Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka ordningsvakters upplevelse av deras fysiska och psykosociala arbetsmiljö samt vad som främjar respektive hämmar deras begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i arbetet utifrån Aaron Antonovskys teori Känsla Av Sammanhang. Sex intervjuer genomfördes med ordningsvakter som arbetar inom exempelvis köpcentrum, stadskärna, krog och domstol. Den urvalsmetod som har använts är bekvämlighetsurval kombinerat med snöbollsurval. Resultatet av studien visar att den fysiska arbetsmiljön innehåller en hel del brottning, fasthållning och springande samt att varma somrar och kalla vintrar i kombination med att ständigt bära utrustning i form av exempelvis batong och handfängsel med mera på höften kan vara väldigt påfrestande. Inom den psykosociala arbetsmiljön upplever ordningsvakterna att deras arbete innehåller mycket sociala kontakter samtidigt som de anser att ensamarbete utgör den största problematiken. Det som främjar ordningsvakternas begriplighet i arbetet handlar om att många situationer är förutsägbara samt att de har en god kommunikation och känner en grupptillhörighet med sina ordinarie kollegor. Det som hämmar ordningsvakternas begriplighet i arbetet handlar främst om deras upplevelse av att allmänheten har en väldigt liten förståelse för vilka befogenheter de besitter samt upplevelsen av att allmänheten vanligtvis har väldigt höga förväntningar på dem. Det som främjar ordningsvakternas hanterbarhet i arbetet handlar främst om att de har tillräckliga kunskaper för att kunna utföra ett tillfredsställande arbete samt att de har ordinarie kollegor som de kan lita på i svåra situationer. Det som hämmar hanterbarheten i arbetet utgörs av upplevelsen av en otillräcklig ordningsvaktsutbildning samt uppfattningen av att de borde få utökad utrustning. Det som främjar ordningsvakternas meningsfullhet i arbetet handlar främst om att de skapar många samverkande relationer och utgör en viktig samhällsfunktion. Det som hämmar ordningsvakternas meningsfullhet i arbetet handlar om att de har ett begränsat inflytande på sitt eget arbete och att de således anser att många situationer i deras arbete inte är värda deras energi, samt att de upplever att de inte får uppskattning och beröm från allmänheten.

No description available.

The purpose of this study has been to investigate how the police presence in a district located in central Sweden affects youths and what their general perception is about the police in the area. We have conducted semi-structured interviews with seven young people, aged 18 to 21, and a police officer from the city's police force. The results showed that the majority of youths initially had positive opinions about the police, however, the majority also felt that the ability of the police to communicate with the general public could be improved. Almost all participants felt that police presence in the area was high. Half of the participants felt that the presence increased their feelings of security, while the rest felt that police presence either decreased or did not affect their feelings of security.

