<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasieungdomars attityd till och</p><p>användande av fult språk, det vill säga svordomar och skällsord (även könsord) med</p><p>fokus på deras kränkande funktion. Vi har undersökt om det finns skillnader beroende</p><p>på kön, etnicitet och vald studieinriktning (teoretiskt och praktiskt program på</p><p>gymnasiet).</p><p>För att undersöka attityderna har vi använt oss av en kvantitativ metod och utifrån</p><p>språksociologiska teorier om fult språk konstruerat en enkät som sedan besvarats av</p><p>157 elever på tre olika kommunala gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige.</p><p>Undersökningen visar att det finns statistiskt signifikanta skillnader framförallt mellan</p><p>könen. Vissa skillnader går att identifiera vad det gäller etnicitet, men dessa är inte lika</p><p>starka. När det gäller studieinriktning gav undersökningen mycket små skillnader.</p><p>De skillnader mellan könen som går att påvisa genom undersökningen kan</p><p>sammanfattas till följande: de kvinnliga respondenterna ligger närmare den språkliga</p><p>normen i samhället, det vill säga att de i mindre utsträckning använder svordomar och</p><p>skällsord (även könsord) samt att de reagerar starkare på dessa ord och uttryck. De</p><p>manliga respondenterna reagerar inte i samma utsträckning negativt på användandet av</p><p>fult språk och använder och blir i högre grad själva utsatta för svordomar och skällsord.</p><p>Det värsta skällsordet för de kvinnliga eleverna i undersökningen är hora, ett ord som</p><p>de också reagerar starkt på om de själva blir kallade för, men de ångrar sig inte i</p><p>samma utsträckning när de har kallat andra personer för hora. Det värsta ordet för de manliga eleverna visade sig vara bög. Vår undersökning visar att skällsord som rör homosexualitet är vanligare bland de manliga eleverna än bland de kvinnliga.</p><p>Nyckelord: svordomar, skällsord, hora, bög, kön, fult språk, etnicitet</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka skillnaderna mellan män och kvinnor samt mellan lag och individuella idrottare, i deras nivåer av anspänning och självförtroende. Studien undersökte också samband mellan anspänning och självförtroende. Totalt deltog 102 idrottare, 54 lagidrottare och 48 individuella idrottare. Hälften av idrottarna var kvinnor och hälften män. För att mäta anspänning och självförtroende användes CSAI-2. Det fanns ingen signifikant skillnad i kognitivanspänning, somatisk anspänning eller i självförtroende hos lagidrottare och individuella idrottare. Signifikanta könsskillnader erhölls, där kvinnorna hade högre kognitiv anspänning och somatisk anspänning än männen, medan männen generellt hade ett högre självförtroende än kvinnorna. Studien visade även på tre samband. Det kan konstateras att typ av idrott inte är relaterat till individens anxiety och självförtroende, utan skillnaderna finns mellan könen. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning och utifrån detta har förslag på framtida forskning behandlats.</p>

<p>I denna studie presenteras en jämförelse mellan jämställdhetsprojektet Bonnier och Kvinnorna och könskvotering. Studien undersöker om projektet lyckades uppfylla målet att öka andelen kvinnliga chefer inom koncernen. I undersökningen ingår två intervjuer med anställda på Bonnier AB, samt så presenteras teori från genus- och organisationslitteratur. Projektet Bonnier och Kvinnorna genomfördes mellan åren 2000 till 2003 på mediekoncernen Bonnier AB och syftade till att öka andelen kvinnliga chefer och andelen chefer i koncernens ledningsgrupper. Min studie visar att projektet uppfyllde målet med att fördubbla andelen kvinnor i ledningsgrupperna men misslyckades med att öka andelen kvinnliga chefer. Bonnier och Kvinnorna hade få likheter med könskvotering.</p>

