Denna studie har som syfte att skildra och förklara hur reproduktionen av kön relaterar till skapandet av rockmusik hos ett band där tre av musikerna är kvinnor och en musiker är man. Detta för att få en ökad förståelse för hur föreställningen om kön påverkar musikskapandet inom rockgenren. Det empiriska källmaterialet samlades in genom en fältstudie där bandet följdes på repetitioner och konserter. Materialet analyseras genom West och Zimmermans teorier kring reproduktionen av genus. Studiens resultat jämförs också med tidigare forskning inom musikvetenskap och etnologi för att sätta in dem i en större kontext. Undersökningen jämförs också med forskning inom filosofi och genusvetenskap eftersom studien, tack vare sitt tvärvetenskapliga förhållningssätt, är relevant även utanför musikvetenskapen. Resultatet visar att musikskapandet till stor del pågår på ett interaktivt plan med olika nivåer. Musiken omformuleras och omskapas genom verbal interaktion, kroppsspråk, ansiktsuttryck och mer subtila detaljer såsom blickar och platstagande. Eftersom utgångspunkten i studien är att genus reproduceras genom situationsbunden interaktion, blir också genus i denna bemärkelse en viktig faktor i musikskapandet. Kvinnorna gör kön genom att medla mellan traditionellt feminina ideal och rockmusikens alternativa femininitet. Inom genren gör de kön genom att reproducera sin underkastelse i den maskulina diskurs som präglar rockgenren. Mannen gör kön genom att hylla maskulina ideal såsom fysisk styrka och självsäkerhet, men också genom att förmedla mellan detta och det ideal som eftersträvas i interaktion med musikerna som är kvinnor i bandet. Båda könen reproducerar genus genom att ta avstånd från det motsatta könet. Den falska dikotomin är det mest särpräglade genusmönstret när det kommer till sysslor, personlighetsdrag och ställning. Kvinnor hamnar här i en tydlig hierarkisk underordning, där de påtagligen blir ”de andra”.

Tidigare forskning har visat att den psykosociala arbetsmiljön är en viktig del av arbetslivet eftersom individer påverkar och påverkas av den. En betydande del är också upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som samtliga tillhör begreppet KASAM. Syftet med denna undersökning är att studera om olika aspekter kring psykosocial arbetsmiljö kan förklaras utifrån känsla av sammanhang (KASAM), kön, ålder och stress. Studien undersöker även samband mellan KASAM i kön, ålder samt stress. Undersökningen är fokuserad på både offentlig och privat sektor i arbetslivet n=140, fördelat på 94 kvinnor och 46 män. För att mäta den psykosociala arbetsmiljön används Rubenowitz instrument för psykosocial arbetsmiljökartläggning (PAK). Antonovskys instrument för känsla av sammanhang användes vid mätning av KASAM och The perceived stress scale (PSS) användes vid mätning av stress. Resultatet visar bland annat att män i åldersgruppen 41-60 är minst stressad samt känner mest egenkontroll i sitt arbetsliv och hög KASAM gör individer mindre stressade samt bidrar till bättre psykosocial arbetsmiljö. Studiens resultat diskuterades utifrån tidigare forskning. / Previous research has shown that the psychosocial work environments is an important part of working life as individual affect and are affected by it. An important part is also experiencing comprehensibility, manageability and meaningfulness, which all belong to the concept SOC. The aim of this survey was to examine if various aspects of psychosocial work environment might be explained by Sense of Coherence (SOC), gender, age and stress. This study also examined whether there is a relationship between SOC and gender, age and stress. This survey is focused in both the public and private sectors work environment with n=140, distributed to 94 women and 46 men. To measure the psychosocial work environment Rubenowitz instrument for psychosocial work environment survey (PAK) was used. Antonovskys instrument for Sense of Coherence was used to measure SOC and the Perceived stress scale (PSS) was used to measure level of stress. The results show, among other findings, that men in the age category 41-60 are least stressed and feel more in control of their work. High level of SOC makes individuals less stressed and contributes to better psychosocial work environment. Study results were discussed based on previous research.