Introduktion: Traumatisk hjärnskada är en av det ledande orsakerna till mortalitet och morbiditet globalt. Traumatisk hjärnskada graderas som mild, måttlig eller svår skada. Prognosen kan variera beroende på allvarlighetsgraden, långvarig medvetslöshet samt storleken på primär och sekundär skada. De förlorade eller nedsatta funktioner som hjärnskadan medfört kan i olika grad påverka individers livssituation. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur individer med en traumatisk hjärnskada upplever sin livssituation tiden efter den akuta fasen av skadan. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med beskrivande design. Studiens resultat baserades på 10 vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades: komplikationer, ett annat liv, mötet med hälso- och sjukvården samt vardagen med traumatisk hjärnskada. De mest framträdande komplikationerna var fysiska, kognitiva och psykosociala svårigheter. En förändrad självbild och att acceptera skadan gav upphov till känslan av ett annat liv efter skadan. Information, kommunikation och stöd var viktiga delar i mötet med hälso- och sjukvården. Vardagen med traumatisk hjärnskada omfattade närståendes betydelse, arbetsliv och återhämtning vilket var viktiga delar för en fungerande vardag. Slutsats: Individer som drabbats av traumatisk hjärnskada upplever i olika grad att livet förändras efter skadan. Hur komplikationer inverkar på livet, känslan av ett annat liv, mötet med hälso- och sjukvården samt vardagen med traumatisk hjärnskada var dominerande upplevelser som alla påverkade och kunde förändra individens livssituation. Upplevelserna av en förändrad livssituation kan bidra till känslan av att inte fylla sin funktion i livet vilket kan resultera i en minskad känsla av sammanhang. För att tillmötesgå dessa individer och optimera förutsättningarna krävs god information, kommunikation, förståelse och planering från hälso- och sjukvården och samhället.  Nyckelord: traumatisk hjärnskada, vuxna, livsavgörande händelser, känsla av sammanhang, kvalitativ systematisk litteraturstudie / Introduction: Traumatic brain injury is a worldwide leading cause of death and disability. Traumatic brain injuries can be graded as mild, moderate and severe. The prognosis can vary depending on severity, length of unconsciousness and the size of the primary and/or secondary trauma. The reduced or lost functions that the brain injury brings can to various extents influence individuals’ life situation. Purpose: The purpose of this study was to describe how individuals with a traumatic brain injury experience their life situation following the acute phase of the injury.  Method: Qualitative systematic literature study with a descriptive design. The result of the study is based on 10 scientific original articles from the databases PubMed and CINAHL. Results: Four main categories were identified: Complications, Another life, Encounter with healthcare and Daily life with traumatic brain injury. The most prominent complications were physical, cognitive and psychosocial difficulties. A changed self-perception and to accept the injury contributed to the sense of another life after the injury. Information, communication and support were crucial factors in the encounter with healthcare. Daily life with traumatic brain injury included the importance of relatives, working life and recovery which were important factors for a functional daily life. Conclusion: Individuals with traumatic brain injury experience life changes in varying degrees after the injury. Important aspects of the individuals’ life situation included: impact of complications, a feeling of a different life, encounters with healthcare and perceptions of daily life. The experiences of life changes may contribute to a feeling of not being able to fulfill life's duties. That may result in a lower sense of coherence. Adjustment and improvement of the conditions for these individuals require adequate information, communication, understanding and planning from healthcare and society.  Keywords: traumatic brain injury, adults, life change events, sense of coherence, qualitative systematic literature study Introduction: Traumatic brain injury is a worldwide leading cause of death and disability. Traumatic brain injuries can be graded as mild, moderate and severe. The prognosis can vary depending on severity, length of unconsciousness and the size of the primary and/or secondary trauma. The reduced or lost functions that the brain injury brings can to various extents influence individuals’ life situation. Purpose: The purpose of this study was to describe how individuals with a traumatic brain injury experience their life situation following the acute phase of the injury.  Method: Qualitative systematic literature study with a descriptive design. The result of the study is based on 10 scientific original articles from the databases PubMed and CINAHL. Results: Four main categories were identified: Complications, Another life, Encounter with healthcare and Daily life with traumatic brain injury. The most prominent complications were physical, cognitive and psychosocial difficulties. A changed self-perception and to accept the injury contributed to the sense of another life after the injury. Information, communication and support were crucial factors in the encounter with healthcare. Daily life with traumatic brain injury included the importance of relatives, working life and recovery which were important factors for a functional daily life. Conclusion: Individuals with traumatic brain injury experience life changes in varying degrees after the injury. Important aspects of the individuals’ life situation included: impact of complications, a feeling of a different life, encounters with healthcare and perceptions of daily life. The experiences of life changes may contribute to a feeling of not being able to fulfill life's duties. That may result in a lower sense of coherence. Adjustment and improvement of the conditions for these individuals require adequate information, communication, understanding and planning from healthcare and society.  Keywords: traumatic brain injury, adults, life change events, sense of coherence, qualitative systematic literature study

