<p>Syftet med den här studien var att undersöka om det fanns skillnader i anställningsbarheten beroende på arbetssökandes kön och etnicitet. I experimentet deltog 78 studenter vid Växjö Universitet som läser på programmet för Personal och Arbetsliv. Genom randomisering till fyra villkor fick respondenterna utifrån ett rekryterarperspektiv bedöma en arbetssökandes anställningsbarhet genom att läsa en personbeskrivning av den arbetssökande, samt svara på tillhörande frågor. Personbeskrivningarna var identiskt utformade förutom att namnen skiljde beroende på kön och etnicitet. De fyra villkoren bestod av en man från Balkan, en kvinna från Balkan, en svensk man och en svensk kvinna. Resultatet visade att det fanns en skillnad i anställningsbarheten beroende på etnicitet samt att det fanns en könsskillnad i anställningsbarheten beroende på etnicitet. Resultatet visade att av de fyra fiktiva arbetssökande var kvinnan från Balkan signifikant minst attraktiv att anställa.</p>

<p>Undersökningar visar att tjejer generellt sett har högre betyg än killar i samtliga ämnen utom i ämnet Idrott och hälsa. När det gäller elevers betyg i idrottsämnet har det visat sig att genus har en avgörande betydelse. Då skolan, enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), aktivt och medvetet ska arbeta för att kvinnor och män ska ha lika rätt och möjligheter är det intressant att ta reda på vad snedfördelningen av betygen kan bero på. I denna studie undersöker vi om det finns en möjlighet att bedömningen och betygsättningen i ämnet Idrott och hälsa reproducerar ojämlikhet, och i så fall hur.</p><p>För att, om möjligt, kunna se ett mönster och eventuellt samband mellan olika faktorer, såsom betyg i förhållande till elevers idrottsintresse utanför skolan samt elevers intressen i förhållande till undervisningens innehåll, har vi gjort en enkätundersökning med elever i år 9. Vi har även gjort intervjuer med idrottslärare för att få en djupare förståelse för hur bedömningen och betygsättningen sker i ämnet Idrott och hälsa.</p><p>Vår studie visar att bedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa är starkt fokuserad på elevers färdigheter. Den visar också att tjejer, i vissa moment, inte behöver uppnå samma resultat som killar för att erhålla ett visst betyg. Vi har även funnit samband mellan elevers betyg i förhållande till föreningsidrott. Vår studie visar att ämnet Idrott och hälsa, genom bedömning och betygsättning, tenderar att upprätthålla de rådande könsmönster som finns i samhället.</p>

Today, we are surrounded by stereotypical representations of gender in advertising. We have chosen to focus on the question: What can the use of gender stereotypes result in and what are the motives for companies not to use gender stereotypes in advertising? The aim is to discuss how and why companies use gender stereotypes in their advertising and what the consequences are. We have chosen to target the sports industry as the sports movement is created by men, for men and is still characterized by male norms and power structures. It is therefore interesting to examine how sports companies in Sweden convey their view of gender through its marketing and more specifically their commercials. We have used focus groups to learn the consumers thoughts about three different commercials by Intersport, XXL Sport &amp; Vildmark and Stadium (three big sports companies with business in Sweden). We have used Kotler’s basic theories of marketing with a focus on needs, wants, demand and segmentation. We have also focused on brand theory as a corporate brand is now one of the biggest intangible assets a company owns and it is increasingly important for companies to have a strong brand to differentiate themselves in today's fierce competition. We have also used theories about gender and sports to see patterns that cannot be recognized using only marketing theory.Based on the discussions of the focus groups, gender stereotyping in advertising and advertising focused on appearance resulted in negative feelings which created no sense of belonging (one of the basic human needs according to Kotler) and was considered exclusionary.

