Threats and violence at work are an increasingly widespread work environmentproblem in Sweden. This affects many professions but especially police officersand other emergency professions. This problem risks causing stress that negativelyaffects the police officers' health. The aim of the present study is to increaseunderstanding of police officers' experiences of stress and what measures arestress- reducing in a professional group exposed to recurring threats and violenceat work. A qualitative study was conducted of eight semi-structured interviewswith police officers in Stockholm. The analysis was performed with an interpretivephenomenological analysis (IPA) originating in health psychology. The IPAmethod has a structured way of thematizing responses out of many humanexperiences. The analysis confirms that all respondents were exposed to threatsand violence at work. They experience useful positive stress, as well as acuterecurring and chronic stress at work but they also express a lack of time andprioritization of mental training and reflection for stress management. The policedealt with stress primarily through conversational support with their colleagues,visualization and target image training and taking time for workout and recovery athome and to some extent their own reflection. From the organization, they mostlyreceived support with crisis management teams after emergency events. / Hot och våld på arbetet är ett alltmer utbrett arbetsmiljöproblem i Sverige. Dettaproblem påverkar många yrkesgrupper men särskilt poliser och andra blåljusyrken.Detta riskerar att orsaka stress som påverkar polisernas hälsa negativt. Syftet meddenna studie är att öka förståelsen om polisers upplevelser av stress och vilkaåtgärder som är stressreducerande i en yrkesgrupp utsatta för återkommande hotoch våld i arbetet. Denna kvalitativa studie genomfördes med sammanlagt åttasemistrukturerade intervjuer med poliser i Stockholm. Analysen genomfördes meden interpretativ fenomenologisk analys (IPA) med ursprung i hälsopsykologin.IPA-metoden har ett strukturerat sätt att tematisera svar ur en stor mängdmänskliga upplevelser. Resultatet bekräftar att alla respondenter utsatts för hot ochvåld i arbetet. Respondenterna upplever användbar positiv stress, såväl somåterkommande akut och kronisk stress i arbetet. Dessutom uttryckerrespondenterna brist på tid och prioritering av mental fortbildning och reflektionför stresshantering. Poliserna hanterade stressen framförallt genom samtalsstödmed sina kollegor, visualisering och målbildsträning och genom att ta tid förträning och återhämtning hemma samt i viss mån egen reflektion. Frånorganisation får respondenterna framför allt stöd med att användakrishanteringsteam efter akuta händelser.

Det blir vanligare att barn och ungdomar slutar spela fotboll när dem blir äldre vilket bland annat beror på avsaknad av tillhörighet, brist på autonomi och en känsla av otillräcklig kompetens, delar som är centrala i barnkonventionens grundprinciper. I Sverige blev barnkonventionen lag den första januari 2020 efter att Sverige kritiserats av FN:s barnrättskommitté, där brister upptäckts. För fotbollstränare innebär lagändringen ett ökat ansvar att arbeta i linje med barnkonventionen. Syftet med studien var att beskriva fotbollstränares uppfattningar av hur de, utifrån barnkonventionen, arbetar med att skapa goda förutsättningar att främja en hälsosam och pedagogisk miljö för barn i fotbollsföreningar. Det empiriska materialet har inhämtats från nio fotbollstränare genom intervjuer och bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Den teoretiska referensramen utgår från frigörande pedagogik och känsla av sammanhang. Den insamlande empirin analyserades och skapade följande kategorier i resultatet: genom arbete med jämlikhet, genom att se till varje individ och genom att skapa delaktighet. Resultatet visade att fotbollstränares arbetssätt i förhållande till barnen gick emot barnkonventionen men att det även fanns arbetssätt hos tränarna som gick i linje med barnkonventionen. Tränarna ansåg att dem arbetade med jämlikhet och lika villkor för barnen. Samtidigt förekom vissa skillnader mellan könen samt selektering där barn kunde exkluderas. Det ansågs viktigt att se till barnens bästa men att fokus ibland hamnade på prestation istället. Tränarna arbetade med delaktighet men brister förekom även här. Vid de situationer som tränarna arbetar i linje med barnkonventionen kan vi se att de främjar en hälsosam och pedagogisk miljö. / It’s becoming more common for