Syfte: Pröva en integrerad metod av den transteoretiska modellen och begreppet känsla av sammanhang hos ungdomar gällande munhygienbeteende och upplevelse av intervention och reflektioner kring oral hälsa. Metod: Studien utfördes med en mixad metod. Urvalet bestod av 20 ungdomar där 11 valde att delta. Deltagarna randomiserades till två grupper där experimentgrupp vid base-line fick ta del av den beteendevetenskapliga interventionen och kontrollgrupp av en mer traditionell tandvårdsbehandling. Plack och gingivit mättes vid base-line och efter en månad. Experimentgrupp intervjuades vid uppföljning om upplevelse av att ha fått ta del av intervention och inställningar till oral hälsa. Statistiska analyser av kvantitativa data gjordes för att räkna ut skillnader inom respektive grupper samt mellan dem gällande plack och gingivit. Dataanalysen utfördes med deskriptiv statistik och icke-parametriska test. En kvalitativ innehållsanalys gjordes av intervjuerna och sedan jämfördes kvantitativa och kvalitativa resultat och presenterades i en metaslutsats. Resultat: Mellan base-line och en-månads uppföljning minskade plack och gingivit signifikant hos experimentgruppen. I jämförelse mellan grupperna minskade plack och gingivit mer hos experimentgrupp än kontrollgrupp. Frågeställningen kring deltagarnas upplevelse av interventionen resulterade i huvudkategorierna ”positivt bemötande” och ”begriplig och motiverande kunskap”, med fyra underkategorier. Frågeställningen om reflektioner kring oral hälsa resulterade i ”oral hälsa ur en social kontext” och ”munnens betydelse för att fungera och se bra ut” också med fyra underkategorier. Slutsats: Den integrerade beteendevetenskapliga interventionen gav ett bättre resultat på munhygienbeteende hos deltagarna än den mer traditionella tandvårdsbehandlingen. Upplevelsen av att ha tagit del av interventionen var positiv vilket stärker interventionens användbarhet. Mer forskning behövs för att utreda nyttan och användbarheten av interventionen inom tandvården.

Hur ungdomar som kommit till Sverige hanterar sin nya tillvaro är ettaktuellt studieområde. Tidigare forskning har visat att känsla avsammanhang (KASAM), subjektivt välbefinnande (SVB) och generellhälsa (GH) spelar in i ungdomars psykiska välmående. Syftet medstudien var att undersöka skillnader mellan svensktalande ocharabisktalande gymnasieelever, och deras upplevelser av KASAM, SVBoch GH. Även könsskillnader undersöktes. En tredeladenkätundersökning genomfördes på två gymnasieskolor i två småsvenska kommuner. Totalt deltog 145 elever, varav 71 vararabisktalande. Sjuttio av studiens deltagare var kvinnor. Resultatetvisade inte signifikanta skillnader mellan grupperna i KASAM somövergripande variabel eller GH. Signifikanta skillnader återfanns docki en delkomponent av KASAM, samt inom SVB. Könsskillnader kundeendast observeras i SVB, vilket gör att resultaten delvis strider mottidigare forskning. Sammanfattningsvis visade studien att eleversmående skiljer sig relativt lite åt oberoende av etnicitet eller kön. / The way in which adolescents’ migrating to Sweden handle their newenvironment is a relevant area of study. Prior research has suggested that Sense of Coherence (SOC), Subjective Well-being (SWB) and General Health (GH) play an important role in adolescents’psychological well-being. The aim of the present study was to exploredifferences in reported SOC, SWB and GH between Swedish speakingand Arabic speaking upper secondary school students. Genderdifferences were also evaluated. A three-part survey was conducted inorder to examine the area of study. A total of 145 students took part, ofwhich 71 was Arabic-speaking. Seventy participants were women. Theresults did not show any significant differences in SOC as a whole, norin GH. However, significant differences were observed in a subcomponentof SOC, as well as in SWB. Gender differences wereobserved only in SWB. Overall, the results challenged prior researchfindings. In conclusion, adolescents’ well-being does not differsubstantially, regardless of ethnicity or gender.