This essay will focus on the significance of gender in toys´ portrayed in children books for the age 3-5years. The aim for the essay, partly, is to highlight how gender stereotypes can come forth and affect children through the way toys are illustrated within children’s books. The essay will address books from two different time periods, the first period being the 40-50- 60's and the other being the 00´s. The questions to be addressed in this essay is; what type of toys’ children play with in the books used in the analysis, and if a change can be detected between the different time periods in terms of gender awareness in what type of toys are presented in the books. The main method used in this essay is an iconological image analysis in which the first step is mapping, other methods used is analysis and interpretation. Four books have been analyzed from each time period compared, the comparison are done both time period to time period and within each time period, mainly using gender theory from Davis and Hirdman. Prominent concepts used in this essay is the once of socialization and segregation and that the modern view of gender is as something we create and instead of something entirely biological. In the essay the toys’ are divided into three categories; toys for girls, toys for boys and gender neutral toys, where boy-toys and girl-toys are categorized as gender-stereotyped toys. In the books from the older time period the gender-stereotyped toys were the most frequent and few books were transgender (boys playing with girl toys´ and girls with boy toys´). However, one of the older books stood out, showing gender neutral toys and even containing a picture indicating transgender child’s play. In the books from the 00s, however, most of the toys were neutral. In these books there were also direct transgender pictures. To prevent the children from creating a more gender-stereotypical image of society it is important to consider that the toys’ that appear in children's books can influence children's views of gender. The books, in which the gender neutral toys’ are the most prominent, is the least prone to invite children to segregate and create basic differences between the sexes.

Mitt syfte med denna uppsats var att se hur tjejer och killar framställs i barn- och ungdomsboken som vänder sig främst till barn och ungdomar mellan 9 och 12 års ålder. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att jag kritiskt granskade och analyserade fyra skönlitterära barn- och ungdomsböcker. Analysen har genomfört med hjälp av ett analysschema med stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaper. Studiens resultat visar att i var och en av de undersökta böckerna finns en karaktär som bryter mot de stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaperna. Det är i överlag pojkarna i böckerna som bryter mot de traditionella könsrollerna och det visar sig genom egenskaper såsom vackra, emotionella, lydiga, osjälviska, omtänksamma, sårbara och pratsamma. Men på samma gång är det bara pojkarna i dessa fyra böcker som genomgår en utveckling och en mognadsprocess som leder fram till att de i slutändan får mer manliga egenskaper.