children and young people to stop playing football when they grow older due to lack of belonging, lack of autonomy and a sense of inadequate competence, parts central to the Convention on the Rights of the Child (CRC). In Sweden, the CRC became law on the first of January 2020 after Sweden was criticized by the UN Committee on the Rights of the Child, where shortcomings were discovered. The amendment increases responsibility on football coaches to work along the law. The purpose of the study was to describe football coaches perceptions of how, based on CRC, they work to create good conditions for promoting a healthy and pedagogic environment for children in football clubs. Empirical material has been obtained from nine football coaches through interviews and processed through a qualitative content analysis. The theoretical frame of reference is based on critical pedagogy and sense of coherence. The empirics were analyzed and created these categories in the result: through work with equality, by seeing each individual and by creating participation. Results showed that the coaches worked both against and along CRC. Selections occured where children could get excluded and there were inequalities between genders, even though the coaches established that they worked with equality. To look after the children's best interests was considered important but the focus sometimes ended up on performance instead. The coaches worked with participation but shortcomings also occurred here. When the coaches worked along with CRC it promoted a healthy and pedagogic environment.

Bakgrund: Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos vuxna och har senaste tiden ökat bland yngre individer som är i arbetsför ålder. Arbetet är viktigt för vår känsla av sammanhang och välbefinnande och att återgå till arbetet är något som värderas högt av många individer som drabbats av stroke. Syfte: Att identifiera upplevda framgångsfaktorer och hinder vid återgång till arbete hos individer som drabbats av stroke samt att kontextualisera detta i relation till deras levnadsvanor, hälsa och funktionsnedsättningar. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och data samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer med individer som drabbats av stroke. Intervjuerna analyserades med deduktiv manifest innehållsanalys och kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: De framgångsfaktorer som framkom var; Ha en egen drivkraft, motivation och positiv inställning, Acceptera sin nya situation och planera vardagen och arbetet utifrån den, Få stöd, förståelse och engagemang från andra, hemma och på arbetet och Att kunna anpassa sina arbetsuppgifter och arbetsmiljö efter sina nya behov. De hinder som framkom var; Uppleva press och krav från sig själv och andra, Tro att man är redo, mer återställd och bättre än vad man egentligen är, Att inte ha stöd och förståelse från hälso- och sjukvården, sin arbetsgivare och Försäkringskassan och Inte orka med det man vill och förväntas göra hemma och på arbetet samt att vara beroende av andra. Slutsats: Det är av vikt att individen upplever en känsla av sammanhang (KASAM) för en positiv och lyckad arbetsåtergång efter stroke. Aspekterna bör beaktas och användas inom folkhälsopolitiken som en del vid planering av återgång till arbete för individer som drabbats av stroke. / <p>Betyg i Ladok 210602.</p>

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan välbefinnande och mängden naturvistelse hos elever på högskoleförberedande- och yrkesförberedande program på gymnasiet. För att besvara syftet, utgick studien från följande frågeställningar: 1) Hur mycket tid under en period på sju dagar spenderar gymnasieelever ute i naturen? 2) I vilken grad skattar gymnasieelever sitt välbefinnande? 3) Finns det ett samband mellan mängden naturvistelse och välbefinnande hos gymnasieelever?  