<p>Ämnesområdet för denna uppsats är barns fritid. Syftet är att undersöka hur barn i tredje klass i Fagersta disponerar sin fritid och vilka önskemål de har om ytterligare mötesplatser med andra barn. De frågeställningar som ligger till grund för arbetet med uppsatsen är: Vad gör barn i årskurs tre i Fagersta på sin fritid? Finns det skillnader mellan flickors och pojkars aktiviteter? Finns det skillnader mellan olika skolområden vad gäller barnens aktiviteter? Finns det, enligt barnen själva, bra mötesplatser i Fagersta? Har barnen själva önskemål om ytterligare mötesplatser?</p><p>Undersökningen är en så kallad totalundersökning, där samtliga barn i tredje klass i Fagersta har ombetts att svara på frågor om sin fritid. Den metod som använts är kvantitativ med kvalitativa inslag; en enkät med både slutna och öppna frågor. Undersökningen genomfördes på Fagerstas låg- och mellanstadieskolor och av 106 barn var det 97 som besvarade enkäten. Efter avslutad undersökning på skolorna kategoriserades och kvantifierades materialet som sedan bearbetades i SPSS.</p><p>Resultatet, utifrån de frågeställningar som ligger till grund för undersökningen, stämmer till stor del överens med tidigare forskning på området. Resultatet visar bland annat att det finns skillnader såväl mellan flickor och pojkar som mellan de olika skolorna vad gäller barnens aktiviteter. Resultatet visar också att även om det finns mötesplatser för barn så finns önskemål om fler mötesplatser som inte är sportinriktade.</p><p>En slutsats som dragits utifrån resultatet är att utbudet av fritidsaktiviteter i Fagersta tycks rikta sig mer till pojkar än till flickor. En annan slutsats är att det tycks finnas ett behov av mer riktade insatser för att öka barns intresse för och möjligheter att delta i organiserade aktiviteter, kanske framför allt på de skolor där deltagandet i sådana aktiviteter är lågt.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man talar om sexualitet på ungdomsmottagningar samt hur den diskurs som formas där verkar i förhållande till kön och sexuell läggning. Undersökningens metod är kvalitativ och grundar sig på intervjuer med barnmorskor verksamma vid olika mottagningar.</p><p>Ungdomsmottagningarna har sina rötter i preventivmedelsrådgivning och i uppsatsen diskuteras hur de präglas av sin historia som ett forum för heterosexuella tjejer. Barnmorskorna gör ansträngningar för att bryta denna bild och de verkar för att ifrågasätta traditionella uppfattningar om kön och kritiserar heteronormativiteten. I deras utsagor ryms dock motsägelser och samtidigt som de uttrycker en ambition om att förändra sexualitetsnormer så riskerar de att reproducera dem.</p>

<p>Uppsatsen syftar till att visa hur normer kring kön och sexualitet upphävs och utmanas under lajv (levande rollspel). Materialet som används är fältanteckningar från en deltagande observation under ett lajv och fem intervjuer med lajvare. Resultatet visar att heteronormativiteten och den heterosexuella matrisen bryts under lajv, det vill säga det finns en queer dimension under lajv. Denna brytning är möjlig eftersom lajv blir ett liminalt tillstånd genom leken och därmed inverteras samhällets normer. Under lajv kan deltagarna spela med sin könsidentitet och sin sexuella identitet vilket tydligt visar att dessa identiteter inte är några fasta kategorier utan föränderliga och flytande. Jag diskuterar även kring huruvida de inverterade normerna har en transformerande kraft eller om de snarare upprätthåller samhällets normer. Diskussionen resulterar i att det finns utrymme för både och.</p>

<p>Varför köper vi idag skandaler? Och varför är det främst den kända kvinnan som attribueras med skandal? Konkurrensen medier emellan ökar konstant enligt medieforskare. Givetvis väcker skandaler uppmärksamhet, vilket handlar om våra tankar och känslor, som dessutom handlar om medias närmanden oss. Detta kan även ha att göra med synen på den exponerade kvinnokroppen. Ena sidan väcker detta mannens sexuella lust och andra sidan väcker det negativ uppmärksamhet. Det blir skandal. Media ger budskap om hur kvinnan ska vara respektabel, och inte bete sig vulgärt. Det är genom artisterna budskapet ges.</p><p>I de undersökta tidskrifterna Hänt bild 2007 och Bildjournalen 1956-57 granskas ur ett genusperspektiv hur kända kvinnor framställs i förhållande till kropp, beteende, kärleksförhållande och karriär. På 1950-talet beskrivs artister främst som respektabla, 2007 har egenskaperna ersatts till vulgaritet. Kvinnokroppen exponeras mer och används med ord som sex, bröst och underliv. Hur kommer det sig? Kan man hitta kopplingar till 1950-talets skildringar av kända kvinnor, då vulgära egenskaper betraktas mindre vulgärt i förhållande till 2007. Vad är likheten och skillnaden i hur kända kvinnor konstrueras i de utvalda tidskrifterna?..</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att ta reda på huruvida generaliseringar om kön påverkar uppfattningen om texter. 1979 gjordes en undersökning som visade att en och samma text blev mottagen på olika sätt beroende på vem som sades vara textens källa. Genom att upprepa 1979 års undersökning ämnar denna uppsats att ta reda på om det har skett någon förändring gällande generaliseringarna sedan dess, samt att vidare diskutera orsaker samt eventuella risker med detta. Undersökningen 2008 kan konstatera försämrade eller oförändrade resultat för den kvinnliga källan gällande samtliga egenskaper, medan den kan påvisa förbättringar för den manliga. Det går dock att diskutera det faktum att det i mitt material finns tendenser till att skillnaderna i resultaten mellan den kvinnliga källan och den manliga tycks ha minskat.</p>