Syftet med studien är att undersöka om individer med en liberal hållning i alkoholfrågan löper en större risk att råka ut för olika alkoholrelaterade sociala problem än individer med en restriktiv hållning. Då tidigare forskning om relationen mellan hållning i alkoholfrågan och sociala problem är svårhittad, fokuseras resultaten av tidigare forskning på de enskilda variablerna. Resultaten kopplas sedan ihop för att härleda uppsatsens hypoteser. Tidigare forskning pekar också på att kön, ålder, inkomst och konsumtionsnivå är variabler som kan ha direkt inverkan på alkoholrelaterade problem. Datamaterialet som används är sekundärdata från Monitorstudien 2009 som bearbetades med hjälp av binär logistisk regressionsanalys. Resultatet bekräftar hypotesen att individer med en liberal attityd löper större risk för att råka ut för de flesta av de undersökta problemen. Det framgår också att kön, ålder och inkomst är relevanta men att konsumtionsnivå är den variabeln som har störst förklaringsvärde. För att få en modell med större förklaringsvärde föreslås att utöka den befintliga med fler relevanta variabler. Dessutom rekommenderas det att titta närmare på enskilda sociala problem och att undersöka flera dimensioner av inställningen till alkohol.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida jämställdhet på landsnivå kan förklara individers lycka. Studien undersöker också om jämställdhetspåverkan har olika betydelser för män respektive för kvinnors lyckonivåer samt om individers attityd till jämställdhet gagnar lycka beroende på vilken jämställdhetskontext individen befinner sig i. Livstillfredsställelse används i studien som ett mått på lycka, då kognitiv helhetsbedömning anses påverkas mer av jämställdhet än lyckans affektiva beståndsdel. Undersökningen görs med hjälp av flernivåanalys och datamaterialet som används kommer främst ifrån ESS, European Social Survey och är således subjektiv data. Resterande datamaterial består av makrodata hämtat från Human Development Report och The Quality of Government Institute. Resultatet som framkommer i studien visar att jämställdhet har betydelse för lycka, rättare sagt att både objektiv och normbetonad jämställdhet har positiv effekt på lycka. Däremot råder ingen könsskillnad i jämställdhetskontextens påverkan. Det finns heller inte någon skillnad i påverkan på lycka i fråga om vilken attityd till jämställdhet man har, beroende på om man bor i ett positivt inställt land i fråga om jämställdhet eller inte. Implikationer av resultaten diskuteras avslutningsvis.

Idrottskulturen präglas av en tydlig könsordning. Detta gör sig gällande då idrotter anses vara kvinno- eller mansidrotter. Att en idrott anses vara en kvinno- eller mansidrott tenderar att betyda att det är ett kön som är i majoritet av de som utövar.  Denna uppsats syftar till att undersöka hur tjejer påverkas av att de utövar en sport som domineras av tjejer respektive killar. Uppsatsen utgörs av en litteraturstudie. Materialet som studerats är fältstudier som publicerats i form av avhandlingar och vetenskapliga artiklar. Vid analys av materialet har Judith Butlers teorier gällande performativa kön använts, samt Anthony Giddens livsstil-begrepp. Resultatet av studien visar att idrottsarenan är förknippat med manliga egenskaper och normer. Vilket i sin tur resulterar i att tjejernas beskrivningar av hur man är rätt respektive fel som tjej är relativt likartade. De beskriver ett sätt att vara på som är i skarp kontrast mot traditionell femininitet. Vilket kan förklaras av idrottens struktur. Sporterna är dock mycket olika i sin karaktär. Ridsporten är en av de största ungdomssporterna i Sverige, medan skateboard är relativt nytt. Detta påverkar hur tjejerna beskriver gemenskapen som präglar utövandet. Ridtjejerna beskriver gemenskapen i stallet som utgörs av mestadels tjejer som en trygg plats där man kan vara sig själv. Vissa skejtande tjejer menar att de vill bli betraktade som en i gänget, en av killarna. Medan andra poängterar ”Girl-Power” som något de strävar efter. Girl Power innebär en gemenskap som, likt ridtjejernas, utgörs av mestadels tjejer. Tjejer inom skatekulturen utmanade kopplingen mellan kön och genus. Då genom att visa att feminint genus inte nödvändigt vis följer av en kvinnlig kropp. Ridtjejerna reproducerar idén om heterosexualitet som norm och befäster samtidigt relationen mellan kön, genus och sexualitet