Metod För att besvara studiens syfte och frågeställningar tillämpades en kvantitativ metod. Urvalet bestod av gymnasieelever inom Stockholms stad. För att undersöka hur ofta eleverna spenderade tid i naturen, formulerades fyra frågor om antalet tillfällen de varit ute under skoltid och fritid. För att undersöka elevernas välbefinnande användes den svenska versionen av enkäten Sense of Coherence Scale (SOC-13). Utifrån båda enkäterna skapades en webbenkät som sedan skickades ut till deltagarna via mejl. Datan analyserades i Microsoft Excel 365 MSO. Jämförelser mellan naturminuter under skoltid och under fritid genomfördes med ett oberoende T-Test, där studien valde signifikansnivå till p=0,05 (5%). Jämförelsen mellan naturminuter och KASAM genomfördes i en linjär regressionsanalys genom Pearsons korrelationskoefficient, med naturminuter som beroende variabel och KASAM som oberoende variabel. Resultat Studiens huvudsakliga resultat från 175 enkätsvar visade att 58,9 procent av deltagarna var ute 0 minuter under skoltid, samt att 44,6 procent av deltagarna var ute 1-60 minuter under sin fritid. Deltagare som går ett yrkesförberedande program var i genomsnitt (M=115) ute mer i naturen än de deltagare som läste ett högskoleförberedande program (M=85,93). Vidare visade resultatet att det främst fanns en statistiskt signifikant skillnad inom mängden naturvistelse under skoltid och under fritid hos gruppen för yrkesförberedande program (p &lt;.003). Resultatet för deltagarnas KASAM visade att majoriteten (56,6%) hade ett lågt KASAM, samt att det enbart var 5,7 procent som uppgav sig ha hög KASAM. Slutligen studerades sambandet mellan den totala mängden naturvistelse och KASAM-poäng för varje deltagare. Resultatet visade att det inte fanns ett samband mellan dessa två variabler. Slutsats Slutsatsen angående deltagarnas naturvistelse visade att gymnasieeleverna spenderade ingen eller väldigt liten tid i naturen under en vecka, varken under skoltid eller fritid. Studien har även kunnat redogöra för att ett lågt välbefinnande var mer förekommande bland deltagarna än ett högt välbefinnande. Slutligen har föreliggande studie inte kunnat redogöra för att det finns en korrelation mellan naturvistelse och välbefinnande / Aim The purpose of this study was to investigate the relationship between well-being and the amount of nature stays among students in pre-university and pre-vocational programs at high school. To answer the purpose, the study was based on the following questions 1) How much time during a period of seven days does high school students spend out in nature? 2) To what extent do high school students value their well-being? 3) Is there a correlation between the amount of nature stays and well-being among high school students? Method To answer the study's purpose and questions, a quantitative method was applied.  The selection consisted of high school students within the city of Stockholm. To examine how often students spent time in nature, four questions were formulated about the number of opportunities they are out during school time and free time. To investigate students' well-being, this study used the Swedish version of the Sense of Coherence Scale (SOC-13). Based on both surveys, a web survey was created, which was then sent out to the participants by email. The data was analyzed in Microsoft Excel 365 MSO. Comparisons between nature minutes during school time and during leisure time were performed with an independent T-Test, where the study chose the significance level to p = 0.05 (5%). The comparison between nature minutes and SOC was carried out through a linear regression analysis using Pearson's correlation coefficient, with nature minutes as the dependent variable and KASAM as the independent variable. Results The study's main results from the 175 questionnaire responses show that 58,9 percent of the participants spent 0 minutes in nature during school hours, and that 44,6 percent of the participants spent 1-60 minutes in nature at their free time. Participants who attended a vocational preparation program was average (M = 115) more than the participants who studied a university preparatory program (M = 85.93). Furthermore, the results showed that it mainly existed a statistically significant difference in the amount of nature stays during school time and during leisure time among the group for vocational preparation programs (p &lt;.003).  The results for the participants SOC showed that the majority (56.6%) had a low SOC, and that only 5.7% stated that they had a high SOC.  Finally, the relationship between the total amount of nature stay and SOC points for each participant was studied. The result shows that there is no correlation between these two variables. Conclusions The conclusion regarding the participants' nature stay showed that the high school students spent no or very little time in nature during a week, neither during school time nor free time. The study was also able to report that a low level of well-being was more prevalent among the participants than a high level of well-being. Finally, the present study has not been able to account for whether there is a correlation between nature impact and well-being.