Affektmedvetenhet avser förmågan att vara medveten om, tolerera och uttrycka affekter. Affektskola är en gruppintervention och avser att öka individers affektmedvetenhet samt förmågan att uppleva och uttrycka affekter. Forskning avseende affektskola har gjorts på kliniska grupper men få studier har utförts på en icke-klinisk population. Psykologstudenter kan argumenteras gynnas av en hög affektmedvetenhet och känsla av sammanhang (KASAM) i sin kommande profession. Även hög KASAM kan ses som fördelaktigt då det korrelerar med psykisk hälsa. Studien syftade att undersöka effekterna av genomförd modifierad version av affektskola med frågeställningen om affektskola leder till ökad affektmedvetenhet och KASAM. 33 psykologstudenter vid Linnéuniversitetet fick förfrågan om deltagande. Deltagarna fyllde i självskattningsformulär (KASAM-29, TAS-20, Affektfobitestet) före affektskolans start, efter affektskolan avslutats samt en månad efter affektskolan avslutats. Resultatet visade på nästintill oförändrade medelvärden mellan mättillfällena och att interventionen affektskola inte ledde till någon mätbar förändring. Resultatet talar för att affektmedvetenhet och KASAM är stabila egenskaper. Korrelationsanalyser visade däremot på medelstarka korrelationer mellan affektmedvetenhet och KASAM. Framtida studier bör vidare undersöka detta samband för att ge en djupare förståelse för dess förhållande till psykisk ohälsa. / Affect consciousness is the ability to be aware of, tolerate and express affects. Affect-school is a group intervention that aims to increase individuals' affect consciousness and ability to experience and express affects. Studies on affect-school have been made on clinical groups but only a few on nonclinical populations. Psychology students are arguable favoured by high levels of affect consciousness in their future profession. High levels of sense of coherence (SOC) is also favorable as SOC correlates with mental health. The purpose of the study was to explore the effects of a modified version of affect-school with the research question if affect-school leads to increased levels of affect consciousness and SOC. 33 psychology students at Linnéaus University were asked to participate. The contestants completed questionnaires (KASAM-29, TAS-20, Affektfobitestet) before the affect-school begun, after the affect-school was terminated and one month after the affect-school was terminated. The results showed almost no changes of the mean values between the different times of measurement which indicates that the intervention did not lead to any changes. The results suggest that affect consciousness and SOC are stable traits. However, correlation analysis indicated moderate correlations between affect consciousness and SOC. This correlation should be further investigated in future studies to provide a deeper understanding of the constructs and their relationship to mental health.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidshemmet och skolans elevhälsoteam arbetar utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Det för att synliggöra om ett behov av samverkan mellan fritidshemspersonal och elevhälsoteamet fanns och hur det gemensamma uppdraget kan verka stärkande för det hälsofrämjande uppdraget. Studiens frågeställningar löd:  Hur beskrivs samverkan mellan fritidshemmets personal och skolans elevhälsoteam? På vilket sätt kan samverkan mellan fritidshem och elevhälsoteamet bidra till ett gemensamt hälsofrämjande arbete och verksamhet? Studien baserades på en online-enkätundersökning bestående av kvalitativ forskningsmetod med endast öppna frågor av kvalitativ art. Online-enkäten publicerades och distribuerades till 18 personer som var verksamma inom fritidshem samt elevhälsoteam. Av de 13 respondenter som deltog i studien var fem fritidslärare, tre skolkuratorer och fem skolsköterskor. De som deltog i studien arbetar på olika grundskolor i tre medelstora kommuner.  Studiens empiri analyserades genom Aaron Antonovskys salutogena perspektiv och känsla av sammanhang (KASAM). Genom tematiserade kategoriseringar utifrån ett nulägesperspektiv och ett framåtsyftande perspektiv, presenterades resultatet. Resultatet synliggjorde brister inom samverkansuppdraget mellan fritidshemmet och elevhälsan samt att det hälsofrämjande arbetet fortfarande är åsidosatt gentemot det tidigare åtgärdsbaserade arbetet. Resultatet visade också en önskan och tes från professionerna om att samverkan mellan dessa parter kan stärka det gemensamma hälsofrämjande arbetet. Slutsatsen visar på att studiens resultat överensstämmer med vad litteratur och forskning framhåller angående om att en samsyn ska finnas för att ett samverkansarbete ska kunna etableras.