Under vår egen skolgång och även vid högre studier vid universitet och högskola har vi upplevt fenomenet att flickor uppmuntras i de få ämnen som pojkar ses som dominanta i, men har aldrig stött på att pojkarna uppmuntras i de ämnen som flickor generellt presterar bättre i. Detta fick oss att vilja ta reda på vad detta berodde på och hur man skulle kunna visa på att även pojkar behöver uppmuntras. Litteraturstudien är gjord efter Forsberg och Wengströms (2003) modell för en systematisk litteratur studie med inslag av metaanalys (jämförelser mellan litteraturerna). Vi har använt oss av fem avhandlingar och två vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet av studierna visar att flickor och pojkar behandlas olika eftersom de har olika könsroller som fastslagits tidigare av de sociala omständigheterna och traditionella normer. Det påvisas dessutom att satsningar i idrottsrörelsen på flickidrotten speglar de satsningar som gjort av staten i skolan och oftast inte ger önskat resultat och istället utpekar flickor som et avbrott från normen. Nyckelord: Kön, Genus, Könsroller, Könsordning, Sociokulturellt perspektiv, Elever och Pedagoger.

The purpose of this study was to see if there are any differences between high school girls and boy’s reception ability and memory after reading two Swedish lifestyle magazines. 9 boys and 9 girls from ages 17-18 were chosen to participate in the study. They were placed in a room one by one where they had to read one women’s magazine (Cosmopolitan) and one men’s magazine (Café). They did not know this was a memory and reception test until after they finished their reading. With help from former reception studies and the magazines, questions were selected so the interviews would give as much information as possible. The study gave some unexpected results, for example both genders seemed to remember numbers very well even if they didn’t remember the article itself. The myth that boys pay immediate attention to half naked girls more than anything else was not confirmed. They seemed to look at the half naked guys to compare themselves instead. When it comes to who remembered the most, girls outshined the boys. They paid more attention to the magazines and they got higher scores on the questions during the interviews. Overall the participants remembered far less than they thought which indicated that when they read these magazines they don’t think or reflect much. Interesting was the most common answer to why they seemed to remember an article.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera fördelningen mellan män och kvinnor som departementschefer i regeringen. Detta för att se om och i så fall hur det finns skillnader mellan könen över tid. Undersökningen omfattar tiden 1970-2010 som i sin tur delats i två perioder. Resultatet visade att det finns könsmönster i regeringen. I den tidiga perioden fann jag att männens dominans var väldigt stor och att 10 ministerposter innehafts av endast män. Tre ministerposter fanns vara könsneutrala (maximalt 60-40 procents förhållande mellan könen) och det var socialminister, arbetsmarknadsminister och bostadsminister. Dessa räknas till välfärdspolitik men de två senare kan även räknas till infrastrukturpolitik. Ett nytt departement bildades i slutet av den tidiga perioden, miljö- och energidepartementet. Det var en kvinna på posten som departementschef. I den sena perioden har flertalet förändringar skett. Spridningen har ökat på så sätt att det i varje grupp av mansprofilerade, könsneutrala och kvinnoprofilerade statsrådsposter återfinns politikområden av alla slag. Dessa är basaktiviteter, infrastruktur, välfärd och samordnande. Nu dominerar varken män eller kvinnor inom någon särskild del av politiken utan på specifika statsrådsposter. Det skedde ingen reell ökning av antalet könsneutrala statsrådsposter i den sena perioden jämfört med den tidiga perioden.

Syftet med studien är att få en bild, genom en enkät, hur gymnasieelever upplever sin skolsituation när det gäller läxor, stress, betyg och svårighetsgrad i kärnämnena. I forskningsöversikten framkommer det att begreppet l äxa kan tolkas på många olika sätt. Det samma gäller begreppet stress   . Forskning kring läxor i Sverige har inte varit omfattande. Vissa forskare frånskjuter sig till och med sina resultat om läxor om resultaten inte visar ett önskat mönster. Detta gör att fenomenet både har otydliga fördelar och nackdelar då någon konsensus inte finns. Skillnader i skolan mellan könen har alltid funnits. Studien har utförts i en gymnasieskola där 99 elever gjorde en enkät. Resultatet sammanställs med deskriptiv statistik samt analytisk statistik. Resultatet visar att det finns likheter och skillnader mellan den tidigare forskningen och denna studie. Tjejerna i denna studie har fler läxor, använder mer tid för att göra dem samt är mer negativt stressade än sina manliga klasskamrater. En hög negativ stressnivå är kopplad till en hög svårighetsgrad.