Syftet med studien var att undersöka hur känsla av sammanhang (KASAM) påverkas i vuxenlivet hos individer som farit illa i barndomen. Tidigare forskning tydliggör vilken omfattande problematik det kan vara. Vidare undersöker studien betydelsen av vändpunkter och motståndskraft för posttraumatiskt växande. Den kvalitativa metoden består av sex semistrukturerade intervjuer. Den kvantitativa metoden innefattar en webbenkät där 101 respondenter deltog. Antonovskys KASAM tillsammans med Mays existentialism och Honneths erkännandeteori lägger grunden för studiens teoretiska ansats. Resultatet visar att en förlust av grundtillit och egenvärde i barndomen leder till en svag känsla av sammanhang. Urvalsgruppens KASAM-värden var avsevärt lägre än normalbefolkningens, dock med hög meningsfullhet. I vuxenlivet tycks det viktigt att ta igen barndomens förluster. Samtalsstöd med ett salutogent synsätt kan kompensera för denna förlust. Det tillsammans med meningsskapande processer kan leda till posttraumatiskt växande. / The aim of this study was to examine how sense of coherence (SOC) is affected in adulthood in people who have suffered from adverse childhood experiences. Previous research indicate on how comprehensive of a problem this is. We also wanted to examine the impact of turning points and resilience for posttraumatic growth. The qualitative method consists of six semi- structured interviews. The quantitative method is composed of a web survey in which 101 respondents participated. Antonovsky's SOC together with May's existentialism and Honneth's theory of recognition lays the foundation for the study's theoretical approach. The result shows that a loss of basic trust and intrinsic value in childhood leads to a low sense of coherence. Participants SOC values was significantly lower than the normal population, however they scored high on meaningfulness. In adulthood it seems important to reclaim these losses from childhood. Different types of counseling with a salutogenic approach can make up for that loss. This, together with meaning-making, can lead to posttraumatic growth.

Bakgrund: Systematiskt arbetsmiljöarbete kan förebygga ohälsa och olycksfall på arbetsplatser. Genom god arbetsmiljö kan kvalitén på utfört arbete öka, arbetet göras mer hållbart för arbetstagare och vården mer patientsäker. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur tandhygienister inom privat tandvårdssektor upplever sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Metod: Metoden var en kvantitativ tvärsnittsstudie med enkät som mätinstrument. Urvalet bestod av tandhygienister inom privat sektor i en region i södra Sverige. Insamlade data analyserades i SPSS med Spearman’s Rho korreationsanalys. Resultat: Enkäten besvarades av 28 tandhygienister som generellt visade positiva upplevelser gällande organisatorisk och social arbetsmiljö [OSA]. Fler antal anställda tandhygienister gav ökade upplevelser av att utvecklas i arbetet ( = 0,404, p = 0,033) och att behöva arbeta utöver planerad arbetstid ( = –0,477, p = 0,010). Fler yrkesaktiva år som tandhygienist ökade upplevelsen av meningsfullt arbete ( = 0,404, p = 0,033). Slutsats: Utöver de identifierade salutogena faktorerna i resultatet sågs utvecklingspotential för OSA inom dimensionen förändringsarbete. För att få förståelse och orsak till upplevd OSA kan vidare forskning via kvantitativ ansats vara av värde för att identifiera salutogena faktorer som kan bidra till förbättrad OSA. / Background: Systemically work environment enhancing work can prevent illness and accidents among employees at workplaces. Maintaining a good working environment can improve the quality of performed work, become more sustainable and increase patient safety. Aim: To investigate how dental hygienists in private dental sector experience their organizational and social work environment. Method: A cross-sectional study with questionnaire as measuring instrument was performed. The sample consisted of dental hygienists in private dental sector in Sweden. Data were processed in SPSS through Spearman’s Rho correlation analysis. Results: 28 dental hygienists responded to the questionnaire and reported positive experiences regarding organizational and social work environment [OSA] in general. A higher number of employed dental hygienists reported more positive experiences of work development ( = 0,404, p = 0,033) and required to work beyond working hours ( =–0,477, p = 0,010). More professional years as dental hygienist increased positive experiences of meaningful work ( = 0,404, p = 0,033). Conclusion: In addition to the identified salutogenic factors in the results, protentional for development regarding OSA was found in the dimension reorganization. To gain understanding and reasons for experienced OSA, research via qualitative approach would be valuable to identify salutogenic factors that may contribute to improved OSA.