Abstract The purpose with this study is to illustrate how six teachers precieves learning environment for pupils with intellectual disabilities who are placed in elementary school. The study take stand from four questions; What are these six teachers opinions about learning environment for pupils with intellectual disabilities? What methods are used to respond to the needs of the pupils with intellectual disabilities? What are the teachers opinions about inclusion? On what basis are inclusion possible for pupils with intellectual disabilities? The study is a qualitative study, based on six interviews with semi structure; Five interviews with teachers, who have experiences of pupils with intellectual disabilities, who are placed in elementary school. One interview with a special need teacher, working with one pupil who are placed in elementary school. The analysis of this study is made with the perspective from the salutogenic theory of Aaron Antonovsky (SOC- Sence of Coherence). The main concepts in this perspective are manageability, comprehensibility and meaningfulness. All the data has been transcribed, and analysis is made from the salutogenic perspective. The result of this study shows that teachers are trying to respond to the needs from pupils with intellectual disabilities. They try to structure the learning environment in their classrooms. Each interview tells that learning environment is a complex concept. The learning environment doesn’t end in the classroom. Corridors, the school restaurant and the schoolyard is also important areas to adjust for all pupils in school, and especially for pupils with intellectual disabilities. Participation is made from adjusted learning environment, but also from social contact, which is an important part of learning. The teachers underlines the fact that the school is supposed to be adjusted for all the pupils who are in it. The school should be experienced with comprehensibility and meaningfulness. This study shows that teachers has got high ambitions when it comes to adjust the learning environment for pupils with learning disabilities. The study also shows that the teachers, quite often, doesn’t get the basis to implement an adjusted learning environment. This study can make a clearer picture of how we can adjust our learning environment for all the pupils who are in it. The learning environment should take stand from manageability, comprehensibility and meaningfulness. That increases the feeling of participation for every pupil, even pupils with intellectual disabilities. / Sammanfattning Syftet med studien är att synliggöra sex pedagogers uppfattningar kring om, och i så fall hur, lärmiljön anpassas och tillgängliggörs för grundsärskoleelever som är placerade i grundskolan. Utifrån syftet har fyra frågeställningar formulerats: Vad framkommer i de sex pedagogernas utsagor om vad de anser är en tillgänglig lärmiljö? Genom vilka olika arbetssätt anpassar pedagogerna sin undervisning för att möjliggöra tillgänglighet för grundsärskolans elever? Vad framkommer hos pedagogerna i deras uppfattningar om inkludering? Vilka förutsättningar för att möjliggöra tillgängliga lärmiljöer upplever pedagogerna att det finns? Studien har en kvalitativ ansats och bygger på sex semistrukturerade intervjuer, varav fem intervjuer med pedagoger som arbetar eller har arbetat med placerade elever i grundskoleklass samt en resurspedagog som arbetar med en placerad grundsärskoleelev. Analys- och tolkningsarbetet utgår från Aaron Antonovskys salutogena perspektiv, KASAM – Känsla Av SAMmanhang. De begrepp som valts ut från detta perspektiv är, hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Datamaterialet har transkriberats och sedan analyserats utifrån det salutogena perspektivet.   Studiens resultat visar att pedagoger försöker att anpassa undervisningen och skapa tillgänglig lärmiljö i klassrummet. De upplever att begreppet tillgänglig lärmiljö är ett stort begrepp som innehåller många olika delar. Förutom arbetet med tillgänglighet i klassrummet anses också att arbetet på hela skolan, inklusive skolgårdsmiljö och korridorer ingår i begreppet tillgänglig lärmiljö. Även den sociala samvaron anses vara en viktig del för att eleverna ska känna delaktighet. Pedagogerna trycker på att den tillgängliga lärmiljön innebär att skolan ska vara anpassad för alla elever, så att alla elever ska få möjlighet att kunna nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Pedagogerna i studien anser att tillgänglighet är att känna delaktighet, och att vara en del av ett socialt sammanhang. Lärmiljön ska utgöra en begriplig och meningsfull kontext. Denna studie kan medverka till att skapa en tydligare bild av möjligheter men också hinder för att nå till målet om en skola för alla. Genom att skapa begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för elever i grundsärskolan skapas en tillgänglighet som innebär ökad delaktighet.