Bakgrund: Förlossningen kan upplevas som en positiv livshändelse och har betydelse för framtida hälsa, välbefinnande och relation till partner. Förlossningsupplevelsen påverkas av de blivande föräldrarnas förberedelser inför förlossningen och föräldraskapet. Parrelationen är central under förlossningen där stöd från partnern är viktigt. I nuläget finns dock begränsad forskning kring hur förlossningsupplevelsen påverkas av kvinnors och partners kvalitet i parrelation samt deras tankar och känslor inför förlossningen och föräldraskapet i ett longitudinellt perspektiv, varför det finns behov av att studera detta. Syfte: Syftet med studien är att undersöka faktorer relaterade till förstföderskor och partners förlossningsupplevelse sex månader efter förlossning. Metod: Studien är en kvantitativ longitudinell kohortstudie. Datainsamlingen genomfördes via webbaserade enkäter vid tre tillfällen under graviditet och de första sex månaderna efter förlossning. Enkäterna innehöll frågor kring studiedeltagarnas bakgrund, förlossningsupplevelse (QPP), kvalitet i parrelation (QDR36) och känslor inför förlossning och föräldraskap. Analys av data har skett i SPSS där deskriptiv statistik och multipel logistisk regressionsanalys har genomförts. Resultat: Följande faktorer hade ett samband med en mer positivt skattad förlossningsupplevelse sex månader efter förlossning; Upplevelse av normal förlossning (QPP 5), förstföderska (p=0.001), partner (p=0.003); Upplevelse av kontroll vid förlossning (QPP9), förstföderska (p=0.024); Högre uppfattad kvalitet i parrelation (QDR36-index), partner (p=&lt;0.001). Konklusion: Förlossningsupplevelsen påverkas av upplevelsen av förlossningen som normal, upplevelsen av kontroll under förlossningen samt högre uppfattad kvalitet i parrelation. / Background: Childbirth can be perceived as a positive life event and has a significance for future health, well-being, and relationship with partner. The childbirth experience is influenced by the prospective parent´s preparations for childbirth and parenthood. The couple relationship is central during childbirth where support from the partner is important. At present, however, there is limited research on how the childbirth experience is affected by the quality of couple relationship, as well as thoughts and feelings about childbirth and parenthood, in a longitudinal perspective, why there is a need to study this further. Purpose: The aim of the study is to examine factors related to first-time mothers and partners' childbirth experience six months after childbirth. Method: The study is a quantitative longitudinal cohort study. Data collection was conducted via web-based surveys on three occasions during pregnancy and the first six months after childbirth. The questionnaires contained questions about the study participants' background, childbirth experience (QPP), quality of couple relationship (QDR36) and feelings about childbirth and parenting. Data has been analyzed in SPSS where descriptive statistics and multiple logistic regression analysis have been performed. Results: Following factors were associated with a more positive childbirth experience six months after childbirth; Experience of normal childbirth (QPP 5), first-time mother (p=0.001), partner (p=0.003); Experience of control during childbirth (QPP 9), first-time mother (p=0.024); Higher perceived quality of couple relationship (QDR36 index), partner (p=&lt;0.001). Conclusion: The childbirth experience is affected by the experience of a normal childbirth, feeling of control during childbirth and higher perceived quality of couple relationship.

