Ämnesområdet för denna uppsats är barns fritid. Syftet är att undersöka hur barn i tredje klass i Fagersta disponerar sin fritid och vilka önskemål de har om ytterligare mötesplatser med andra barn. De frågeställningar som ligger till grund för arbetet med uppsatsen är: Vad gör barn i årskurs tre i Fagersta på sin fritid? Finns det skillnader mellan flickors och pojkars aktiviteter? Finns det skillnader mellan olika skolområden vad gäller barnens aktiviteter? Finns det, enligt barnen själva, bra mötesplatser i Fagersta? Har barnen själva önskemål om ytterligare mötesplatser? Undersökningen är en så kallad totalundersökning, där samtliga barn i tredje klass i Fagersta har ombetts att svara på frågor om sin fritid. Den metod som använts är kvantitativ med kvalitativa inslag; en enkät med både slutna och öppna frågor. Undersökningen genomfördes på Fagerstas låg- och mellanstadieskolor och av 106 barn var det 97 som besvarade enkäten. Efter avslutad undersökning på skolorna kategoriserades och kvantifierades materialet som sedan bearbetades i SPSS. Resultatet, utifrån de frågeställningar som ligger till grund för undersökningen, stämmer till stor del överens med tidigare forskning på området. Resultatet visar bland annat att det finns skillnader såväl mellan flickor och pojkar som mellan de olika skolorna vad gäller barnens aktiviteter. Resultatet visar också att även om det finns mötesplatser för barn så finns önskemål om fler mötesplatser som inte är sportinriktade. En slutsats som dragits utifrån resultatet är att utbudet av fritidsaktiviteter i Fagersta tycks rikta sig mer till pojkar än till flickor. En annan slutsats är att det tycks finnas ett behov av mer riktade insatser för att öka barns intresse för och möjligheter att delta i organiserade aktiviteter, kanske framför allt på de skolor där deltagandet i sådana aktiviteter är lågt.

No description available.

Den här uppsatsen är en empirisk undersökning av normer för lesbiskt utseende på de två webbsajterna Corky och Sylvia, som utgör uppsatsen material. Syftet är att synliggöra och problematisera normer kring lesbiskt utseende utifrån ett specifikt perspektiv, nämligen femininitet. Uppsatsen är strukturerad utifrån två problemformuleringar. Den första lyder: vilka föreställningar finns om lesbiskt utseende på Internetsajterna Corky och Sylvia? Den andra: hur kan föreställningarna om lesbiskt utseende problematiseras och förstås utifrån en teoretisk ram som utgörs av queerteori samt ett bisexualitetsperspektiv? Analysen är uppdelad i två delar utifrån dessa problemformuleringar. Med en empirinära analys tar jag mig an den första problemformuleringen för att i den andra analysdelen abstrahera den empirinära analysen. Uppsatsens metodologiska ansats består bl.a. av tematisk analys och övergripande kritisk diskursanalys. I den första analysdelen finns följande teman: feminin och lesbisk; normer och stereotyper; identifiera(n)de; kategorisera(n)de; håret; kläder och andra attribut; mer tillåtande. I analysen blir det tydligt att det finns etablerade normer kring lesbiskt utseende och att femininitet uppfattas som ett ”icke-lesbiskt” utseende. Syftet med analysdel II är att förstå motsättningen mellan femininitet och lesbiskhet. Jag resonerar kring hur den binära logiken heterosexualitet – homosexualitet normerar lesbiskt utseende. Vidare lyfter jag fram heteronormativa föreställningar som påverkar tankar om lesbiskt utseende. Jag problematiserar frågan om femininitet kan vara ett lesbiskt utseende för att avslutningsvis diskutera konkreta aspekter av lesbiskt utseende.

Delat ledarskap är ett fenomen utan klara definitioner som idag utövas mer i praktiken än enligt ett formellt sanktionerat beslut. Uppfattningen idag är att denna arbetsform passar bättre för kvinnor då de i högre grad anses söka samarbete och stöd hos sina kollegor. Studien syftar till att fördjupa förståelsen kring varför en del kvinnor väljer delat ledarskap samt hur de ser på fenomenet i allmänhet. Datainsamlingen utfördes genom kvalitativa intervjuer med åtta kvinnor som alla delar sitt ledarskap i någon form. Analysmetoden var induktiv tematisk analys. I resultatet framträder centrala aspekter som förutsättningar och hinder, manligt och kvinnligt, familj och hälsa samt framtidsutsikter. Att valet till att dela bör göras av individen själv betonas starkt. Många väljer att dela för att de ser chefskapet som alltför tungt och ensamt. Genom att ha någon bredvid sig utvecklas både de själva som ledare och organisationen i stort.

This essay is about gender equality in a Swedish upper secondary school. The aim is twofold: to obtain knowledge about feminism, gender equality, boys´ and girls´ situations in schools and gender equality work there; and to find out if government management documents for schools work effectively when it comes to promoting gender equality in schools. There are four research questions: How do teachers interpret what´s said in management documents for schools? What strategies do teachers use to promote gender equality? What opportunities and obstacles do teachers see for promoting gender equality at the specific school? And, finally, do the management documents for the school work effectively when it comes to promoting gender equality? The study has a socialist feminist perspective, which sees gender differences as a result of a mix of biological, historical and social factors. Important theoretical standpoints include gender socialization as an explanation for how girls and boys become women and men. The results of the study points out that teachers interpret management documents differently, and that they find the documents hard to understand. They use a few different strategies when it comes to promoting gender equality, although they do not sufficiently realize the importance of their own conceptions of girls and boys in reproducing existing gender patterns. One of the obstacles for promoting gender equality in the school, although not mentioned by the teachers, seems to be the school management, who seem to do nothing to promote gender equality and fail to set up goals for gender equality in local school management documents. The main obstacle, however, is found to be the surrounding society and it´s definition of women and men. The main opportunity in the school is found to be the teachers, given that they are provided with knowledge, support from management and more specific formulations in management documents on how to work practically with gender equality. Suggestions for future research include comparative studies, studies on teachers views on gender equality as a goal already reached in Sweden, and studies on how to use the concept of intersectionality in the aim of reaching a higher level of equality in schools.