SAMHÄLLETS UTVALDA FÖRÄLDRAREN KVALITATIV STUDIE GÄLLANDE DET LÄMPLIGA FAMILJEHEMMET ANNA WELINWelin, A. Samhällets utvalda föräldrar. En kvalitativ studie gällande det lämpliga familjehemmet. Examensarbete i Socialt arbete, 30 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för Socialt arbete, 2018.Abstrakt: Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som uppfattas vara ett lämpligt familjehem utifrån de känslomässiga behov familjehemsvården ska fylla för de placerade barnen. Kvalitativa intervjuer har gjorts med tio personer som har lång arbetslivserfarenhet inom svensk familjehemsvård. Resultatet visar att det lämpliga familjehemmet har en egen trygg anknytning och ett känslomässigt överskott som gör att barnen kan tryggas. Det lämpliga familjehemmet upplever tillvaron begriplig, hanterbar och meningsfull och kan förmedla känslan till de placerade barnen. När samhället väljer familjehem till barn, väljs också förebilder. Familjehemsvård är inte automatiskt god vård för barn – den förutsätter lämpliga familjehem. Annars riskeras barnens hälsa och förmåga att hantera tillvaron, såväl under barndomen som i vuxenlivet.Resultatet visar också att barnen som familjehemsplaceras ofta har omfattande känslomässiga behov. Det är vanligt att barnen har psykiatriska diagnoser och beteendestörningar. De placerade barnens mående har försämrats över tid. Samtidigt råder stor brist på lämpliga familjehem. På kort tid har antalet barn i familjehemsvård fördubblats, bl a till följd av de ensamkommande barnen som kommit till Sverige. När kommunerna inte själva klarat av att hitta lämpliga familjehem har privata företag anlitats. Familjehemsutredningarna ser väldigt olika ut. Ett familjehem som bedömts olämpligt av en kommun - kan bedömas lämpligt av en annan. De ”godkända” familjehemmen kan därmed ha mycket olika kvalitet, vilket påverkar vården av barnen som placeras.Det råder stort missnöje gällande hur familjehemsvården är organiserad. Större samordning gällande rekryteringsinsatser efterlyses, liksom bättre villkor för familjehemmen och socialsekreterarna. Andra förbättringar som önskas är ökad kontroll av de privata företagens verksamhet samt ökad forskning inom familjehemsvården, inte minst gällande hur familjehemmens lämplighet bör utredas. Nyckelord: Anknytningsteorin, barn i dygnsvård, existentialismen, familjehem, familjehemsvård, föräldraförmåga, känsla av sammanhang / SOCIETY´S SELECTED PARENTS A QUALITATIVE STUDY RELATING TO THE SUITABLE FOSTER HOME ANNA WELINWelin, A. Society´s selected parents. A qualitative study relating to the suitable foster home. Degree project in social work, 30 p. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Social work, 2018.Abstract: The purpose of the paper is to investigate what is considered to be a suitable foster home based on the emotional needs that the foster care needs to fill for the placed children. Qualitative interviews have been conducted with ten people who have long working experience in Swedish foster care. The result shows that the suitable foster home have their own safe connection and an emotional surplus that allows children to be safeguarded. They experience existence comprehensible, manageable and meaningful and can convey the feelings to the placed children. When society chooses foster homes for children, role models are also chosen. Foster care is not automatically good care for children - it requires suitable foster homes. Otherwise, the children's health and ability to handle life, both during childhood and in adulthood, are at risk.The result also shows that children in foster homes often have extensive emotional needs. It is common for the children to have psychiatric diagnoses and behavioral disorders. The psychological mood of the children has deteriorated over time. Simultaneously, there is a great lack of suitable foster homes. In a short period of time, the number of children in foster care has doubled, partly as a consequence of single-parent children who came to Sweden. When the municipalities have not managed to find suitable foster homes, private companies have been hired. The investigations regarding the suitability of the foster homes look very different. A foster home that is assessed directly inappropriate by a municipality can be appropriately assessed by another. The "approved" foster homes can therefore have a very different quality, which affects the care of the children placed in foster homes.There is great dissatisfaction regarding how foster care services are organized. Greater coordination regarding recruitment efforts is sought, as well as better conditions for foster homes and social security officers. Other improvements that are desired include increased control of the private companies' operations and increased research in foster care, not least regarding the way in which the foster home suitability is to be investigated.Keywords: attachment theory, children in day care, existentialism, foster care, foster home, parenting, sense of context