Abstract This paper is based on a research conducted in a medium sized company, situated in Sweden, with the intent to study possible connections regarding views of gender and the existing sex segregation within the company. How is gender constructed, and does it exist representational ideas of the sexes, that leads to restrictions for men and women to be working within different areas of the company? Why are there such few women working within the company? Through five interviews with employees within the company, three women and two men, I found answers to these questions. My thesis and the specific questions were categorized into three different themes. The first theme aims to understand the interviewees’ discussions of gender and labour. In the next theme I focus on situations described by my interviewees, where acts of differentiating and favouritism based on gender have occurred. The third theme consists of the interviewee’s standpoints of why there is a minority of women in the company. To understand how gender is created and carried out in the company I utilize a theory called the gender system, developed by Yvonne Hirdman, which is a system where the sexes are divided, separated and the higher value is given to the male. I also use a combination of different theories of genderization of phenomenons, which is the process where a phenomenon is imprinted with a certain gender as a way to naturalize the order of the gender system. The process of genderization becomes visible when labour, occupational tasks, qualifications and behaviour are being discussed by the interviewees. For example; technical interests are genderized as male qualities, while tasks performed in the reception desk is seen as female qualities. Through the genderization of different phenomenons, women are excluded from male gendered spheres and women who trespass those spheres encounter suspicions due to the fact that her sex does not imply the qualities that are needed for the occupational tasks. The management within the company is also affected by the process of genderization, which becomes evident when the interviewees discuss different events that have taken place where management is involved. As a consequence, women who apply for occupations are probably less likely to get employed compared to that of men. Women are also held back at the company whereas men are more likely to have jobs assigned to them. Clearly, males are being favoured in this company and views on gender are one consequence of that favouritism, as well as the male dominance of the company as a whole. Male dominance will exist as long as both sexes are being held, separated and differentiated with genderization. Keywords: genderization, sex segregation, gender and organizations, gender systems and work / Denna studie baseras på en undersökning utförd på ett medelstort företag i Sverige, med syfte att undersöka om det finns någon koppling mellan attityder till kön och den könssegregering som existerar på arbetsplatsen. Hur skapas kön, och finns det attityder som begränsar mäns och kvinnors möjligheter att arbeta inom olika delar av företaget? Hur kommer det sig att det finns så få kvinnor på företaget? Mina svar söker jag genom fem intervjuer med anställda på företaget, varav tre är kvinnor och två är män. Mina tre frågeställningar har delats in i varsitt tema, där det första temat problematiserar de könsattityder som uppkommer och kopplas till arbete. I tema två ligger fokus på särbehandling och beteende kopplat till kön, medan tema tre innehåller informanternas förklaringar och mina tolkningar till den rådande könssegregeringen. Med hjälp av Yvonne Hirdmans teorier om genussystemets isärhållande av könen och mannen som norm, samt med diskussioner om de processer som vanligen kallas könsmärkning, könskodning, eller beköning försöker jag förstå hur kön görs och används på företaget. I mitt arbete att använder jag ordet beköning när jag vill förklara processen då kön kopplas samman med ett fenomen som sedan uppfattas som naturlig. Beköningsprocessen skymtar upprepade gånger då informanterna talar om yrke, arbetsuppgifter, kvaliteter och beteende, exempelvis bekönas teknik och elektronik som manliga intressen och kunskaper, medan expeditionssysslor bekönas som kvinnliga uppgifter. Genom beköningen av kvaliteter, intresse, arbetsuppgifter och yrke utestängs kvinnor från det som bekönats som manligt. Exempelvis uppstår misstänksamhet då en kvinna rekryteras till ett område som bekönats manligt, där misstänksamheten består i att hennes kön inte förväntas ha de kvaliteter som tjänsten kräver. Även i beskrivningar kring ledningen framkommer hur beköningen påverkar även deras föreställningar, vilket leder till att kvinnor som söker troligtvis har svårare att få tillträde till tjänster än män, och arbetsuppdrag har tilldelats män i högre grad än kvinnor. Här blir det tydligt att det pågår en särbehandling på arbetsplatsen, till mäns fördel och till kvinnors nackdel. Sammantaget kan också konstateras att attityder om kön har betydelse för upprätthållandet av mansdominansen på företaget. Könssegregeringen kvarstår så länge könen hålls isär och ges bekönade kvaliteter, och männen särbehandlas.

I bakgrunden ges en överblick av på vilka sätt män och kvinnor behandlas olika inom hälso-  och sjukvården. Även Hirdmans teori om genussystemet, samt lagar och riktlinjer som rör rätten till vård på lika villkor tas upp. Syftet med denna studie är att ytterligare tydliggöra och beskriva på vilket sätt köns- och genustillhörighet påverkar den vård patienter erhåller vid kontakt med hälso- och sjukvården. Studien är en systematisk litteraturstudie som bygger på Axelssons modell. Både kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar har analyserats. Artiklarna har sökts i databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Efter gemensam analys och diskussion identifierades fyra teman som beskriver olika sätt att särbehandla män och kvinnor på, dessa fyra teman var följande: Utebliven eller ojämställd behandling, Olika förklaringar till symptom på sjukdom och ohälsa, Att misstros och antas vara icke trovärdig, Att kategoriseras i enlighet med genusstereotypa föreställningar. Det första temat var den mest vanligen förekommande sortens särbehandling. Genusbias som är en av de bakomliggande orsakerna till ojämställd vård kan leda till felbehandlingar och vårdlidande. Inom vårdvetenskapen betraktas patienter i första hand som könsneutrala individer, ett fokus som kan göra att genusbetonade skillnader i vård och behandling förbises. Ökad kunskap om hur genusbias uppstår, motverkas och formar vårdrelationen är därför viktig både inom vårdvetenskapen och i praktiken.