Research has shown that female students experience discrimination and prejudice in male-dominated higher education, which in turn could result in a lower sense of belonging. This study collected data from 53 female students in different majors and countries with the help of two surveys (one in Swedish and one in English). The aim of the study was to highlight the experience of women in male-dominated education. The survey had statements that the participants were asked to rate on a five-point Likert scale and open-ended questions where they were encouraged to write based on their own experience with discrimination and prejudice. The results were analyzed with thematic analysis and with Spearman’s rho correlations. The findings support the hypothesis that women experience discrimination and prejudice in male-dominated education. Both male classmates and male professors have acted in a discriminating way and have questioned women’s abilities. However, the female students rated the instances as “not severe”. The findings found no support for the hypothesis that female students would feel a lack of belonging. Further measures are needed in order to eliminate discriminatory behavior (e.g., hire more female professors, equality education for all professors). / Forskning har visat att kvinnliga studenter upplever diskriminering och fördomar i mansdominerad högre utbildning, vilket kan resultera i en lägre känsla av tillhörighet. Den här studien samlade in data från 53 kvinnliga studenter i olika huvudämnen och länder med hjälp av två enkäter (en på svenska och en på engelska). Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser i mansdominerad utbildning. Enkäten hade påståenden som deltagarna ombads betygsätta på en femgradig Likert skala och öppna frågor där de uppmuntrades skriva baserat på deras egna upplevelser av diskriminering och fördomar. Resultaten analyserades med tematisk analys och med Spearman’s rho korrelationer. Resultaten ger stöd för hypotesen att kvinnor upplever diskriminering och fördomar i mansdominerad utbildning. Både manliga klasskamrater och manliga professorer hade agerat på ett diskriminerande sätt och ifrågasatt kvinnors förmågor. Däremot värderade de kvinnliga studenterna händelserna som ”inte allvarliga”. Resultaten fann inget stöd för hypotesen att kvinnliga studenter skulle känna brist på tillhörighet. Vidare åtgärder krävs för att eliminera diskriminerande beteende (till exempel anställa mer kvinnliga professorer, jämställdhetsutbildning för alla professorer).

Bakgrund: Skolsköterskans arbetsuppgifter är reglerade enligt lagar och författningar. Tillsammans med elevhälsoteam, rektor och lärare ska skolsköterskan arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande, med elevernas bästa i åtanke. År 2020 etablerades Covid-19-pandemin i Sverige. Inom skolan infördes distansundervisning i olika grader. Samhället förändrades till följd av viruset, vilket påverkade skolsköterskornas arbetssituation i olika utsträckning. Att uppleva en känsla av sammanhang i sitt dagliga arbete är nödvändigt för att skolsköterskans arbetssituation ska kunna vara tillfredsställande.  Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors upplevelser av hur Covid-19-pandemin påverkat deras dagliga arbete i grundskolan.  Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Skolsköterskor som arbetat i grundskola under Covid-19-pandemin intervjuades med semi-strukturerad intervjuteknik. Innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.  Resultat: Insamlat datamaterial utmynnade i två huvudkategorier: Utmaningar och möjligheter i skolsköterskans arbetssätt samt Teamarbetets betydelse. Skolsköterskorna beskrev digitaliseringens betydelse för arbetsmiljön, att en omprioritering av dagligt arbete gjordes till följd av smittförebyggande arbete, samt belyste vikten av det kollegiala stödet och en välfungerande arbetsplats.  Slutsats: Skolsköterskans upplevelse av hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet i det dagliga arbetet påverkades till följd av Covid-19-pandemin. Tillkomna arbetsuppgifter relaterade till Covid-19 samt förändrade möjligheter att genomföra ordinarie arbetsuppgifter, medförde att skolsköterskors dagliga arbete påverkades både i positiv och negativ bemärkelse. / Background: School nurses’ duties are regulated by Swedish law. The school nurses work alongside with student health team, principal and teachers to promote health and prevent disease among students. In 2020, the Covid-19 pandemic was established in Sweden. Schools introduced distance education to varying degrees, and society had to adapt. For the school nurses’ occupational health to be satisfactory, it is essential to experience a sense of coherence in the daily work.  Aim: The aim was to describe school nurses' experiences of how the Covid-19 pandemic affected their daily work in elementary school.  Method: Qualitative method with inductive approach. School nurses who worked in elementary schools during the Covid-19 pandemic were interviewed using semi-structured interview technique. The content was analysed with qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman.  Result: Collected data material resulted in two main categories: Challenges and opportunities in the school nurse´s working methods and The importance of teamwork.   Conclusion: The Covid-19-pandemic affected school nurses’ experiences of manageability, comprehensibility and meaningfulness in their daily work. Additional tasks related to Covid-19, and changed opportunities to carry out regular tasks, meant that school nurses' daily work was affected in both a positive and negative sense.