Att arbeta utefter hälsofrämjande aspekter är ett grundläggande tillvägagångsätt inom folkhälsorelaterat arbete. Inom hemtjänsten kan ett hälsofrämjande arbete tillämpas genom att inkludera Antonovskys teori om KASAM. Teorin visar på att individer som upplever hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet kan uppnå känslan av sammanhang. Att uppleva en känsla av sammanhang kan vidare bidra till hälsa, välbefinnande och en tillfredsställande vardag. Syftet med studien var att undersöka äldre människors upplevelser kring hur hemtjänsten kan bidra till välbefinnande och en meningsfull vardag. Studien är kvalitativ och innefattas av ett målstyrt urval med sex semistrukturerade intervjuer från äldre som bor i Eskilstuna och som har daglig hjälp av hemtjänsten. Intervjufrågorna var utformade utefter begreppen hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Resultatet belyser att hemtjänstpersonalen, tid, kontinuitet, struktur och inflytande har en avgörande roll för att äldre ska uppleva ett välbefinnande och en meningsfull vardag. Resultatet kan nyttjas för att öka kunskapen kring hur kommuner som bedriver hemtjänstinsatser kan förstärka och upprätta ett arbete mot Socialstyrelsens nationella värdegrund.

This study is about the upcoming challenge Sweden face with a population that grows older and in need of elderly care. The challenge lies in that municipality, as it is today, won’t have the personnel to care for the elders. The study presents two problematic factors that need change for the municipality to be able to guarantee reasonable living standards according to social laws. The first factor is the decreasing profession attractiveness that makes it hard to employ personnel. The second factor, which the study focuses on, is the fact the caregivers are overrepresented in the social insurance office statistics of personnel on sick leave. We choose to focus on the caregiver’s work environment to get a perspective on the problem. To be more exact the study focuses on finding a covariance between experienced New Public Management and Sense of coherence. Our second focus is to see if there is an underlying relation between the experienced New Public Management reforms and the three parts of Sense of coherence; meaningfulness, comprehensibility and manageability. A third focus is to see if the relationship is influenced by the caregivers’ age and work experience. Our main findings are that experienced New Public Management has both positive but mainly negative effect on caregivers’ sense of coherence and therefore on caregiver’s health. Our conclusion is therefore that New Public Management can be seen as a factor for care givers high ratings in the social security offices statistics over sick leave from work.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns ett sambandet mellan KASAM kopplat till psykisk välbefinnande, som enligt teorin skulle kunna vara en positiv motståndskraft för individer att klara påfrestningar i livet genom hanterbarhet, begriplighetoch meningsfullhet. Syftet var även att se om det förekom fler faktorer som kunde habetydelse för relationen mellan KASAM och psykisk hälsa. Genom en kvantitativ enkätundersökning mättes den subjektiva psykiska hälsan med självskattningsformuläret GHQ-12 samt graden av KASAM med KASAM 29. Den rådande Coronapandemin gjorde även att kvalitativa frågor togs med och blev en del av undersökningen. Andra variabler som mättes var ålder, kön, civilstånd, yrke, sociala kontakter samt tro på högre makt. Resultatet av studien visade att KASAM hade en stark signifikant korrelation med psykisk välbefinnande (r = 0.690, p < .001) även när justeringar för ålder gjordes. Slutsatsen blev att KASAMskulle kunna ses som en hälsoförebyggande prediktor för upplevd hälsa och att ålder inte hade någon betydelse för relationen. Studien indikerade även på att leva i tvåsamhet skulle kunna ha en betydande roll för Känsla av sammanhang och det subjektiva välbefinnande.