No description available.

Målet med denna uppsats är att undersöka hur kön och etnicitet konstrueras och samverkar i förvaltningsrättens 3§ LVU-domar. Tidigare forskning på ämnet anser vi sakna intersektionalitetsperspektiv varför både kön och analys är föremål för analys i detta arbete. Materialet består av 63 domar från 2013. Genom diskursanalys analyserades dessa och utifrån ett intersektionellt perspektiv kartlades gemensamma drag i texten. Resultaten avslöjade att domstolen använder olika förklaringar och har olika skäl för att motivera tvångsvård för pojkar respektive flickor av svensk och utländsk härkomst. En huvudsaklig skillnad var hur sexuellt beteende bedömdes. Flickors sexuella beteende var mycket mer närvarande i domarna och togs explicit upp som avvikande beteende och pojkars sexuella beteende ansågs inte vara lika normbrytande som flickors. På basis av empirin kan konstateras att rätten, i domarna, konstruerar och upprätthåller könsroller genom att betona vissa uppfattade inneboende egenskaper hos pojkar respektive flickor samt undanhålla andra egenskaper som riskerar bryta mot denna förståelse av kön. Vidare visade sig etnicitet ha betydelse för beskrivningarna av ungdomar av utländsk härkomst och deras problem förklaras och förstås i kulturella snarare än sociala termer. För ungdomar av svensk härkomst var situationen den motsatta. I uppsatsen argumenterar vi för att detta fenomen innebär att socialtjänsten riskerar missa problem inom den svenska kulturen.          Vidare synliggjorde undersökningen att kön och etnicitet inte bara konstrueras i domarna men också samverkar och flera nivåer av underordningen syntes exempelvis då det sexuella beteendet av flickor med utländsk härkomst beskrevs i domarna. Dessa flickor blev dubbelt avvikande; dels som flickor och dels som ej svenska. Att man i domarna inte sällan resonerade kring kulturer andra än den svenska fick resultatet att den svenska kulturen, och eventuella problem inom den, inte synliggjordes och att den i egenskap av norm fick stå oifrågasatt. På praktisk nivå eftersöker vi efter denna undersökning ett normbrytande förhållningssätt som ska genomsyra alla socialtjänstens verksamheter för att på ett adekvat sätt kunna svara på den spridda och komplicerade problematik ungdomar oavsett kön och etnicitet har.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur avståndstagandet från sexuell praktik – det vill säga asexualitet – problematiseras inom vardagliga kanaler, så som inom film och media. I det samtida samhället utgör den heterosexuellt aktiva parrelationen en norm utifrån vilken alla andra intima relationer jämförs, granskas och bedöms. Genom att analysera och dekonstruera denna sexualitetsdiskurs traditionellt tvingande praxis, lägger uppsatsen vidare fokus på att synliggöra den asexuella erfarenheten i relation till nämnd heteronorm. Uppsatsens material utgörs av tre filmer som på sina respektive sätt presenterar, och samtalar kring, sex, sexualitet och sexuell identitet. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter representeras av Michel Foucault och hans resonemang kring diskurs, sexualitet och queer, samt av Judith Butler och hennes resonemang kring den heterosexuella matrisen, kön och genus. Resultatet visar i huvudsak att talet om asexualitet endast kan förekomma i samband med talet om sexualitet. Detta motsatsförhållande leder till återbekräftandet av heterosexualitet som den korrekta sexualiteten, vilket både tycks begränsa och möjliggöra för asexualitet: Begränsa på så sätt att det asexuella inte kan talas om, om det inte sätts i relation till något (heterosexualitet i detta fall) – samt möjliggöra på så sätt att man inom just denna motsatsrelation finner utrymme att uttrycka och vidareutveckla en queer-inspirerad, asexuell ordlista och identitet.