Denna rapport presenterar en studie som gjorts i samarbete med Södra Skogsägarna. Syftet med studien var att skapa en förståelse för vilka pragmatiska och hedoniska aspekter som påverkar hur skogsägare känner närhet till sin skog och hur dessa aspekter skulle kunna implementeras/realiseras vid utvecklandet av en digital karta över skogen. Genom en kvalitativ studie utifrån en fenomenologisk metodansats kunde en holistisk bild skapas över skogsägare och hur de upplevde känsla av närhet till sin skog. Datainsamlingen bestod av både enkät, intervjuer och fältobservationer som sedan analyserades genom bottom-up och top-down tekniken med hjälp av affinitetsdiagram. Resultatet visar exempelvis att en känsla av närhet är starkt förknippad med att känna ansvar och att kunna påverka kartan utifrån varje enskild skogsägares behov. Studien visar även att en känsla av närhet är nära sammankopplat med egennamn och generation då egennamnen ofta härstammar från tidigare generationer. Skogen används också till rekreation eftersom skogsägare och andra människor mår bra av att vistas i skog och natur. Välmående bidrar då till en ökad känsla av närhet till skogen. Resultatet av studien kommer ligga till grund för kommande utvecklingsprojekt hos Södra Skogsägarna där den digitala kartan i Södras app kommer att ses över. Studien presenterar även UX-mål som bör beaktas vid skapandet av en digital karta för att frambringa känsla av närhet till skogen hos skogsägare. Slutsatsen av studien visar att det är både de pragmatiska och hedoniska aspekterna som tillsammans skapar en helhetsupplevelse av skogen för skogsägare. Denna studie bidrar även med en djupare förståelse och utveckling av begreppet känsla av närhet, för vad och hur skogsägare upplever känsla av närhet till sin skog. Med tanke på dagens snabba teknikutveckling borde framtida forskning fokusera på i vilken utsträckning visualiseringar av skogen kan bidra till ökad känsla av närhet till skogen för skogsägare och om det hos skogsägare finns skillnader mellan genus i hur känsla av närhet till skogen skapas. / This report presents a study done in collaboration with Södra Skogsägarna. The aim of the study was to create an understanding of the pragmatic and hedonic aspects that affect how forest owners feel proximity to their forest and how these aspects could be implemented / realized when developing a digital map of the forest. Through a qualitative study based on a phenomenological method approach, a holistic picture could be created of forest owners and how they experienced sense of place to their forest. The data collection consisted of survey, interviews and field observations, which then were analyzed by bottom-up and top-down technology using affinity diagrams. The result shows, for example, that a sense of place is strongly associated with feeling responsibility and being able to influence the map based on the needs of each individual forest owner. The study also shows that a sense of place is closely associated with proper names and generation, since the proper names often originate from previous generations. The forest is also used for recreation because forest owners and other people feel good about staying in the forest and nature. Well-being then contributes to an increased sense of place to the forest. The results of the study will form the basis for future development projects at Södra Skogsägarna, where the digital map in Södra's app will be reviewed. The study also presents UX goals that should be taken into account when creating a digital map to create a sense of place to the forest among forest owners. The conclusion of the study shows that it is both the pragmatic and hedonic aspects that together create a holistic experience of the forest for forest owners. This study also contributes to a deeper understanding and development of the concept of sense of place, for what and how forest owners experience a sense of place to their forest. Given today's rapid technological development, future research should focus on the extent to which visualizations of the forest can contribute to increased sense of place to the forest for forest owners and whether there are differences between genders in how forest owners create a sense of place to the forest.