Att sätta könsnormer i gungning - Om föräldrars fostran utifrån jämställdhetsideal Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om innebörden av jämställd fostran för föräldrar som fostrar utifrån jämställdhetsideal samt att identifiera hinder och möjligheter för att utmana och gå bortom dominerande diskurser om kön. Det teoretiska perspektivet i denna uppsats bygger på feministisk post­strukturalism och metoden har inspirerats av ett integrerat perspektiv på diskursanalys. Datainsamlingen gjordes genom fokuserade intervjuer med fem kvinnor och fyra män som vid intervju­tillfället var föräldrar till sammanlagt 19 barn i åldrarna 7 mån- 18 år. Slutsatser av arbetet är att en fostran utifrån ideal om jämställdhet kännetecknas av att föräldrarna intar ett aktivt förhållningssätt till relationerna inom och utanför familjen och strävar efter att destabilisera gränser för kön, maskulinitet och femininitet. Genom ett medvetet användande av språk och kommunikation försöker föräldrarna skapa representationer av kön och positionerings­möjligheter som öppnar upp barnens föreställningsvärld. Centralt för en jämställd fostran är att bekräfta barnens egna val och uttryckssätt för att bygga upp deras självkänsla, samt att uppmuntra barnen till att vidga sina erfarenheter genom normöverskridande uttryck och beteenden. Dessa kategori­destabili­serande fostransstrategier syftar till att sätta dominerande föreställningar om kön ”i gungning” och öppna upp för nya positionerings­möjligheter bortom de bipolära stereo­typerna av könskategorierna. Hinder för föräldrarnas försök att göra jämställd fostran finns i form av den patriarkala diskursen och normalitets­diskurser på så sätt att de kommer till uttryck som den omgivande kulturens bilder och värderingar av samt förväntningar på kvinnor, flickor, män och pojkar. I de fall då dessa diskurser även är en integrerad del i föräldrarnas egna föreställningar utgör de hinder för att föräldrarna fullt ut ska kunna bryta mot traditionella könsmönster i sin fostran. Även omgivningens försvar av könskategorierna i form av kategoriuppehållande arbete och i vissa fall agentskapet hos de intervjuade föräldrarnas barn utgör hinder för en jämställd fostran. I talet om jämställd fostran artikuleras flera diskurser som genomkorsar varandra och en och samma intervjuperson kunde ge uttryck för multipla positioneringar inom dessa diskurser. Två diskurser om frihet som har olika grund ses i materialet: en liberal frihetsdiskurs som utgår från ett betonande av individens frihet och rätt till självbestämmande samt en feministisk frihetsdiskurs som kännetecknas av en betoning på frihet från könsförtryck. Beroende på vilken av dessa diskurser som dominerar i förälderns berättelse så framstår kompensatoriska metoder och styrning av barnet som mer eller mindre problematiskt. Normalitets­diskurser i relation till kön artikuleras i intervjuerna både som något att förhålla sig medvetet strategiskt till och även som en integrerad del av föräldrarnas egna bilder av normalitet. På samma sätt finns den patriarkala diskursen närvarande i talet om jämställd fostran både som en medvetenhet hos föräldrarna om den dominerande kulturens mentala föreställningar om, och praktiska uttryck för manlig överordning och kvinnlig underordning, samtidigt som den yttrar sig som internaliserade dominerande föreställningar i deras tanke­strukturer. Föräldrarnas kategoridestabiliserande fostransstrategier förstås utifrån feministisk poststrukturalistisk teoribildning som praktiker av kontinuerligt motstånd. Genom att utgå från de positioner som finns att tillgå i en normalitetsdiskurs och använda sig av medvetna misslyckade eller otillåtna upprepningar har föräldrar och barn möjligheter till att utvidga innehållet i begrepp, förskjuta diskursiva meningar och förändra betydelser och betydelsebärande praktiker. I och med detta ses också möjligheter till att genom jämställd fostran, med den innebörd som den ges i denna studie, utmana och gå bortom dominerande diskurser om kön.                                                                                                                                    Nyckelord: jämställdhet, fostran, föräldraskap, kön, diskurs, feministisk poststrukturalism, kategoridestabiliserande fostransstrategier