No description available.

<p><strong><p>SAMMANFATTNING</p><p>Uppsatsen har behandlat asylrätten, och har fokuserat på förföljelse på grund av kön och sexuell läggning, såsom grund för beviljande av flyktingstatus. Uppsatsens syfte har varit att fastställa gällande svensk asylrätt och sedan analysera hur könsrelaterad förföljelse och flyktingskap bedöms av Migrationsöverdomstolen.</p><p>Flyktingstatus erhålls av denne som uppfyller vissa angivna rekvisit. Enligt Förenta Nationernas flyktingkonvention är en flykting en person som inte kan eller inte vill använda det skydd för liv och frihet som staten måste medge medborgare och övriga invånare. Asylgrunden förföljelse på grund av kön och sexuell läggning, återfinns i flyktingbestämmelsen, utlänningslagen (SFS 2005:716) 4:1 §. Könstillhörighet och sexuell läggning är en del av tillhörighet till en viss samhällsgrupp, vilket innebär att dessa typer av förföljelse utgör asylskäl. Bestämmelsen om förföljelse på grund av kön syftar till att skydda asylsökande som löper risk för liv, frihet eller diskriminering eftersom dessa vägrar anta traditionella könsroller. Exempel på detta är kvinnor som kan komma att utsättas för könsstympning eller kvinnor som blir utsatta för misshandel av sina manliga släktingar.</p><p>Författarna vill se hur diskussionen förs i rättstillämpningen angående denna asylgrund. Vad som framkommit är att förföljelse på grund av kön inte förekommit i någon större omfattning. Återkommande i rättsfallen är att utlänningen ansöker om uppehållstillstånd och anför till grund för ansökan flera olika skäl. Även om flyktingskap är ett av de åberopade asylskälen, kan detta skäl många gånger undanröjas direkt av Migrationsverket och i högre instanser diskuteras exempelvis mestadels anknytning. Sådana mål som inte behandlat begreppet asyl nämnvärt, har utelämnats.</p><p>Relativt få fall, rörande könsrelaterad förföljelse har förekommit. Sammanlagt hittades sju rättsfall från Migrationsöverdomstolen under åren 2008 och 2009 som diskuterade asylrätten i de avseenden som varit relevanta för uppsatsens syfte, nämligen grunder för asyl. Det var enbart i ett rättsfall, som den asylsökande åberopade vad som kallas för könsrelaterad förföljelse och det var enbart i detta fall som rätten ingående diskuterade denna asylgrund. Inget rättsfall behandlade förföljelse på grund av sexuell läggning.</p><p>Författarna presenterar två hypoteser som kunde förklara varför så få fall hittats. Den ena syftar till Migrationsverkets utredningsansvar. Kan det vara så att det finns brister i genuskompetensen hos Migrationsverket utredare eller är det de förföljda som är så förtryckta att de inte vågar berätta?</p><p>Den andra möjliga förklaringen bygger på Nolls och Popovics rättsvetenskapliga artikel, vilken innehåller slutsatser som påvisar att Sverige jämfört med andra länder, hellre beviljar uppehållstillstånd såsom skyddsbehövande i övrigt eller för humanitära skäl än på grund av asylskäl. Studien omfattar dock åren 1994 – 2003, men ger ändå en liten indikation på varför det ser ut som det gör. Om båda hypoteser närmare skulle utredas skulle uppsatsen hamna i området för empiriska studier, vilket inte ingår i denna uppsats som är baserad på den rättsdogmatiska metoden.</p></strong></p>