I Sverige idag föds cirka 1000 barn årligen med medfödda hjärtfel. Dessa hjärtfel kan variera i allvarlighetsgrad och ge olika symtom beroende på typ av hjärtfel. Många kan leva ett ganska vanligt liv medan andra har symtom och upplever hjärtfelet begränsande i deras vardag. Då ungdomstiden och de tidiga vuxenåren är känsliga faser i en människas liv, med bland annat identitetssökning och en tid för strävan mot självständighet, är det viktigt att veta hur dessa hjärtfel påverkar ungdomarna och de unga vuxna för att kunna hjälpa dem mot en positiv upplevelse av sin livsvärld. Syftet var att beskriva ungdomars samt unga vuxnas upplevelse av att leva med medfött hjärtfel. För att svara på syftet genomfördes en litteraturöversikt där 16 studier inhämtades från 2007 och framåt, utifrån databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet visade att ungdomarna och de unga vuxna hade olika upplevelser av sitt medfödda hjärtfel. En del hade accepterat sin sjukdom och upplevde ingen påverkan på vardag eller livskvalitet. Andra upplevde svårigheter att acceptera sin sjukdom, att integrera den i sin vardag och kände sig begränsade av sitt hjärtfel. Livskvaliteten påverkades också negativt på olika sätt hos några ungdomar. Många upplevde också en oro och osäkerhet gällande framtiden. Omgivningen och sjukvården påverkade ungdomarnas och de unga vuxnas upplevelse av sin livsvärld. Föräldrar upplevdes antingen stöttande eller överbeskyddande och kamrater upplevdes kunna påverka livsvärlden negativt eller positivt beroende på hur de bemötte ungdomarna och de unga vuxna och deras begränsningar. En stark känsla av sammanhang, socialt stöd, färre symtom av hjärtfelet och en högre självskattad fysisk status gav en mer positiv upplevelse av livsvärlden. Utifrån resultatet dras slutsatsen att ett medfött hjärtfel påverkar vardagen på olika sätt för ungdomar och unga vuxna. Vårdpersonal som möter denna patientgrupp behöver kunskap om vad som bidrar till en god livskvalitet för personer med medfött hjärtfel, liksom kunskap om de faktorer som predisponerar för upplevelsen av en god livsvärld. Därtill behöver de kunna förmedla nödvändiga verktyg för att uppnå densamma. / In Sweden about 1000 children are born every year with congenital heart defects. These congenital heart defects vary in complexity and cause different symptoms depending on the type of heart defect. Many of the children are able to live normal lives, while others have symptoms and feel that the heart defect is limiting in their daily life. Since adolescence and early adulthood are vulnerable phases in life during which young people seek to establish identity and to achieve independence it is important to know how these heart defects affect adolescents and the young adults to be able to help them experience a positive life world. The aim was to describe the experience of adolescents and young adults living with a congenital heart defect. A literature review was performed and 16 articles were obtained from 2007 and forward, from the databases PubMed and CINAHL. The results showed that adolescents and young adults had different experiences of their congenital heart defects. Some of them had accepted their disease and experienced no impact on daily life or quality of life. Others experienced difficulties in accepting their disease and in integrating it into their daily life and felt that the heart defect limited them. Quality of life was negatively affected in various ways for some of the adolescents. Many of them experienced anxiety and uncertainty for the future. The adolescents and young adults were also affected by the people in their environment and the health care. They felt that their parents either supported or overprotected them and described the effect of their friends on them as either positive or negative, depending on how those friends responded to the adolescents and young adults and their limits. A strong sense of coherence, social support, less symptoms from the heart defect and a higher self rated physical status gave a more positive experience of the life-world. From the result the conclusion is made; that living with a congenital heart defect affects daily life in different ways. Health professionals who meet these patients need knowledge about which factors predispose patients to experiencing a good life world and knowledge about factors that contributes to a good quality of life for persons with congenital heart defects and they need to be able to give them necessary tools to achieve the same.

Studien har till syfte att undersöka medarbetares upplevelser av meningsfullhet i arbetet på arbetsplatsen. Studien har en kvalitativ ansats med ett induktivt förhållningssätt och har hämtat empirin genom åtta kvalitativa intervjuer. Vidare har studien antagit en tematisk analys för att analysera den insamlade datan. För att svara på studiens frågeställningar förankrar vi resultaten med fyra teorier. Alienation från Marx, subjektiv-objektiv alienation från Alfonsson, objektiva-subjektiva dimensioner på meningsfullt arbete från Laaser &amp; Karlsson, och känslan av sammanhang, KASAM, från Antonovsky. Resultaten som redovisas i studien visar att olika medarbetare upplever meningsfullt arbete i olika grad och att det främst var genom arbetsuppgifterna och den sociala gemenskapen som de upplever meningsfullhet i arbetet. Vidare presenteras låg lön, hög frånvaro bland personalen och brist på kompetensutveckling som faktorer vilka bidrar till att förutsättningarna för att utföra ett gott arbete ses som försvårande.

