shows examples of how this can be done.

Bland ungdomar i åldrarna 16-18 i Sverige har den psykiska ohälsan ökat de senaste åren och förväntas att fortsätta öka. Sverige är ett av de mest digitaliserade länder där 99 % av de svenska ungdomarna har tillgång till och estimeras använda sociala medier från två till över sex timmar dagligen. Tidigare forskning på området påvisar ett samband mellan användandet av sociala medier och uppkomsten av psykisk ohälsa. Syftet med studien var att belysa vilka upplevelser ungdomar har om hur sociala medier och de rådande hälsonormer som framställs på sociala medier påverkar ungdomars självupplevda psykiska hälsa. Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt med abduktiv ansats. I studien har fyra fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 17 informanter genomförts som sedan har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att ungdomarna upplever att sociala medier främst har en negativ påverkan på deras självupplevda psykiska hälsa då de är rädda för att missa saker medan de också konstant jämför sig med andra på sociala medier vilket framkallar stress och ångest. Ungdomarna upplever också att deras självupplevda psykiska hälsa främst påverkas negativt av de rådande hälsonormer som florerar på sociala medier då normer kring kroppsideal och livsstil främst leder till känslor av ångest, krav, press, besvikelse, misslyckande och otillräcklighet. Studiens slutsats är därmed att ungdomarna främst påverkas negativt av vad de ser på sociala medier och de rådande hälsonormer som framställs på sociala medier relaterat till den självupplevda psykiska hälsan. / Among adolescents aged 16-18 in Sweden, mental illness has increased in recent years and is expected to continue to increase. Sweden is one of the most digitized countries, where 99 % of Swedish teenagers have access to and are estimated to use social media from two to over six hours daily. Previous research in the field demonstrates a connection between the use of social media and the emergence of mental illness. The purpose of this study was to highlight what experiences adolescents have about how social media and the prevailing norms of health portrayed on social media affect their self-perceived mental health. The study has a social constructivist basis with an abductive approach. In the study, four focus group interviews with 17 informants were carried out, which were then analyzed using a qualitative content analysis. The result showed that the adolescents feel that social media primarily have a negative impact on their self-perceived mental health since they are afraid of missing things while also comparing themselves with others on social media. The adolescents also experience that their self-perceived mental health is mainly negatively affected by the prevailing norms of health that flourish on social media, since norms about body ideals and lifestyles primarily lead to feelings of anxiety, demands, pressure, disappointment, failure and inadequacy. The study's conclusion is that the adolescents are mainly affected negatively by what they see on social media and the prevailing norms of health that are portrayed on social media related to their self-perceived mental health.

<p>Syftet med studien var att med kvalitativ metod försöka förstå hur individer medAspergers syndrom förhåller sig till sin diagnos och sin funktionsnedsättning i sinblogg. I en ambition att nå ett inifrånperspektiv kom bloggtexter att analyserasenligt en tolkande fenomenologisk ansats (IPA). Stor vikt har lagts vid att förhållasig till etiska riktlinjer för Internetforskning och att behålla bloggskribenternaskonfidentialitet. Det senare medförde till exempel att citat från bloggtexterna inteförekommer i arbetet. I bloggtexterna har dels tre mer genomgående temanutkristalliserats. Dessa är diagnosen Aspergers syndrom, kompenserandet förfunktionsnedsättningen och bloggandet i sig. Dels har tre mer komplexa ochövergripande teman identifierats som dessutom kan utgöra tre olika blickar tillvilka bloggskribenterna förhåller sig. Samhällets blick ger individen möjlighet attkomma ut som Asperger, kollektivets blick ger individen möjlighet att reclaimaAspergern och individens blick hanterar individens konst att vara normal.</p>

<p>Syftet med denna studie är att knyta an till Högskolan i Gävles riktlinjer för ett examensarbete, undersöka betydelsen av visualisering på en arbetsplats samt kartlägga en pedagogs uppfattningar av dennes tankar med hjälp av datorprogrammet Complador. Någon tidigare forskning har inte funnits inom detta område, vilket gjorde att ett intresse väcktes hos författarna. Studien bygger på litteraturstudier samt intervjuer. För att få svar på visualiseringens betydelse valdes intervjuer med en rektor samt tre pedagoger, kartläggning av en pedagogs uppfattningar gjordes via Complador vilket ledde till resultatet i denna studie. Intervjuerna visar på att visualisering har en stor betydelse både för pedagogerna själva samt deras dagliga arbete, både som kollega och klasslärare. Kartläggningen fick pedagogen att se och reflektera över dennes uppfattningar vilket gjorde att denne ställde sig positiv till Complador.</p>