Bakgrund: Livskvaliteten under klimakteriet och hur kvinnor skattar sin tillvaro påverkas av flera olika komponenter. Förutom sociala och miljömässiga förändringar, drabbas många kvinnor av olika grad av fysiska och psykiska symptom, som påverkar livskvaliteten negativt. För att förbättra måendet används numera både hormonella och icke-hormonella metoder. Antonovskys känsla av sammanhang (KASAM), innefattar begreppen: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, som har visat sig kunna underlätta för människors anpassning till svåra livssituationer. Motiv: Effekten av KASAM under klimakteriet är däremot ett mycket outforskat område, både nationellt och internationellt. Det saknas också forskning om starkare KASAM kan bli en skyddsfaktor för bättre hälsa och mående i denna målgrupp.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva fysisk och psykisk hälsa samt livskvalitet bland kvinnor i klimakteriet, samt att undersöka om känsla av sammanhang var relaterad till graden av klimakteriesymptom och psykiskt välmående. Metod: Totalt 480 kvinnor i klimakteriet, rekryterades till en tvärsnittsstudie enligt kvantitativ ansats, via en webbenkät på Facebook. Förutom sociodemografiska faktorer inkluderades fyra validerade mätverktyg: Menopause Rating Scale (MRS), World Health Organization Quality of Life (WHOQOL)-BREF, Sense of Coherence (SOC)-13 och Hospital, Anxiety and Depression Scale (HADS). För att besvara syfte och frågeställningar utfördes två multivariata variansanalyser. Resultat: Huvudresultatet visade att det fanns en statistiskt signifikant skillnad i graden av fysiska och psykiska klimakteriesymptom relaterat till KASAM. Kvinnor med hög KASAM hade statistiskt signifikant lägre grad av vegetativa, psykologiska och urogenitala symptom, samt signifikant lägre grad av oro och nedstämdhet, jämfört med kvinnor med låg eller måttlig KASAM. Livskvaliteten relaterad till omgivningen var generellt god, medan fysiologiska, psykologiska och sociala domäner endast var måttliga. För övrigt var det drygt hälften (51 %) av kvinnorna, som använde någon form av hormonpreparat och 112 (23.3 %) idkade regelbunden fysisk aktivitet. Konklusion: Högre KASAM har samband med bättre mående hos kvinnor i klimakteriet, fastän det krävs ytterligare forskning i ämnet. / Background: The quality of life during the climacteric period and how women value their lives, is affected by several different components. In addition to social and environmental changes, many women suffer from varying degrees of physical and mental symptoms, which negatively affect the quality of life. Both hormonal and non-hormonal methods are nowadays used to improve well-being. Antonovsky's Sense of Coherence (SOC), consists of the concepts: comprehensibility, manageability and meaningfulness, which are proven to facilitate people´s adaption to harsh life situations.  Motive: The effect of SOC during menopausal transition is, however, a very unexplored field both nationally and internationally. There is also a lack of research whether stronger SOC can be a protective factor for better health or well-being in this target group.  Aim: The purpose of the study was to describe physical and mental health and quality of life among women during menopausal transition and to investigate whether Sense of Coherence is related to the degree of menopausal symptoms and mental wellbeing.  Methods: Totally 480 women in the climacteric period, were recruited to a cross-sectional study with a quantitative approach, through an internet survey on Facebook. In addition to socio-demographic factors, four validated assessment instruments were included: Menopause Rating Scale (MRS), The World Health Organization Quality of Life (WHOQOL)-BREF, Sense of Coherence (SOC)-13 and The Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS). To answer the aim and the research questions, two Multivariate analyses of variances were conducted.  Results: The main results showed that there was a statistically significant difference in the degree of physical and mental climacteric symptoms related to KASAM. Women with high SOC had statistically significantly lower degree of vegetative, psychological and urogenital symptoms, as well as significantly lower degree of anxiety and depression, compared to women with low or moderate SOC. The quality of life related to the environment was generally good, while Physical, Psychological and Social Relationships domains were only moderate. In addition, slightly more than half (51 %) of the women, used some form of hormone replacement therapy and 112 (23.3 %) practiced regular physical activity.  Conclusion: Higher SOC among women in the climacteric period, is associated with better well-being, although further research is needed in this topic.