At present, there is no sliding window latch designed and developed for the marine market. Onmar is a company that develops and produces quality products for premium boats. They were asked to supply a latch that is exclusive and is of quality. This request became the basis for the thesis. The aim of the project was to gain an understanding of the concepts of exclusivity and quality to implement them in the design of a latch for premium boats. To ensure that the aim is achieved during the work, two research questions were formulated to be answered through the implementation of the project, which are as follows: Research question 1: How are exclusivity and quality defined and how can these definitions influence the design of an exclusive and quality product for the marine market? Research question 2: What value will a specially designed and developed latch for premium boats add compared to existing latch? The project combined two product development processes. These included concept generation, concept development and prototype creation and further development. Data collection was carried out using both literature and empirical data. The triangulation method was used to increase the reliability of the project. The results show that the investigated concepts are difficult todefine and no previous research regarding the concepts in productdevelopment has been done. The findings show that what indicates product quality and exclusivity within the marine market, is subjective and therefore difficult to define. No previous research on the meanings of these terms within product development were found. Nevertheless, definitions of exclusivity and quality have been defined and were applied as guidelines during the development of the latch for the marine market. A survey carried out to evaluate the final product concept of a latch for the marine market, suggests that the final concept gives a visual impression of exclusivity and quality. Whether a product is perceived as exclusive and whether it gives the impression of quality may depend on more factors than just design. The choice of materials and physical feedback during use are two other factors that can influence a user's impression of exclusivity and quality. The latch developed in this project can be used as a basis for further product development within the exclusive marine market. / I dagsläget finns det inget snäpplås till skjutbara fönster som är utformad och utvecklad för den marina marknaden. Onmar är ett företag som utvecklar och producerar kvalitativa produkter för premiumbåtar. Onmar fick förfrågan om att producera ett exklusivt snäpplås av hög kvalitet. Denna förfrågan blev grunden för detta examensarbete. Syftet med projektet var att presentera ett produktkoncept av ett exklusivt snäpplås för premiumbåtar av hög kvalitet. För att säkerställa att projektets syfte kunde uppnås, skapades två forskningsfrågor som stöd: Forskningsfråga 1: Hur kan exklusivitet och kvalitet definieras inom området utformning av snäpplås för den marina marknaden? Forskningsfråga 2: Hur kan ett exklusivt snäpplås för premiumbåtar tillföra värde till den marina marknaden, jämförtmed befintliga snäpplås? Produktutvecklingsprocessen som tillämpats baserades på enkombination av processerna från Ulrich &amp; Eppinger (2014), samtUllman (2012). Processen inleddes med konceptgenerering och resulterade i ett slutgiltigt konceptval. Datainsamling har genomförts både efter litteratur och empirisk data. För att främja studiens reliabilitet användes metoden triangulering. Resultatet visar att de undersökta begreppen, kvalitet och exklusivitet inom den marina marknaden, är subjektiva och därmed svårdefinierade. Ingen tidigare forskningsresultat om begreppens betydelser inom produktutveckling påträffades. Begreppen har hursomhelst definierats och använts under utvecklingen av snäpplåset för den marina marknaden. En genomförd enkätundersökning om det slutgiltiga konceptet av ett snäpplås för den marina marknaden tyder på att slutkonceptet inger ett visuellt intryck av exklusivitet och kvalitet. Huruvida en produkt upplevs som exklusiv och om den ger intryck av kvalitet kan bero på flera faktorer än bara utformning. Materialval och fysisk feedback vid användning är ytterligare två faktorer som kan påverka en användares intryck av exklusivitet och kvalitet. Snäpplåset som utvecklades i projektet kan användas som underlag för vidare produktutvecklingsarbete inom den exklusivamarina marknaden.