Syftet med studien var att utifrån ett könsperspektiv undersöka ungdomars erfarenhet och upplevelse av miljöterapeutisk behandling på institution. Fokus låg på ungdomarnas tankar kring syftet och nyttan med miljöterapin, aktiviteterna i den, relationerna med personalen och de andra ungdomarna på institutionen. Skillnader och likheter inom och mellan könen studerades sedan. Undersökningen byggde på semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar som är eller har varit placerade på institution. Resultaten analyserades i relation till tidigare forskning om ungdomar på institution och Judith Butlers teoretiska perspektiv om kön, performativitet och könslikheter. I studien gav ungdomarna mångfacetterade och målande beskrivningar av hur de upplever miljöterapin och det som ingår i denna. Ibland sågs konsensus inom könen men oftast kunde inga sådana mönster anas. Vanligare var att det fanns lika många likheter mellan könen. Deras berättelser föreföll vara individuella och kön verkade inte i högre grad än någon annan del utav deras personligheter påverka hur de upplever behandlingen.

Under de senaste decennierna har det skett stora förändringar när det gäller synen på individen och vad som kan uppfattas vara normalt eller avvikande. Denna antologi utgår ifrån hur individers livsvillkor och identitet skapas i dagens moderna samhälle. Samtliga bidrag utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv i vilket fokus ligger på mänskliga relationer, samt hur verklighetsuppfattningar konstrueras genom individens sociala samspel i samhället. De olika teman som studerats är skilsmässa, homosexualitet, flyktingar och könsroller. Karin Berglund har studerat hur individen kan påverkas av en skilsmässa. Jessica Lifström har studerat hur homosexuella upplever sina livsvillkor. Astrid Bolados Aguilera har studerat hur flyktingar kan påverkas i och med en inflyttning till ett främmande land. Maria – Theresia Rosén har studerat hur barn kan uppfatta den rådande synen på kön i dagens samhälle. För att studera dessa teman har vi utfört intervjuer som har kodats och analyserats utifrån grundad teori. Det som framkommit i samtliga bidrag är att omgivningen i form av uppväxtvillkor och olika institutioner har stor betydelse för den enskilde individens identitetsskapande, livsvillkor och socialisering. Samt att synen på vad som betraktas vad som uppfattas som normalt och avvikande i samhället är beroende av kontext, tid och rum.

Vårt syfte har varit att undersöka jämställdheten inom socialtjänsten, i en norrländsk glesbygdskommun och en mellanstor stadskommun. Uppsatsen består av två studier där del 1 är kvantitativ och behandlar individ- och familjeomsorgens beslut år 2004, och där del 2 är kvalitativ och består av uppföljande intervjuer. Resultaten i del 1 redovisades utifrån, av oss, sammanställd statistik som analyserades med hjälp av tidigare forskning och de valda teoretiska begreppen, det vill säga jämställdhet, genus och social konstruktivism. Resultatet visade att insatser för barn och unga skiljer sig åt för pojkar och flickor i frivillighet kontra tvång. I besluten gällande vuxna missbrukare konstaterade vi en markant skillnad mellan könen både i det totala antalet aktuella individer samt i den procentuella könsfördelningen i varje beslut om åtgärd. Resultaten inom ekonomiskt bistånd visar att kvinnor med barn och män utan barn utgör den övervägande delen av biståndstagarna. Del 2 behandlar intervjuer från tre socialsekreterare. Resultaten visar att socialtjänsten vidmakthåller traditionella uppfattningar om kön, och att jämställdhet ofta ställs mot SoL:s individuella bedömning, där könet ej ska påverka besluten. Uppsatsen är inte generaliserbar då den endast behandlar beslut från två utvalda kommuner på lokal nivå.

The aim of this paper is to answer three questions about Chuck Palahniuks novel Fight Club. The three questions were chosen because they were widely debated after the release of David Fincher screenplay based on the same book. The questions are: Is the critique on consumerculture offered in Fight Club valid? What does Fight Club say about the relation between man and woman? Can the work be considered fascist? The critique against consumer culture is found valid and not a disguised complaint about the feminization of society. The main female character Marla is vital for Jack as a blueprint for Tyler. Tyler and Marla are found much alike. The fascist tendencies are present in Tylers character but he can be seen as the protagonist Jacks created father. In the course of Jacks struggle for independence Tyler is doomed to be defeated, so the fascist attitudes can’t be said to be represented by Fight Club as a whole.

Professor Christian Diesen tycker sig se ett samband mellan dom i våldtäktsmål och kön på den verkställande domaren. Tidigare forskning i USA har visat statistiskt signifikanta resultat för att domarens personliga karakteristika påverkar utfallet i bland annat fall av dödsstraff. Syftet med denna studie är att testa med hjälp av en logistisk modell om könet på domaren påverkar domen i sexualbrottsmål från Uppsala, Stockholm och Södra Roslags tingsrätt. Inga signifikanta resultat erhålls alltså finner teorin om ett samband mellan domarens kön och utfall i sexualbrottsmål inget stöd inom ramen för denna studie.