Denna studie syftar till att undersöka hur skolpersonal beskriver att elever görs delaktiga i en process där skolor stängs i syfte att motverka skolsegregation. Underliggande frågeställningar handlar också om hur skolpersonalen beskriver elevernas psykosociala situation och mer ingående hur elever mer konkret ges delaktighet och inflytande att påverka sin situation. Studien och analysen tar stöd i diskursteorin som syftar till att få syn på diskurser som ett specifikt sätt att tala om någonting inom en specifik sfär. Shiers (2001) modell om delaktighet finns också som stöd i analysarbetet. Studiens metod har varit fokusgruppsintervjuer med skolpersonal på de skolor som nu stängs.  I resultatet framkommer tre diskurser i relation till skolpersonalens tal om delaktighet och psykosociala situation. I relation till den psykosociala situationen framkommer ”avsaknad av ett sammanhang” som en diskurs. Att inte veta vart man ska, bristfällig information från ledningen och att inte accepteras i den nya miljön är artikulationer som skolpersonalen vittnar om. I relation till att elever beskrivs få inflytande och delaktighet framkommer både”hopplöshet” och ”förväntningar” som två diskurser av delaktighet. ”Hopplöshet” i relation till att eleverna inte ges inflytande på riktigt och ”förväntningar” i relation delaktighet i ett längre perspektiv. Att lära sig språket, se nya miljöer och möta andra är de aspekter som i förlängningen kan ge elever mer delaktighet i ett vidare perspektiv i livet. / This study aims to examine how school personnel describes that student are made involved in a process where schools are closed to counteract school’s segregation. Underlying issues are also about how the school personnel describes the psychosocial situation of the students and more in-depth how students are made more involved to influence their situation.  The study and the analysis take support in the theory of discourse and refer to see discourses as a specific way to speak of something within a specific sphere. Sheirs (2001) model about participation is also in the work of analysis as a support. The method of the study has been interviews with focus groups which is school personnel from the schools who now are shutting down.  In the result appears three discourses in relation to the school personnel’s speaking about participation and psychosocial situation. In relation to the psychosocial situation appears a"lack of context" as a discourse. Not knowing where to go, lack of information from the management and to not be accepted in the new environment are articulations as the school personnel testifies about. In relation to influence and participation appears both "hopelessness" and "expectations" as two discourses of participation. "Hopelessness" in relation to that the students are not being given influence for real and "expectations" in relation to participation in a longer perspective. To learn the language, see new environments and to meet others are the aspects that by extension could give students more participation ina broader perspective in life.

The covid-19-pandemic spread across the entire world during 2020 and the hospital counselors’ workplace has during this time been in the centre of pandemic management. The aim of this study has been to investigate how hospital counselors in Sweden experience and manage their health and work during the covid-19-pandemic between January and October 2020. Eight hospital counselors have been studied using semi-structured interviews which were thematically sorted and analyzed based on Antonovsky's theory Sense of Coherence. The results showed that the counselors have experienced a different work situation with new routines such as supporting patients over the phone or while wearing personal protective equipment. The counselors have had to deal with increased patient mortality and more complicated cases that have challenged them emotionally and physically. As a consequence this has involved increased fatigue, muscle tension, worry and anxiety. At the same time, they have felt that they lacked the necessary staffing and work equipment to meet the increased demands. They have handled this by adding more importance to the collegial support and making sure to get a break from information about the pandemic in their spare time.